F\u00f6r att EU ETS ska forts\u00e4tta leverera och vara det verktyg som skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r EU att n\u00e5 1,5- gradersm\u00e5let i Parisavtalet presenterar Hagainitiativet f\u00f6ljande 15 f\u00f6rslag.<\/p>\n
<\/p>\n
Den linj\u00e4ra reduktionsfaktorn (LRF) beskriver hur snabbt antalet utsl\u00e4ppsr\u00e4tter ska minska. Idag \u00e4r takten 1,74 procent. Fr\u00e5n 2021 kommer den bli 2,2 procent. En LRF p\u00e5 2,2 procent kommer inte bidra till att EU n\u00e5r uppsatta klimatm\u00e5l, och beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r sk\u00e4rpas ytterligare. Om inte LRF:en redan nu sk\u00e4rps kommer det att kr\u00e4va en \u00e4nnu skarpare LRF i n\u00e4sta handelsperiod, med start \u00e5r 2026, f\u00f6r att uppn\u00e5 1,5-gradersm\u00e5let. Marknadsstabilitetsreserven fungerar fr\u00e4mst som en stabiliserande mekanism f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ett rimligt pris p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tter. Uppst\u00e5r ett \u00f6verskott av utsl\u00e4ppsr\u00e4tter kan dessa placeras ut i reserven, f\u00f6r att sedan auktioneras ut igen om ett o\u00f6nskat underskott uppst\u00e5r. Fram till och med 2023 flyttas \u00e5rligen 24 % av \u00f6verskottet till reserven. Efter 2023 s\u00e4nks faktorn till 12 %. Utsl\u00e4ppsr\u00e4tter kan annulleras d\u00e5 ett medlemsland genom kompletterande styrmedel, fasar ut fossil energi i verksamheter inom EU ETS. Det g\u00f6r inte Sverige idag. <\/p>\n F\u00f6r att fortsatt v\u00e4rna europeisk industri beh\u00f6vs h\u00e5llbara regelverk som undviker koldioxidl\u00e4ckage och snedvriden konkurrens. Koldioxidintensiv verksamhet har sedan ETS start f\u00e5tt fri tilldelning via EU-kommissionen, syftet \u00e4r att undvika f\u00f6retagsflykt till l\u00e4nder med mindre rigor\u00f6s klimatlagstiftning. I dagsl\u00e4get finns brister i den fria tilldelning och det finns ett behov av att se \u00f6ver alternativa regelverk som b\u00e4ttre speglar utsl\u00e4ppens verkliga kostnader. Ett alternativ till fri tilldelning kan vara gr\u00e4nsjusterings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r koldioxidutsl\u00e4pp (border carbon adjustments, BCA). <\/p>\n V\u00e4gtransporter:<\/strong>\u00a0<\/em>S\u00e5vida inte EU ETS st\u00e4rks upp av andra \u00e5tg\u00e4rder kommer en inkludering ge v\u00e4ldigt liten effekt p\u00e5 transportsektorns utsl\u00e4pp. Efter 2030 kan det beh\u00f6vas en ny avv\u00e4gning. Luftfart:<\/strong>\u00a0<\/em>Flygoperat\u00f6rer som flyger inom EES \u00e4r idag inkluderat i ETS, men medan utsl\u00e4ppen minskar inom andra sektorer forts\u00e4tter flygets utsl\u00e4pp att \u00f6ka. Detta beror p\u00e5 att det finns en h\u00f6g betalningsvilja inom luftfarten vilket g\u00f6r att priset p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tter inte skapar incitament f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar. Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) klimatstyrmedel CORSIA \u00e4r inte bindande och bygger p\u00e5 klimatkompensation ist\u00e4llet f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar.<\/p>\n Det beh\u00f6vs nya styrmedel f\u00f6r att skapa incitament f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar inom luftfarten. Chicagokonventionen tr\u00e4dde i kraft 1947, den inneb\u00e4r att undertecknande stater inte f\u00e5r beskatta br\u00e4nsle som redan befinner sig ombord p\u00e5 annat lands flygplan som flyger till eller fr\u00e5n avtalsslutande stat eller genom dess luftrum. Detta s\u00e4tter d\u00e4rmed stopp f\u00f6r beskattning av dagens flygbr\u00e4nsle. Sj\u00f6fart:<\/strong>\u00a0<\/em>Detta \u00e4r en sektor som i dagsl\u00e4get inte omfattas av annan klimat- lagstiftning. Internationell lagstiftning fr\u00e5n IMO saknas ocks\u00e5. En inkludering av sj\u00f6farten kan d\u00e4rf\u00f6r vara intressant att utreda vidare. Byggsektorn (inklusive v\u00e4rme och kyla):\u00a0<\/em><\/strong>Decentraliserade system inom unionen ger alltf\u00f6r m\u00e5nga verksamhetsut\u00f6vare, varav de flesta skulle k\u00f6pa \u00f6verskottskrediter fr\u00e5n de station\u00e4ra anl\u00e4ggningar som omfattas av EU ETS idag. Markanv\u00e4ndning (LULUCF):<\/em>\u00a0<\/strong>Jordbruket \u00e4r decentraliserad inom unionen och