De areella näringarna i Sverige pekas ofta ut som vinnare i diskussionen kring klimatförändringar. Ett varmare klimat ger längre vegetationssäsong med möjlighet för ökade skördar, eventuellt fler skördar och möjlighet att odla nya grödor. Men troligen är det så att klimatförändringarnas positiva och negativa effekter i stort sett kommer att ta ut varandra. De högre koldioxidhalterna kan förväntas höja avkastningen med cirka fem procent. Möjligheten att odla mer höstsådda grödor och till exempel att odla majs kan öka. Samtidigt kan skördebetingelserna försämras och risken för torka öka. Risken för översvämningar är större och vad stormar som Gudrun kan ställa till med i skogen har vi smärtsam erfarenhet av.
Både jord- och skogsbruket kommer att möta nya utmaningar. Samtidigt som jordbruket ska minska belastningen på havet och andra ekosystem måste det också klara av att anpassa odling och produktion till ett förändrat klimat och minska utsläppen av växthusgaser. Svensk skog bidrar på ett säkert sätt till att motverka klimatförändringar när den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen och/eller energisnåla material som ersätter energikrävande sådana.
Forskningen pekar på att skogens bästa klimatnytta uppnås genom ökad tillväxt och aktivt brukande och konflikter med andra nyttigheter som ekosystemtjänster, biodiversitet och friluftsliv måste vi klara att lösa. Utmaningen ligger i att hitta winwin-lösningar och skogsbruksmetoder som kan kombinera skydd av biodiversitet med kollagring och ett jämt uttag av råvara. Vi måste skapa ett gott klimat för innovationstänkande och det är en utmaning som involverar hela samhället.
Att hitta en fungerande balans mellan produktion och miljö där klimatet ger förutsättningarna, är en extremt komplex utmaning. Konkurrensen om naturresurser som mark och vatten, men även näringsämnen och energi kommer att öka. Vi måste producera mer mat åt en växande befolkning, som är sju miljarder i dag och kanske tio miljarder år 2050. Redan i dag ser vi en massiv urban expansion över tidigare jordbruksmarker och förändrade konsumtionsmönster som ökar trycket på jordens resurser. Klimatförändringarna och en växande global befolkning innebär att livsmedelsproduktionen i Norden blir allt viktigare. Här har svensk basnäring ett ansvar att rusta för framtiden. Sverige med sina rika naturtillgångar, bördiga jordar och god tillgång på vatten har goda möjligheter för en ökad hållbar livsmedelsproduktion.
En av SLU:s forskningsplattformar, Future agriculture, visar i ett antal olika scenarier hur framtiden kan komma att gestalta sig beroende på vilka faktorer som tillåts styra. Klart är att teknikutvecklingen inom för jordbruket viktiga sektorer, som t ex energi- och kretsloppsteknik, utgör en förutsättning för en klimatsmart markanvändning. Med vetenskap och beprövad erfarenhet som underlag och med dialog och balans mellan politiken och näringslivets intressen kan vi klara utmaningarna vad gäller både anpassning och minskande av växthusgasutsläpp inom de areella näringarna.
