Stina Billinger: Alla ska med – eller?

På flera plan är jag helt överens men jag tror att bilden mår bra av att nyanseras (kuriosa: samtidigt som jag skriver detta tänker jag: herregud – att offentligt opponera sig mot Rockström, det skulle kunna vara självmord för en hållbarhetschef).

Idag ser vi många bolag som befinner sig helt i hållbarhetsfronten, absolut nödvändiga för utvecklingen av klimatdebatten. De pressar på politiker, skriver öppna brev, har hemliga möten, föreslår skärpta klimatmål och kraftigare lagstiftning. Bolag gör långsiktiga investeringar i förnyelsebar energi (IKEA tex producerar numera 37% av den el de förbrukar med egna solceller på taket) och modiga affärssatsningar på hållbara produkter. De som ligger längst framme plockar sonika bort ohållbara produkter och gör det därmed enklare för kunden att göra smarta val. Det är till och med så att vissa bolag är på väg att synka sina affärs- och hållbarhetsmål med FNs nya milleniemål för hållbar utveckling.

Fantastiskt! Problemen är lösta, näringslivet och kapitalismen löste upp även denna knut på utvecklingskurvan. Eller?

Givetvis är det inte så enkelt och jag tror det finns en fara i att ge en alltför ensidig bild av ett enat progressivt näringsliv. Sanningen är snarare, tycker jag, att näringslivet idag glider isär till tre grupper:

  1. De som accepterat och inkorporerat hållbarhetsutmaningar i sin affärsutveckling och därmed förstått den potential som ligger i den
  2. De bolag som nöjda ligger kvar på en miniminivå à la Global Compact
  3. De som står vid sidan av och tänker att det där får någon annan lösa

Utan att ha någon undersökning till stöd är min bedömning att det tyvärr fortfarande är en minoritet av världens bolag som befinner sig i grupp 1. Ändå är det just dessa bolag som Rockström och många andra använder i sin retorik när de lovordar näringslivets agerande i hållbarhetsfrågan. Dessutom är det att det inte sällan bolag från grupp 1 som granskas mest av medier och som får mest skäll när syndabockar i diverse sakfrågor ska pekas ut. Sticker du ut hakan så döms du hårdare.

För att vara alldeles tydlig: jag är en av dem som tycker att näringslivet är ledande i omställningen och dessutom är helt nödvändig för att den ska lyckas. Självklart ska dessa ledande bolag bedömas och lyftas fram. Men den kanske viktigaste frågan ur ett makroperspektiv är hur vi ska lyfta grupp 3 då det är där som näringslivet faktiskt fortfarande gör reell skada och tar oss i helt fel riktning. Vems ansvar är det? Är det enkom politiken som kan lagstadga bort den typen av skadlig verksamhet eller kan näringslivet själva vara mer aktiva för att faktiskt få med alla längs med utvecklingskurvan?

Sällan hör jag det progressiva näringslivet tala engagerat om hur de vill agera för att stimulera sina långsamma, förnekande konkurrenter att börja jobba med hållbarhet. Det är helt naturligt då hållbarhet i allt större utsträckning blir en konkurrensfråga – men det finns trots allt skäl att göra det menar jag.

Ett alltför spretigt näringsliv kan lätt sänka förtroendet för hållbarhetsfrågan hos allmänheten vilket skulle drabba oss alla negativt. Denna risk ökar i takt med att Rockströms bild om det hållbara radikala näringslivet sätter sig hos gemene man – fallhöjden blir större för de ledande bolagen när allmänheten får kunskap om hur de omogna bolagen uppträder. Dessutom räcker det ofta med att en aktör i en bransch ställer till med skandal för att hela sektors förtroende ska sjunka. Vilket i sin tur gör konsumenterna mindre benägna att göra det hållbara valet och premiera bolagen i front.

Kan det vara så att de bolag som är ledande på hållbarhet borde lägga lika mycket tid på att stötta sina konkurrenter och branschkollegor att komma igång med hållbarhetsarbetet som de gör på politiskt påtryckningsarbete? Kanske stärker det paradoxalt nog både position och varumärke att hela branschen lyfter sig? Jag tror det. Och betydelsen för branschöverskridande engagemang och sektorsvisa hållbarhetsinitiativ ökar i takt med globaliseringen. Ju mer internationell bransch – desto större insats kan nordiska bolag göra som inspiratör och påtryckare.

Får jag föreslå att Hagainitiativets medlemmar startar fadderverksamhet och adopterar var sin branschkollega som är vilse i hållbarhetsdjungeln? Jag är övertygad om att det kommer gynna både er och saken.

About us