Kan fler nära relationer vara nästa mått på omställning till en mer cirkulär ekonomi?

För att förstå möjligheterna i en omställning till en ökad cirkulär ekonomi behöver vi lyfta blicken från värdekedjor till värdenätverk. Genom att korsa flera värdekedjor skapar vi värdenätverk. I värdenätverket skapar vi värden tillsammans. Men inte bara det!

I naturen finns värdenätverk

I ekosystem sker ett ständigt utbyte och värden skapas som är större än summan av de enskilda insatserna. Det finns också en robusthet och en stor förmåga att anpassa sig till förändringar.

Värdenätverkande är särskilt fruktbart vid innovation.

I värdekedjor fokuserar vi på att lösa problem för någon efter oss i kedjan. I värdenätverk däremot, hittar vi lösningar tillsammans och med flera aktörer. Genom att samlas kring utmaningar kan vi titta på dem i nytt ljus och hitta lösningar som ligger bortom det vi hade kunnat se i värdekedjan. Det är både resurs- och kostnadseffektivt.

Det hände när vi på Stena Recycling förenades med ett stort företag inom pappersindustrin och Blomsterlandet kring två olika utmaningar. I tillverkningen av papper genereras restprodukten fibermull, ett processavfall som oftast inte har något kommersiellt användningsområde. Det brukar till exempel användas som täckskikt på deponier. Genom samarbetet kan resursen nu leva vidare i en ny produkt.

En stor fördel i sammanhanget är att fibermullen ersätter torv. Torv ingår vanligtvis i planteringsjord men har den stora nackdelen att den bidrar till stora koldioxidutsläpp när den bryts ur jordskorpan. När fibermull ersätter torv betyder det därför också att jorden blir mer klimatsmart med ett betydligt mindre klimatavtryck.

Att sammanföra två utmaningar från två olika branscher och skapa en cirkulär lösning är en av Stena Recyclings styrkor. I och med att vi har så otroligt många kunder inom olika industrier har vi en unik möjlighet att hitta fler liknande lösningar där en rest i en industri kan bli en produkt i en annan.

Den torvfria planteringsjorden är ett konkret exempel på när vi lyfter blicken från värdekedja till värdenätverk. Att hitta former för att använda resurser ytterligare ett varv är en vinst på flera sätt. Att dessutom minska mängden torv i Blomsterlandets jordprodukt är ytterligare en fördel.

Värdenätverket, med fler möjliga utbyten av resurser, energi, kunskaper, information och ömsesidiga förtroenden gör det möjligt att bibehålla och öka värdet på tjänster och produkter till lägst klimatpåverkan, lägst miljöbelastning och optimalt utbyte av resurser.  På så sätt blir värdenätverket även en konkurrensfördel på marknaden.

Det cirkulära synsättet är besläktat med industriell symbios, vilket är ett värdenätverk baserat på långsiktiga partnerskap mellan lokala och regionala aktörer. Samarbetet möjliggör effektivare användning av resurser som material, energi och vatten, där avfall i en process kan flöda in som nödvändig komponent i en annan process.

Det innebär att det för exempelvis Stena Recycling inte längre räcker att intern affärsutveckling. Vi behöver och vill, för långsiktig lönsamhet också se till att alla aktörer som ingår i vårt värdenätverk mår väl och fungerar effektivt.

För att vi ska börja dela utmaningar och skapa gemensamma möjligheter behövs det tillräckligt nära relationer och tillräckligt starka relationer. Utmana din organisation att korsa flera värdekedjor för att möjliggöra fler cirkulära möjligheter. Hur många tillräckligt goda och nära relationer har ni för att skapa gemensamt värde?

I värdekedjor fokuserar vi på att lösa problem för någon efter oss i kedjan. I värdenätverk däremot, hittar vi lösningar tillsammans och med flera aktörer. Genom att samlas kring utmaningar kan vi titta på dem i nytt ljus och hitta lösningar som ligger bortom det vi hade kunnat se i värdekedjan. Det är både resurs- och kostnadseffektivt.

Sara Davidsson
Hållbarhetschef, Stena Recycling

About us