Martina Krüger – Om vikten av att ha en vision

Jag har varit med i klimatdebatten ett bra tag nu, och när jag började jobba på Greenpeace i Amsterdam i början av 90-talet var det nog inte många fler än ett par hundra personer som förstod att detta skulle blir en av de största utmaningarna som det globala samhället ställts inför. När det stora allmänna genombrottet sedan kom 2006, blev många handlingsförlamade av den stora utmaningen.

I diskussionen om klimatpolitiken och vem som ska göra vad och vem som ska gå före finns det två återkommande argument mot att Europa ska ta på sig ledartröjan. Det ena är att Europas företag skulle få en konkurrensnackdel jämfört med dem som inte tar på sig tuffa klimatåtgärder. Det andra är att även om Europa tog på sig ledartröjan, skulle det inte hjälpa eftersom Europa har en så liten andel av de globala utsläppen att klimatet ändå inte kan räddas av europeiska insatser.

Det som inte riktig kommer fram i diskussionen är varför det är bra om någon går före och visar vägen. Klimatförhandlingarna har sedan Köpenhamnsmötet inte riktig kommit ur gropen där alla skyller på alla andra och där alla förväntar sig att någon annan ska agera. Men de flesta är överens om att världens politiker har kommit överens om inte är tillräcklig för att nå målet att skydda planeten och oss från farliga klimatförändringar.

När Greenpeace 1992 släppte sin första färdplan för en global omställning av energisystemet till förnybart, var de flesta politiker och företag av meningen att ”förnybar energi, det kunde väl inte leverera”. 2005 när vi började med att publicera de regionala och globala omställningsrapporterna Energy [r]evolution, var reaktionen av de flesta att ”visst, förnybar energi hade potentialen”, men att kostnaderna aldrig skulle bli låga nog att kunna konkurrera med konventionell energi.

2011 finns inte bara en förnybar energi-industri som tror på en 100 % förnybar framtid och har skrivit under en deklaration för att genomföra omställningen i Europa – det finns även fler och fler politiker och företag som inser vikten av en grön omställning inte bara för miljöns utan även för ekonomins skull. De förstår nu att det är billigare och bättre å ena sidan och att det skapar de nya jobb som är hållbara å den andra. Vi hade inte varit här idag utan visioner som visade att det var möjligt.

Tillbaka till frågan om Europas ledarskapsroll och vikten av att Europa uppgraderar sitt klimatmål nu. Ingen förväntar sig att Europa ensam ska rädda klimatet. Tanken är att Europa, som har mycket bra förutsättningar som region, kliver fram och tar ansvar, visar att det går att ställa om till klimatvänlig och miljövänlig produktion och att det gynnar precis de företag som vi behöver fler av. Att det inspirerar andra länder och regioner och skapar ny dynamik i de internationella klimatförhandlingarna. Och att det i slutändan leder precis till den omställning som vi behöver överallt.

För att det ska kunna hända krävs naturligtvis en vision inte bara av att det är nödvändigt men också av att det är möjligt. Och det är motsatsen till de bakåtsträvande tendenser vi ser i vissa näringslivskretsar.