{"id":4001,"date":"2013-12-16T12:53:00","date_gmt":"2013-12-16T11:53:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/?post_type=inlagg&#038;p=4001"},"modified":"2022-08-11T12:53:51","modified_gmt":"2022-08-11T10:53:51","slug":"mette-kahlin-brittiska-naringslivet-gillar-klimatlag","status":"publish","type":"inlagg","link":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/inlagg\/mette-kahlin-brittiska-naringslivet-gillar-klimatlag\/","title":{"rendered":"Mette Kahlin: Brittiska n\u00e4ringslivet gillar klimatlag"},"content":{"rendered":"","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"featured_media":4003,"parent":0,"template":"","kategori":[23],"class_list":["post-4001","inlagg","type-inlagg","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","kategori-hagabloggen"],"meta_box":{"show_post_en":"0","text":"<p>\u00c4ven om Storbritannien var det land som skaffade sig v\u00e4rldens f\u00f6rsta klimatlag s\u00e5 \u00e4r vi p\u00e5 v\u00e4g att bara bli en i m\u00e4ngden nu. Mexiko, Sydkorea, Finland, och Danmark \u00e4r bara n\u00e5gra av de f\u00e5 som nu har, eller h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6lja Storbritanniens exempel.<\/p>\n<p>Men vad \u00e4r det i klimatlagen som har lockat b\u00e5de Hagainitiativet och andra? I Storbritanniens fall ligger svaret mycket i den l\u00e5ngsiktighet och stabilitet som lagen ger. Det var fr\u00e4mst d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga Brittiska f\u00f6retag, samt CBI, den brittiska motsvarigheten till svenskt n\u00e4ringsliv, verkade f\u00f6r att en klimatlag skulle antas.<\/p>\n<p>De tre grundstenarna som fr\u00e4mjar tydlighet och l\u00e5ngsiktighet, och som den Brittiska klimatlagen best\u00e5r av, \u00e4r: juridiskt bindande m\u00e5l; budgetperioder; och en oberoende kommitt\u00e9.<\/p>\n<p>Fr\u00e4mst s\u00e5 inneh\u00e5ller lagen ett juridiskt bindande m\u00e5l p\u00e5 34 % minskning av v\u00e4xthusgaser till 2020 och en 80 % minskning fram till 2050, baserat p\u00e5 1990 \u00e5rs siffror. F\u00f6r att dessa m\u00e5l ska uppn\u00e5s p\u00e5 det mest kostnadseffektiva s\u00e4ttet och inte riskera att allt l\u00e4mnas till sista stund s\u00e5 delas alla \u00e5r fram till 2050 in i budgetperioder. Ett delm\u00e5l s\u00e4tts f\u00f6r varje budgetperiod och om det inte n\u00e5s inom den utsatta tidsramen s\u00e5 kr\u00e4ver lagen att regeringen k\u00f6per utsl\u00e4ppsminskningar p\u00e5 den internationella marknaden. Detta skapar starka incitament att n\u00e5 m\u00e5len.<\/p>\n<p>Budgetperioderna antas tre perioder (femton \u00e5r) i f\u00f6rv\u00e4g och anger de utsl\u00e4ppsminskningar som varje regering m\u00e5ste f\u00f6rh\u00e5lla sig till, vilket ger n\u00e4ringslivet den l\u00e5ngsiktighet som efterfr\u00e5gas. Men det \u00e4r sedan upp till varje regering att v\u00e4lja styrmedel och \u00e5tg\u00e4rder, utifr\u00e5n vad som \u00e4r mest klimat- och kostnadseffektivt. Styrmedel kan varieras, men riktningen som landet ska ta kan bara g\u00e5 \u00e5t ett h\u00e5ll. Detta har gjort att n\u00e4ringslivet st\u00f6der lagen (eftersom f\u00f6retagen vet vilken riktningen de ska g\u00e5 och hur stora \u00e5tg\u00e4rder de m\u00e5ste ta).<\/p>\n<p>Sist, men inte minst, s\u00e5 \u00e4r utsl\u00e4ppstaket i varje budgetperiod baserat p\u00e5 rekommendationer fr\u00e5n en oberoende kommitt\u00e9. Kommitt\u00e9n f\u00f6resl\u00e5r ett utsl\u00e4ppstak till regeringen. Regeringen v\u00e4ljer om de vill f\u00f6lja det r\u00e5det eller ej, och l\u00e4gger fram en proposition till Parlamentet. Regeringen m\u00e5ste inte f\u00f6lja r\u00e5det de f\u00e5r, men kommitt\u00e9n publicerar sina r\u00e5d p\u00e5 sin hemsida s\u00e5 vem som helst kan se \u2013 och skickar \u00e4ven informationen till Parlamentet. Denna transparens g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r regeringen att, utan starka argument, anta andra \u00e4n de rekommenderade m\u00e5len, eftersom en ordentlig och transparant debatt m\u00e5ste h\u00e5llas i Parlamentet.<\/p>\n<p>Men det finns sj\u00e4lvklart fler s\u00e4tt att bygga upp en klimatlag. Enligt en rapport av organisationen GLOBE s\u00e5 har takten och m\u00e4ngden av klimatlagar \u00f6kat fr\u00e5n tio st. per \u00e5r till 20 st. per \u00e5r fr\u00e5n 2000 till 2012. Det blir intressant att se vilket land som kommer n\u00e4st!<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4003"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4001"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}