Om vi b\u00f6rjar med journalistikerna: Jag deltar i ett stort internationellt projekt, MediaClimate, som leds av Elisabeth Eide vid h\u00f6gskolan i Oslo och Akershus och Risto Kunelius vid universitetet i Tammerfors. Vi kartl\u00e4gger och j\u00e4mf\u00f6r mediebevakning av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar fr\u00e5n drygt tjugo l\u00e4nder fr\u00e5n alla v\u00e4rldsdelar i samband med FN:s klimattoppm\u00f6ten. En del av v\u00e5ra resultat \u00e4r r\u00e4tt v\u00e4ntade, som att det land d\u00e4r klimattoppm\u00f6tet h\u00e5lls i regel uppvisar en mer intensiv bevakning; n\u00e5got som ocks\u00e5 brukar g\u00e4lla f\u00f6r n\u00e4rliggande l\u00e4nder. M\u00e5nga l\u00e4nder tenderar ocks\u00e5 att framh\u00e5lla sina egna politikers g\u00e4rningar och framtr\u00e4danden vid toppm\u00f6tena som s\u00e4rskilt goda. Sverige \u00e4r ett av dessa l\u00e4nder. Andra resultat \u00e4r mer \u00f6gon\u00f6ppnande och utmanar kanske v\u00e5ra f\u00f6rdomar n\u00e5got. Bangladesh var till exempel det land som f\u00f6rutom Danmark skrev mest om klimattoppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn 2009. Bangladesh \u00e4gnade l\u00e5ngt fler artiklar \u00e5t detta \u00e4n Sverige, trots att flera faktorer gjorde att svenska tidningar skrev ovanligt mycket detta \u00e5r: Sverige \u00e4r ett grannland till Danmark s\u00e5 det var relativt billigt att s\u00e4nda svenska reportrar dit, m\u00e5nga svenska reportrar s\u00e4ndes ocks\u00e5 dit. Samtidigt var Sverige ordf\u00f6randeland i EU och Fredrik Reinfeldt hade en viktig roll som EU:s f\u00f6retr\u00e4dare vid m\u00f6tet, vilket f\u00f6rmodligen ytterligare \u00f6kade intresset i svenska medier. Tidningar fr\u00e5n Bangladesh skrev allts\u00e5 \u00e4nd\u00e5 mer \u00e4n svenska tidningar. De skrev dessutom p\u00e5 annat s\u00e4tt. Journalistiken i tidningarna fr\u00e5n Bangladesh kan karakt\u00e4riseras som mer av \u201dadvocacy journalism\u201d, det vill s\u00e4ga journalistik som tar st\u00e4llning. I Bangladesh, ett land som redan \u00e4r h\u00e5rt drabbat av \u00f6versv\u00e4mningar, har journalisterna d\u00e4rmed \u00f6vergett det klassiska journalistiska objektivitetsidealet till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r att i sin rapportering agera s\u00e5 att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna ska kunna bromsas och f\u00f6rhoppningsvis stoppas.<\/p>\n
Den svenska bevakningen pr\u00e4glas inte av \u201dadvocacy journalism\u201d p\u00e5 nyhetsplats, men den karakt\u00e4riseras i ljuset av andra l\u00e4nders bevakning av en ovanligt h\u00f6g grad av opinionsmaterial: debattartiklar, kommentarer, ledare och ins\u00e4ndare. Trots att det i Sverige i princip r\u00e5der konsensus om att klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r en realitet, att de \u00e4r orsakade av m\u00e4nniskor, och att vi beh\u00f6ver g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t dem, \u00e4r allts\u00e5 debatten livlig h\u00e4r. Ett annat framtr\u00e4dande drag i bevakningen \u00e4r att mycket av den i samband med toppm\u00f6tena sker i s\u00e4rskilda klimatbilagor, eller p\u00e5 s\u00e4rskilda toppm\u00f6tessidor eller -uppslag i tidningarna. Detta kan ses som ett tecken p\u00e5 att fr\u00e5gan tillm\u00e4ts stort intresse i svenska medier. Men det kan ocks\u00e5 ses som ett s\u00e4tt att avskilja klimatfr\u00e5gan fr\u00e5n andra \u00e4mnen; till exempel fr\u00e5n politik och fr\u00e5n ekonomi. H\u00e4r tror jag att n\u00e5got av roten till problemet med att f\u00e5 folk att agera i enlighet med de krav som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna st\u00e4ller p\u00e5 oss ligger. Denna segregering i medierna kan ses som b\u00e5de ett symptom p\u00e5 och en reproduktion av en of\u00f6rm\u00e5ga att i politik och samh\u00e4llsdebatt integrera klimatf\u00f6r\u00e4ndringar med andra \u00e4mnen. Detta trots att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna med sin globala utstr\u00e4ckning i rummet genomsyrar den gr\u00e4nsl\u00f6sa naturen och v\u00e5rt liv i samklang med (eller i kamp mot) den.<\/p>\n
Det finns dock skillnader mellan medier inom det svenska medielandskapet. I rapporteringen fr\u00e5n toppm\u00f6tena och de \u00f6vriga artiklar som skrivs kring dess upptakt och i dess k\u00f6lvatten utm\u00e4rker sig den mer elitorienterade Dagens Nyheter genom att fokusera p\u00e5 det politiska spelet p\u00e5 toppm\u00f6tet. Den mer popul\u00e4ra Aftonbladet utm\u00e4rks d\u00e4remot av ett fokus p\u00e5 sakfr\u00e5gan. V\u00e4rt att notera \u00e4r dock att Aftonbladets rapportering \u00e4r ganska sparsam om man r\u00e4knar antal artiklar. Samtidigt \u00e4r de artiklar som Aftonbladet publicerar ibland l\u00e5nga och ing\u00e5ende. Under toppm\u00f6tet 2009 skickade Aftonbladet reportrar till alla v\u00e4rldsdelar f\u00f6r att tala med folk p\u00e5 plats om hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar olika lokaliteter. I mina \u00f6gon vore