Knappt tv\u00e5 m\u00e5nader \u00e5terst\u00e5r till klimatm\u00f6tet i Durban. F\u00f6rv\u00e4ntningarna \u00e4r l\u00e5gt st\u00e4llda. Tanken p\u00e5 ett bindande avtal har skjutits p\u00e5 framtiden. I vissa delfr\u00e5gor \u2013 som skydd f\u00f6r de tropiska skogarna \u2013 kan f\u00f6rhoppningsvis framsteg g\u00f6ras. Men bilden i stort \u00e4r dyster.<\/p>\n
Samtidigt visar de senaste rapporterna fr\u00e5n forskningen att effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringen v\u00e4ntas bli allvarligare \u00e4n tidigare bed\u00f6mningar. Havsniv\u00e5h\u00f6jningen kan, enligt en sammanst\u00e4llning fr\u00e5n SMHI, bli upp till tv\u00e5 meter vid slutet av detta sekel. Vidare: Havsf\u00f6rsurningens effekter p\u00e5 marina ekosystem \u00e4r mer omfattande \u00e4n vad som tidigare varit k\u00e4nt. Avsm\u00e4ltningen av Arktis havsis sker snabbare \u00e4n vad som bed\u00f6mdes i IPCC:s rapport \u00e5r 2007.<\/p>\n
Slutsatsen av SMHI:s rapport borde rimligen vara att trappa upp arbetet f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen. Det m\u00e5l som satts av v\u00e4rldens regeringar - att undvika mer \u00e4n tv\u00e5 graders uppv\u00e4rmning - borde sk\u00e4rpas till h\u00f6gst en och en halv grad. Som ett f\u00f6rsta steg borde naturligtvis EU-l\u00e4nderna sk\u00e4rpa sina reduktionsm\u00e5l till 2020 \u2013 fr\u00e5n 20% till 30%.<\/p>\n
Men allt fokus i politiken ligger p\u00e5 den ekonomiska krisen. Det framst\u00e5r som n\u00e4rmast naivt idag att f\u00f6rv\u00e4nta sig att vare sig Bryssel och, \u00e4n mindre, Washington skulle ge prioritet \u00e5t klimatfr\u00e5gan. Politiken orkar s\u00e4llan ta hand om mer \u00e4n en stor fr\u00e5ga \u00e5t g\u00e5ngen. Insikten om att den ekonomiska krisen samt krisen f\u00f6r b\u00e5de klimatet och v\u00e5ra viktigaste ekosystem h\u00e4nger ihop \u2013 och b\u00f6r angripas i tandem - \u00e4r det fortfarande f\u00e5 som omfattar.\u00a0 \u00c4nd\u00e5 finns det forskning som visar att en oml\u00e4ggning mot en l\u00e5ngt mera effektiv energi- och materialanv\u00e4ndning skulle ge rader av f\u00f6rdelar, \u00e4ven f\u00f6r ekonomin och syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n
Stockholm Environment Institutes kontor i York har gjort en studie f\u00f6r Storbritannien som visar att en effektivare anv\u00e4ndning av olika material \u2013 som radikalt \u00f6kad \u00e5tervinning och \u00e5terbruk av metaller, effektivare materialutnyttjande i byggindustrin, l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd f\u00f6r m\u00e5nga av de produkter vi anv\u00e4nder i vardagen och minskat matsvinn - skulle ge minst 30 % l\u00e4gre utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Denna reduktion kommer allts\u00e5 ovanp\u00e5 de reduktioner som en utbyggnad av f\u00f6rnybar energi och investeringar i effektivare energianv\u00e4ndning skulle ge. En extra bonus skulle vara att antalet jobb i lokalsamh\u00e4llet \u00f6kar kraftigt f\u00f6r den serviceorganisation som beh\u00f6vs f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en effektivare materialanv\u00e4ndning. Fokus i ekonomin skulle ligga p\u00e5 bruket och anv\u00e4ndningen av varorna, inte p\u00e5 att hela tiden producera nytt. Schweizaren Walter Stahel har i sin nya bok \u201dThe Performance Economy\u201d visat f\u00f6rdelarna med en s\u00e5dan strategi. EU-kommissionens nya \u201dRoadmap for a Resource-Efficient Europe\u201d \u00e4r inne p\u00e5 samma sp\u00e5r.<\/p>\n
Vad som kr\u00e4vs f\u00f6r en utveckling i denna riktning \u00e4r att \u201dt\u00e4nka utanf\u00f6r boxen\u201d.\u00a0 En radikal oml\u00e4ggning av beskattningen \u2013 fr\u00e5n att beskatta arbete till skatt p\u00e5 anv\u00e4ndningen av jungfruliga r\u00e5varor \u2013 skulle underl\u00e4tta \u00f6verg\u00e5ngen. Men det finns inget som hindrar f\u00f6retag att p\u00e5 egen hand utveckla aff\u00e4rsmodeller som \u00e4r inriktade p\u00e5 service och funktion, ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 produktf\u00f6rs\u00e4ljning.\u00a0 Det finns goda exempel inom B2B. Michelin s\u00e4ljer inte l\u00e4ngre d\u00e4ck till lastbilar \u2013 man hyr ut d\u00e4cken. Xerox s\u00e4ljer inte kopieringsmaskiner \u2013 man erbjuder kopieringstj\u00e4nster. Rolls Royce s\u00e4ljer inte jetmotorer \u2013 man hyr ut dem. F\u00f6ljden \u00e4r en drastiskt reducerad material\u00e5tg\u00e5ng samt l\u00e4gre energianv\u00e4ndning. En stor bonuseffekt \u00e4r l\u00e4gre CO2-utsl\u00e4pp.<\/p>\n
En utveckling som denna har inte direkt med Durban att g\u00f6ra. Men eftersom f\u00f6rhandlingarna k\u00f6rt fast beh\u00f6vs okonventionella grepp som kan f\u00f6ra processen fram\u00e5t. Att radikalt effektivisera energi- och materialanv\u00e4ndningen beh\u00f6vs av m\u00e5nga sk\u00e4l, som att undvika knapphet p\u00e5 olika r\u00e5varor och stigande priser, minska trycket p\u00e5 ekosystemen och reducera klimatp\u00e5verkan. Vad v\u00e4ntar vi p\u00e5?<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/3881","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3881"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=3881"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}