När vetenskapen förändrar juridiken ökar pressen på näringslivet att leverera i klimatarbetet. Det syns redan nu i statistiken där antalet nya klimattvister under 2021 var rekordstort enligt den årliga rapporten Global trends in climate litigation från Grantham Research Institute vid London School of Economics.
Rättsväsendet har fått en allt viktigare roll för att vi ska nå de globala klimatmålen. Klimatrisker är inte längre begränsade till fysiska, finansiella eller regulatoriska risker. Det inkluderar nu även risken att bli stämd.
Runtom i världen kliver ett växande antal domstolar in på banan i klimatarbetet för att bedöma företagens agerande ur ett klimathänseende. De tillämpar nationell lagstiftning, globala överenskommelser (s.k. soft law) och internationell rätt.
För ett år sedan skrev vi om Milieudefensie v. Shell, här på Hagabloggen. Målet avgjordes i Nederländerna, men vi konstaterade att även svenska företag gör klokt i att noggrant studera domstolens resonemang och att göra sin egen analys av hur det egna bolaget hade klarat ett sådant test av klimatåtaganden som det Shell utsattes för (och fick underkänt).
Sedan dess har flera exempel på klimatstämningar av bolag tillkommit, till exempel i Tyskland och Frankrike med stämningar mot bolag inom bilindustrin och mot livsmedelsföretag. I dag pågår närmare 50 tvister riktade mot bolag i klimatfrågor världen över.
Under senaste året skedde även ett trendbrott som rör vilka bolag som hamnar i klimattvister. Istället för energibolag är det nu andra affärsverksamheter som dominerar statistiken när bolag involverade i klimattvister redovisas. En tydlig ökning syns inom livsmedelsindustrin, transporter, plast och finansbranschen.
Det är kanske inte heller överraskande att det är utsläppsintensiva industrier som ofta återfinns på svarandesidan i domstolen. Detta är en trend som förväntas fortsätta. Grantham Research Institute pekar på rederinäringen, flyget och textilindustrin som sannolika områden för nya stämningar framöver.
En lärdom från tidigare klimattvister är att regelverk kan förändras snabbt när domstolen har sagt sitt. Beslutsfattare både inom publik och privat sektor gör därför klokt i att följa utvecklingen. När vetenskap kring etablerade klimateffekter påverkar ansvarsfördelningen i rättssalen kan det leda till långsiktiga konsekvenser även utanför rättssalen. En proaktiv bevakning av hur vetenskapen förändrar juridiken är därför ett klokt sätt att minska företagets riskexponering.
Stämningar med klimatfokus riktade mot personer i ledande ställning förväntas också bli fler. Ett nyligt exempel är stämningen i London av Shells styrelseledamöter. Premissen är att klimatkrisen ska vägas in när frågan om styrelseansvar (fidiciuary duties) prövas. Vi är sannolikt bara i början av den här utvecklingen.
Årets rapportering kring klimattvister ger en indikation om hur företag bör agera för att främja effektiviteten i sitt klimatarbete och samtidigt undvika klimatstämningar. Mot bakgrund av den utveckling som vi nu ser gör företag klokt i att inkludera klimattvister i sin riskbedömning. Följande åtgärder kan bidra till minskad riskexponeringen:
Annette Magnusson
Vd och medgrundare, Climate Change Counsel
Under senaste året skedde även ett trendbrott som rör vilka bolag som hamnar i klimattvister. Istället för energibolag är det nu andra affärsverksamheter som dominerar statistiken när bolag involverade i klimattvister redovisas. En tydlig ökning syns inom livsmedelsindustrin, transporter, plast och finansbranschen.