det \u00f6nskv\u00e4rt att DN:s st\u00f6rre antal artiklar och satsning p\u00e5 att skicka egna reportrar till toppm\u00f6tena kombinerades med Aftonbladets (i alla fall tidvisa) fokus p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som sakfr\u00e5ga, snarare \u00e4n enbart som ett politiskt spel, samt de globaliserings-str\u00e4vanden som kommit till uttryck i Aftonbladets f\u00f6rs\u00f6k att v\u00e4va samman lokala platser fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden. Om v\u00e4rlden ska r\u00e4ddas i tid vore det ocks\u00e5 av avg\u00f6rande betydelse om svenska medier inspirerades av bevakningen i Bangladesh. Men medierna i sig best\u00e4mmer inte vad som sker. Visst, mediebevakning kan p\u00e5verka politiken, men politiken p\u00e5verkar ocks\u00e5 mediebevakningen. Att enbart tala om vad medierna g\u00f6r och kan g\u00f6ra i en diskussion om hur vi ska kunna tackla problemen med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna blir d\u00e4rf\u00f6r snett. Det kr\u00e4vs ocks\u00e5 en stor politisk beslutsamhet, en vilja att ifr\u00e5gas\u00e4tta invanda s\u00e4tt att leva och en f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00e5 i t\u00e4ten utan att snegla f\u00f6r mycket p\u00e5 om andra verkligen g\u00f6r lika mycket som man sj\u00e4lv. Den svenska mediebevakningen inneh\u00e5ller en hel del av \u201dvi kan inte g\u00f6ra mer nu f\u00f6rr\u00e4n andra har gjort vad de ska\u201d; vilket \u00e4r en \u00e5terspegling av hur den svenska politiken har sett ut, - och hur m\u00e5nga andra l\u00e4nders politik ser ut. Denna strategi kan uppenbarligen inte leda till att de radikala \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6vs implementeras.<\/p>\n
Om vi g\u00e5r \u00f6ver till att slutligen s\u00e4ga n\u00e5gra ord ocks\u00e5 om effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna: Klimatf\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r en universell global f\u00f6reteelse som har partikul\u00e4ra oj\u00e4mnt f\u00f6rdelade lokala effekter. M\u00e5nga av de djupast k\u00e4nda effekterna \u00e4ger rum i omr\u00e5den som brukar betraktas som \u201dperifera\u201d, som till exempel de arktiska omr\u00e5dena, och andra rurala omr\u00e5den runt om i v\u00e4rlden. Dessa omr\u00e5den bebos samtidigt ofta av folk som \u00e4r som inte bara \u00e4r geo-socialt utan ocks\u00e5 politiskt marginaliserade. Ursprungsfolk bebor ofta omr\u00e5den som \u00e4r akut hotade av sm\u00e4ltande isar, t\u00f6ande permafrost, eroderande kustlinjer, \u00f6versv\u00e4mningar och torka. I ett antal studier jag genomf\u00f6rt tillsammans med min kollega Matthew Tegelberg fr\u00e5n Kanada har vi kunnat konstatera att ursprungsfolken vid de f\u00e5 tillf\u00e4llen de uppm\u00e4rksammas f\u00e5r en betydande roll, n\u00e4mligen som f\u00f6rmedlare till resten av v\u00e4rlden om hur akut situationen \u00e4r. Samtidigt blir de sj\u00e4lva inramade av en medielogik som verkar motarbeta politiska perspektiv p\u00e5 ursprungsfolkens egna m\u00e5nga g\u00e5nger fatala situationer. D\u00e5 medielogiken ger dem rollen som f\u00f6rmedlare till andra fokuserar de i regel samtidigt p\u00e5 dem som kulturellt snarare \u00e4n politiskt intressanta grupper. Ur de s\u00e5 kallade marginalerna stiger dock ropen p\u00e5 klimatr\u00e4ttvisa. Det \u00e4r min f\u00f6rhoppning att dessa rop ska f\u00e5 \u00f6kad uppm\u00e4rksamhet i medierna och i politiken.<\/p>\n
IPCC:s ordf\u00f6rande Rajendra Pachauri skrev nyligen i en press-release att vi har medlen f\u00f6r att kunna begr\u00e4nsa klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, \u201dallt som beh\u00f6vs \u00e4r en vilja till f\u00f6r\u00e4ndring, vilket vi utg\u00e5r ifr\u00e5n kommer att motiveras av kunskap om och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskapen om kilmatf\u00f6r\u00e4ndringar\u201d. Kunskap i dagens samh\u00e4lle sprids till stor del i och genom medierna. Medierna kommer d\u00e4rf\u00f6r att spela en viktig roll i spridande av kunskap om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. De kan ocks\u00e5 spela en viktig roll i spridande av kunskap om ursprungsfolk och andra s\u00e4rskilt utsatta grupper; n\u00e5got som de ursprungsfolksaktivister vi intervjuat efterlyser. Allts\u00e5, medierna, oavsett vilka olika journalistiker de tidigare gett uttryck f\u00f6r, kommer att vara avg\u00f6rande i spridande av naturvetenskaplig s\u00e5v\u00e4l som social kunskap om och kring klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Och de kommer att kunna vara avg\u00f6rande f\u00f6r att analysera och diskutera huruvida den politik som f\u00f6rs \u00f6verensst\u00e4mmer med den kunskap som finns.<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4076","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4078"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4076"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4076"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}