Tror du att en klimatomställning är positivt eller negativt för svensk välfärd?
– Positiv tror jag. Det innebär en utveckling som ger nya möjligheter för fler anställningar, jobb och nya affärer. En utveckling som väcker massa innovationskraft och inspiration. Framförallt om Sverige vågar ta täten och utvecklar teknik som resten av världen vill ha. Klimatomställningen är Sveriges nisch framåt för att behålla konkurrensfördelar i framtiden. Tuffa krav på vattenrening bidrog bland annat till att vi utvecklade teknik på området vilket i sin tur utvecklat den miljötekniska sektorn i Sverige. Samma sak kan ske på klimatområdet i framtiden.
Anser du att klimatomställningen är jobbskapande?
– Ja, vi ser att det kommer leda till att det blir fler som jobbar inom de gröna sektorerna. Vi planerar för investeringar och satsningar som kommer skapa 30 000 fler jobb än med dagens politik.
-Jobben skapas även genom de stora samhällsinvesteringar vi planerar för bland annat att bygga ut järnväg för fler tåg, som också går i tid, utöka det förnybara energisystemet och bygga om de nedgångna miljonprogramsområdena. Vi får inte heller glömma att klimatförändringarna redan är här och det gäller att rusta samhället för det.
Gynnas Sveriges konkurrenskraft av klimatomställningen i ett europeiskt/globalt perspektiv?
– Ja, det hävdar jag. Det innebär en konkurrensfördel för företagen att ligga steget före på miljöområdet. Ett tydligt exempel på det var när tyska konsumenter började efterfråga icke-klorblekt papper vilket ledde till att svenska företag, som redan hade utvecklat detta, fick in nya affärer.
-Oron om att miljökrav och införandet av styrmedel kommer innebära att företag flyttar utomlands, stämmer inte enligt min mening. Det innebär snarare att företagen minskar sina utsläpp och effektiviserar verksamheterna. Sverige har stora naturresurser och en stor råvarubas att utgå ifrån som företagen inte vill flytta ifrån i första hand.
Hur ligger Sverige till i förhållande till andra länder? – Det finns en bild av att Sverige som land ligger längre fram i miljöfrågan, men det är tvärtom. Många länder har kommit längre än oss. I Danmark har man nu en överenskommelse om förnybarhet som sträcker sig över blockgränserna och Tysklands energiomställning beror också på denna typ av blocköverskridande politik. Kina har höga ambitioner, har tagit över hela solcellsproduktionen i världen och mycket av vindkraftsverken kommer också från Kina. Även Sverige borde vara i framkant med att utveckla ny teknik.
Kan klimatomställningen vara en hävstång för mer innovationer i näringslivet? – Vi vet att om man ställer relevanta krav, höjer ribban, vågar sätta tuffa mål och gör det tydligt vart vi är på väg, då kommer innovationerna komma.
Bör statens bolag gå före i klimatomställningen?
– Ägande medför ansvar, jag är inte nöjd med hur det ser ut idag. Det är dock bra att bolagen börjat göra bokslut för de statliga bolagens miljöpåverkan. Dessa företag är så stora och måste klara av att jobba aktivt med klimatfrågan.
-Vi jobbar med att skapa incitament att det ska löna sig för företag att jobba med miljöfrågan. För att skapa trovärdighet måste man leva som man lär. Av ekonomiska skäl är jag orolig för vissa av de statliga bolagen som ligger efter i frågan, till exempel SAS och Vattenfall som i nuläget inte ger någon avkastning till staten. Vad händer med dessa företag om EU:s utsläppshandel börja fungera? Om priset blir som EU-kommissionen vill, vilket innebär en tio-dubbling av nuvarande nivåer, skulle det innebära många miljarder i ökade kostnader.
Tycker du att börsföretagen, såsom i Storbritannien, obligatoriskt bör redovisa sin klimatpåverkan?
– Ja, absolut. Det gäller även för fonder och investeringar. Det borde vara möjlighet för bankernas kunder att få reda på vilka klimatavtryck deras investeringar ger upphov till.
Hur utformas klimatpolitiska styrmedel mer kostnadseffektivt?
– Till och med Konjunkturinstitutet säger att det behövs fler styrmedel för att komma framåt. Vi måste jobba med flera olika styrmedel samtidigt för att komma fram i frågan. Vi är det parti som försöker påskynda en koldioxidskattehöjning, det mest rationella och effektiva styrmedlet enligt de flesta forskare. Vi tycker att det är konstigt att Anders Borg säger att de ska använda de mest kostnadseffektiva styrmedlen, samtidigt som de inte använder sig av koldioxidskatt som är det mest effektiva styrmedel enligt forskning.