Industril\u00e4nderna har byggt sitt v\u00e4lst\u00e5nd p\u00e5 billig olja och billiga r\u00e5varor. De reala priserna p\u00e5 alla viktiga r\u00e5varor sj\u00f6nk med i snitt 70 % under 1900-talet. Prisr\u00f6relserna f\u00f6r energi, framf\u00f6r allt olja, var mer oregelbundna \u2013 inte minst som en konsekvens av politiska kriser. Men \u00e4ven energin var mycket billig under st\u00f6rre delen av f\u00f6rra seklet.<\/p>\n
De l\u00e5ga priserna hj\u00e4lpte till att skapa en f\u00f6rest\u00e4llning i samh\u00e4llet \u2013 inte minst bland m\u00e5nga ekonomer - om naturen som det o\u00e4ndligt stora skafferiet. De flesta l\u00e4rob\u00f6cker i ekonomi beskriver det ekonomiska systemet i termer av ett slutet system, d\u00e4r varor och tj\u00e4nster vandrar fr\u00e5n producenter till konsumenter. Att processen hela tiden f\u00f6ruts\u00e4tter ett kontinuerligt fl\u00f6de av energi och r\u00e5varor fr\u00e5n naturen \u2013 ofta med negativ p\u00e5verkan som f\u00f6ljd \u2013 ber\u00f6rs endast i f\u00f6rbig\u00e5ende. Naturen betraktas som \u201d den konstanta och stabila grunden f\u00f6r ekonomisk aktivitet\u201d, som det uttrycks i boken \u201dHomo Economus as a Keystone Species\u201d(J.R.O\u00b4Neill och R.V.Khan, 2000).<\/p>\n
M\u00f6jligen var det rimligt att beskriva verkligheten p\u00e5 detta s\u00e4tt i industrialismens barndom. Befolkningen var liten och ekonomiernas oms\u00e4ttning en br\u00e5kdel av dagens. Men situationen idag \u00e4r radikalt annorlunda. Sedan tio \u00e5r tillbaka \u00e4r i stort sett samtliga r\u00e5varupriser, energi inkluderad, p\u00e5 v\u00e4g upp\u00e5t. Den 70 % -iga priss\u00e4nkningen under 1900-talet \u00e4r som bortbl\u00e5st. Priserna p\u00e5 m\u00e5nga r\u00e5varor, \u00e4ven olja, fluktuerar visserligen ganska kraftigt \u2013 som en konsekvens av politisk oro, fallande b\u00f6rser och spekulation \u2013 men den upp\u00e5tg\u00e5ende trenden \u00e4r tydlig.<\/p>\n
N\u00e5gon kanske inv\u00e4nder att l\u00e5gkonjunktur i b\u00e5de USA och Europa borde leda till l\u00e4gre priser. Men d\u00e5 bortser man fr\u00e5n kraften i utvecklingen i l\u00e4nder som Kina och \u00f6vriga BRIC-l\u00e4nder. Kina ensamt svarade f\u00f6r n\u00e4ra h\u00e4lften av all anv\u00e4ndning i v\u00e4rlden p\u00e5 cement, j\u00e4rnmalm och aluminium under 2010. F\u00f6r ris var Kinas andel 28 % och f\u00f6r soja 25 %. Dessa h\u00f6ga andelar f\u00f6rklarar Kinas febrila aktivitet i Afrika under senare \u00e5r. Man g\u00f6r allt f\u00f6r att s\u00e4kra de r\u00e5varor man beh\u00f6ver.<\/p>\n
Vilka slutsatser b\u00f6r man dra av de \u00f6kande priserna p\u00e5 olika naturresurser?<\/p>\n
En r\u00f6r tillv\u00e4xten i ekonomin, som kommer att bli l\u00e4gre. Detta borde g\u00f6ra det naturligt f\u00f6r b\u00e5de stater, f\u00f6retag och hush\u00e5ll att dra ned p\u00e5 sina skulder. De \u00e4r mycket sv\u00e5rare att betala av i en ekonomi som v\u00e4xer l\u00e5ngsamt eller inte alls.<\/p>\n
En annan r\u00f6r ekonomins organisation. Vi beh\u00f6ver en bred diskussion om hur vi kan skapa en cirkul\u00e4r ekonomi. M\u00e5let \u00e4r inte i bara recycling, utan \u00e5terbruk och rekonditionering. Naturen fungerar i kretslopp. Det finns ingen anledning att inte till\u00e4mpa samma principer i teknosf\u00e4ren. Metaller f\u00f6rst\u00f6rs inte efter att de anv\u00e4nts. De kan \u00e5teranv\u00e4ndas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n
Men dagens aff\u00e4rsmodeller bygger p\u00e5 att s\u00e4lja mera \u201dstuff\u201d. Om vi ist\u00e4llet gick \u00f6ver till leasing, dvs att erbjuda tj\u00e4nster, skulle f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00f6ppnas f\u00f6r helt andra materialfl\u00f6den. Ansvaret f\u00f6r produkten och ing\u00e5ende material ligger kvar hos producenten. Det skulle bli intressant att tj\u00e4na pengar s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt p\u00e5 vad som redan \u00e4r producerat. Designen skulle \u00e4ndras f\u00f6r l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd och f\u00f6r att enkelt kunna \u00e5teranv\u00e4nda ing\u00e5ende material n\u00e4r produkten tj\u00e4nat ut.<\/p>\n
P\u00e5 bonuskontot kommer l\u00e4gre milj\u00f6belastning fr\u00e5n gruvdrift och produktion. Det skulle beh\u00f6vas mindre nyproduktion. Koldioxidutsl\u00e4ppen skulle reduceras radikalt. Det g\u00e5r \u00e5t mycket mindre energi vid \u00e5tervinning och \u00e5terbruk \u00e4n vid nyproduktion. Slutligen skulle massor av nya jobb skapas lokalt. Det beh\u00f6vs en serviceorganisation f\u00f6r att svara f\u00f6r service och underh\u00e5ll.<\/p>\n
Vad v\u00e4ntar vi p\u00e5?<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/3931","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3931"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=3931"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}