Alla dessa timmar, dagar, veckor, m\u00e5nader, \u00e5r av diskussioner och f\u00f6rhandlingar. Alla dessa n\u00e4tter. Alla dessa ord och \u00e5ter ord. Alla dessa missf\u00f6rst\u00e5nd och all misstro. \u00c4nd\u00e5 ger vi inte upp, utan forts\u00e4tter fram\u00e5t \u2013 tv\u00e5 steg fram\u00e5t och ett b\u00e5kat, tre steg fram\u00e5t och tv\u00e5 och ett halvt bak\u00e5t. Ofta p\u00e5 st\u00e4llet marsch. Alla som kommit i kontakt med de internationella klimatf\u00f6rhandlingarna vet att de inte \u00e4r l\u00e4tta. Inga FN-processer \u00e4r l\u00e4tta. Det \u00e4r trots allt n\u00e4stan 200 l\u00e4nder som ska komma \u00f6verens, fr\u00e5n olika utg\u00e5ngspunkter och med olika bevekelsegrunder. Klimatf\u00f6rhandlingarna under FNs ramkonvention om klimat, UNFCCC, \u00e4r kanske den sv\u00e5raste av alla multilaterala processer. Samtidigt \u00e4r det en av de allra viktigaste.<\/p>\n
Tanken \u00e4r att vi ska fatta beslut om en ny global klimat\u00f6verenskommelse vid COP 21 i Paris i december 2015. Det var detta vi skulle gjort i K\u00f6penhamn 2009. Vi vet hur det gick den g\u00e5ngen. I Paris kan vi inte misslyckas, f\u00f6r jag \u00e4r r\u00e4tt s\u00e4ker p\u00e5 att vi inte f\u00e5r fler chanser. \u00c4r d\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna b\u00e4ttre denna g\u00e5ng? Jag tror det. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r den vetenskapliga grunden \u00e4nnu tydligare. De IPCC-rapporter som presenteras nu talar sitt tydliga spr\u00e5k: klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ett faktum och dess effekter visar sig redan. F\u00f6r det andra \u00e4r det politiska l\u00e4get b\u00e4ttre. Det stora flertalet l\u00e4nder vill verkligen se en ny klimat\u00f6verenskommelse. Det g\u00e4ller inte minst de tv\u00e5 viktigaste: USA och Kina. F\u00f6r det tredje vill man inte misslyckas \u00e4nnu en g\u00e5ng. Politiskt momentum h\u00e5ller p\u00e5 att byggas upp och Ban Ki-moons toppm\u00f6te i september blir ett led i detta.<\/p>\n
Vid COP 17 i Durban 2011 best\u00e4mdes att vi i Paris 2015 skulle fatta beslut om \"ett protokoll, ett annat r\u00e4ttsligt instrument eller ett \u00f6verenskommet utfall med r\u00e4ttslig verkan\". M\u00e5nga, l\u00e5nga timmar l\u00e5g bakom den formuleringen, som var det n\u00e4rmaste man kunde komma ett mandat om ett r\u00e4ttsligt bindande avtal. Jag tror det \u00e4r m\u00f6jligt att i Paris anta en r\u00e4ttsligt bindande \u00f6verenskommelse, kanske till och med ett protokoll. Det blir sannolikt ett ganska avskalat dokument, som sedan kommer att beh\u00f6va kompletteras och f\u00f6rfinas med olika COP-beslut, som reglerar detaljerna. Allt beh\u00f6ver vara klart till 2020, d\u00e5 den nya \u00f6verenskommelsen ska tr\u00e4da i kraft. Utsl\u00e4ppsbegr\u00e4nsningar \u00e4r det viktigaste.<\/p>\n
Samtidigt m\u00e5ste andra komponenter s\u00e5som anpassning, finansiering, kapacitetsutveckling, teknik\u00f6verf\u00f6ring och transparensfr\u00e5gor finnas med. En kn\u00e4ckfr\u00e5ga \u00e4r hur vi f\u00e5r med alla v\u00e4rldens l\u00e4nder och hur vi f\u00e5r alla att bidra, enligt principen om gemensamt, men differentierat ansvar och olika f\u00f6rm\u00e5gor. Det g\u00e4ller att ta ett steg f\u00f6rbi den tidigare strikta uppdelningen mellan i- och u-l\u00e4nder, \u00e4ven om det fortfarande finns ett motst\u00e5nd mot att skrota de annex d\u00e4r denna uppdelning regleras.<\/p>\n
