Ulf Arnesson: Återvinning är klimatsmart

Genom att återvinna material som är i omlopp i samhället kan vi undvika en stor miljöpåverkan. Den hade uppstått om allt avfall från företag, organisationer och hushåll inte togs omhand för ny vända i kretsloppet – utan ersattes av nya material från gruvor, skog, oljefyndigheter. Järn och metaller kan i princip återvinnas hur många gånger som helst. Återvinning av t.ex. aluminium sparar 95 procent energi – jämfört med att framställa nytt aluminium. Varje kilo koppar som återvinns gör det möjligt att undvika utsläpp av 20 kilo koldioxidekvivalenter.

Med det perspektivet är själva resurshushållningen väl inbyggd i vår kärnverksamhet. Samtidigt finns mycket mer att göra. Till exempel är återvinningsbranschen transportintensiv och det gäller att ständigt finna nya lösningar på logistikbehoven och minimera tomtransporter. Här går ekonomi och miljönytta hand i hand och Stena har successivt flyttat över mer och mer transporter från lastbil till tåg. Under tre år har tåglösningen ersatt över 20.000 lastbilstransporter i Sverige.

Innovationskraften är stark när det gäller att ta material som uppfattas som ett avfall och göra det till en resurs, en eftertraktad råvara. Vi brukar säga att avfall är det som är kvar när fantasin tagit slut! Men det finns fortfarande hinder, t.ex. i form av olika monopol, som försvårar för många företag att själva ta ansvar för sitt eget avfall och hitta såväl miljömässigt som ekonomiskt bra lösningar. Från avregleringen av såväl industriavfall och farligt avfall har förändringen lett till ökad materialåtervinning, sänkta priser, fler erbjudanden till kunderna och – inte minst – etablering av nya företag inom avfallssektorn.

Sund konkurrens inom avfallshantering och återvinning är en stark drivkraft för innovation. I strävan att nå uppsatta miljömål och i förlängningen skapa ett hållbart samhälle är avreglering en starkt bidragande faktor.