det f\u00f6rsv\u00e5rar vilken del av v\u00e4rdekedjan som b\u00f6r ing\u00e5 i utsl\u00e4ppshandeln. Skogen \u00e4r en stor kols\u00e4nka och beh\u00f6vs f\u00f6r b\u00e5de bioekonomin och biologiska m\u00e5ngfald. B\u00e5de upptag och utsl\u00e4pp i respektive sektor p\u00e5verkas dels av brukande, dels av naturliga processer som \u00e4r sv\u00e5ra att m\u00e4ta och verifiera. Avfallsf\u00f6rbr\u00e4nningsanl\u00e4ggningar:<\/em>\u00a0<\/strong>omfattas i enbart Sverige och Danmark i EU ETS, vilket snedvrider f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r handeln med avfall inom EU. Anledningen till denna skillnad \u00e4r att medlemsstaterna g\u00f6r olika tolkning av EU-direktivet. <\/p>\n Alltfler f\u00f6retag arbetar f\u00f6r negativa utsl\u00e4pp och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det aktuellt att diskutera huruvida en verksamhetsut\u00f6vare ska kunna tillgodor\u00e4kna sig detta. <\/p>\n EU ETS kan sammankopplas med andra utsl\u00e4ppshandelssystem f\u00f6rutsatt att systemen \u00e4r kompatibla, obligatoriska och har absoluta utsl\u00e4ppstak. <\/p>\n
\n1. Hagainitiativets position\u00a0<\/strong>\u00e4r att LRF ska justeras till minst 4,5 procent per \u00e5r. Justering b\u00f6r genomf\u00f6ras under 2020 f\u00f6r att verkst\u00e4llas 2021.<\/p>\nMarknadsstabilitetsreserven b\u00f6r st\u00e4rkas<\/strong><\/h3>\n
\n2. Hagainitiativets position\u00a0<\/strong>\u00e4r att se \u00f6ver m\u00f6jligheterna att ytterligare \u00f6ka intagstakten.
\n3. Hagainitiativets position<\/strong>\u00a0\u00e4r att som minst bevara intagstakten p\u00e5 24 procent \u00e5rligen. Detta blir \u00e4n viktigare om den linj\u00e4ra reduktionsfaktorn hamnar under 4,5 procent<\/p>\n\nMedlemsstater b\u00f6r annullera utsl\u00e4ppsr\u00e4tter n\u00e4r olja och kol fasas ut<\/strong><\/h3>\n
\n4. Hagainitiativets position<\/strong>\u00a0\u00e4r att alla medlemsl\u00e4nder b\u00f6r annullera utsl\u00e4pps r\u00e4tter n\u00e4r landet fasar ut fossil energi. \u00d6verlappande och nationella styrmedlen beh\u00f6ver synkas med EU ETS och utsl\u00e4ppsr\u00e4tter i omlopp.<\/p>\nUtred alternativ till fri tilldelning av utsl\u00e4ppsr\u00e4tter<\/strong><\/h3>\n
\n5. Hagainitiativets position<\/strong>\u00a0\u00e4r att den fria tilldelningen av utsl\u00e4ppsr\u00e4tter ses \u00f6ver f\u00f6r att finna alternativ.
\n6. Hagainitiativets position<\/strong>\u00a0\u00e4r att ett m\u00f6jligt alternativ till fri tilldelning av utsl\u00e4ppsr\u00e4tter \u00e4r gr\u00e4nsjusterings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\nFler sektorer i EU ETS<\/strong><\/h3>\n
\n7. Hagainitiativets position:\u00a0<\/strong>Rekommenderas ej.<\/p>\n
\n8. Hagainitiativets position:\u00a0<\/strong>B\u00f6r vara kvar inom EU ETS, men f\u00e5 en egen mekanism (exempelvis closed trading scheme).
\n9. Hagainitiativets position:\u00a0<\/strong>EU b\u00f6r verka f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring av Chicago- konventionen f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra skatt p\u00e5 flygbr\u00e4nsle.<\/p>\n
\n10. Hagainitiativets position:\u00a0<\/strong>Finns viss potential f\u00f6r inkludering i EU ETS.<\/p>\n
\n11. Hagainitiativets position:\u00a0<\/strong>Rekommenderas ej.<\/p>\n
\n12. Hagainitiativets position:\u00a0<\/strong>rekommenderas ej.<\/p>\n
\n13. Hagainitiativet position:\u00a0<\/strong>Rekommenderar en EU-harmonisering, vilket inneb\u00e4r att antingen ska alla avfallsf\u00f6rbr\u00e4nningsanl\u00e4ggningar i EU omfattas av systemet, eller s\u00e5 ska ingen omfattas.<\/p>\nNegativa utsl\u00e4pp kr\u00e4ver egen mekanism<\/strong><\/h3>\n
\n14. Hagainitiativet position:\u00a0<\/strong>Vi menar att negativa utsl\u00e4pp b\u00f6r ha en egen mekanism, eventuellt en EU-harmoniserad omv\u00e4nd auktionering som V\u00e4gen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) f\u00f6resl\u00e5r. Efter 2030 kan det finnas sk\u00e4l till att \u00e4ven inkludera negativa utsl\u00e4pp inom EU ETS.<\/p>\nL\u00e4nka ihop EU ETS med andra utsl\u00e4ppshandelssystem<\/strong><\/h3>\n
\n15. Hagainitiativet position:\u00a0<\/strong>Vi \u00e4r positiva till en sammanl\u00e4nkning f\u00f6rutsatt att motpartens handelssystem har obligatoriska, absoluta utsl\u00e4ppstak och \u00e4r kompatibelt med EU ETS.<\/p>\n