En annan st\u00f6testen \u00e4r hur vi f\u00e5r till en \u00f6verenskommelse som alla uppfattar som r\u00e4ttvis. Att tvinga l\u00e4nder till n\u00e5got de inte \u00e4r beredda att g\u00f6ra \u00e4r mycket sv\u00e5rt, f\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt. \u00a0Vi har d\u00e4rf\u00f6r r\u00f6rt oss fr\u00e5n id\u00e9n om ett toppstyrt instrument till en h\u00f6gre grad av frivillighet. Men det \u00e4r viktigt att inte d\u00e4rmed hamna i n\u00e5got som inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt ambiti\u00f6st. Vi m\u00e5ste kunna n\u00e5 m\u00e5let om att begr\u00e4nsa den globala temperatur\u00f6kningen till under tv\u00e5 grader. Tanken \u00e4r att s\u00e5 m\u00e5nga l\u00e4nder som m\u00f6jligt ska presentera sina bidrag om utsl\u00e4ppsbegr\u00e4nsningar senast f\u00f6rsta kvartalet n\u00e4sta \u00e5r och att l\u00e4nderna ocks\u00e5 ska presentera information (s k up front information) om hur man t\u00e4nker sig att bidraget relaterar till tv\u00e5gradersm\u00e5let. En uppskalningsmekanism som m\u00f6jligg\u00f6r en \u00f6kning av \u00e5tagandena beh\u00f6ver finnas med. M\u00e5nga u-l\u00e4nder \u00e4r villiga att bidra, f\u00f6rutsatt att de f\u00e5r st\u00f6d. Det handlar inte bara om pengar, utan ocks\u00e5 kapacitetsuppbyggnad och teknik\u00f6verf\u00f6ring.<\/p>\n
En mycket viktig pusselbit \u00e4r att f\u00e5 den gr\u00f6na klimatfonden som fattades beslut om i Canc\u00fan 2010 att fungera. Fondens styrelse arbetar f\u00f6r detta, men tyv\u00e4rr gick det ganska tr\u00f6gt vid senaste styrelsem\u00f6tet. Sverige arbetar aktivt i styrelsen och vi \u00e4r ett av f\u00e5 l\u00e4nder som redan aviserat ett initialt bidrag om 300 miljoner kronor till fonden. Detta har tagits emot mycket v\u00e4l.<\/p>\n
En kritisk massa av l\u00e4nder som kallar sig \"progressiva\" bidrog till Durbanplattformen. Dessa l\u00e4nder m\u00f6ts regelbundet i den sk Cartagenadialogen. Det senaste m\u00f6tet gick av stapeln i Marshall\u00f6arna, ett av v\u00e4rldens allra s\u00e5rbaraste l\u00e4nder. Chile, Kenya, Indonesien, Bangladesh och Dominikanska republiken \u00e4r andra utsatta l\u00e4nder som st\u00e5tt v\u00e4rd f\u00f6r Cartagenadialogsm\u00f6ten. Dialogen \u00e4r fantastisk, men jag p\u00e5minner alltid om att vi ocks\u00e5 m\u00e5ste bygga broar till dem som st\u00e5r utanf\u00f6r. En m\u00e4ktig f\u00f6rhandlingskonstellation som skapats p\u00e5 senare \u00e5r \u00e4r de sk likasinnade u-l\u00e4nderna (Kina, Indien, Albal\u00e4nderna, Saudiarabien, Egypten, Sudan mfl). Jag h\u00e4vdar med en d\u00e5res envishet att vi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka brygga \u00f6ver skillnaden mellan oss och dem.<\/p>\n
Trots alla sv\u00e5righeter och alla bakslag har UNFCCC \u00e5stadkommit mycket under \u00e5ren. Ett stort antal institutioner och mekanismer har byggts upp, som arbetar f\u00f6r att n\u00e5 konkreta resultat. Vid COP 19 i Warszawa fattade vi beslut om en skogsmekanism och en mekanism f\u00f6r att hantera f\u00f6rluster och skador, den senare efter en idog svensk medlingsinsats. N\u00e4r vi formulerar den nya \u00f6verenskommelsen kommer vi att bygga p\u00e5 tidigare beslut. Vi tar hela tiden myrsteg fram\u00e5t, men den nya klimat\u00f6verenskommelsen m\u00e5ste inneb\u00e4ra ett rej\u00e4lt kliv. Den beh\u00f6ver dock st\u00f6djas av kompletterande initiativ, s\u00e5som klimat- och luftkoalitionen f\u00f6r att begr\u00e4nsa utsl\u00e4ppen av kortlivade klimatp\u00e5verkande luftf\u00f6roreningar, v\u00e4nnerna till fossilbr\u00e4nslesubsidiereform, den nya klimatekonomin \u2013 i vilka Sverige spelar en viktig roll. Alla akt\u00f6rer, p\u00e5 olika niv\u00e5er, beh\u00f6ver samverka. En ny global klimat\u00f6verenskommelse \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vi ska r\u00e4dda klimatet, men inte allena saligg\u00f6rande. Det handlar ytterst om att bygga in ett h\u00e5llbarhets- och klimatperspektiv i alla delar av alla samh\u00e4llen och att \u00e4ndra investeringsstr\u00f6mmar, fr\u00e5n fossilt till l\u00e5gkolalternativ. Om mer effektivt utnyttjande av resurser. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att den nya \u00f6verenskommelsen ska bidra till detta.<\/p>\n
Skribent<\/em>: Anna Lindstedt,\u00a0Sveriges klimatambassad\u00f6r, Milj\u00f6departementet<\/p>\n Fotograf<\/em>: Marianne Andersson\/Regeringskansliet\u200b<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3919"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4028"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}