Den 12 februari s\u00e4nkte Riksbanken repor\u00e4ntan till -0,1 procent. Trots att r\u00e4ntan nu \u00e4r negativ kan man s\u00e4ga att banken bedriver en klassisk generell penningpolitik. Med billiga pengar och b\u00e4ttre framtidstro ska vi efterfr\u00e5ga mer varor och tj\u00e4nster och i f\u00f6rl\u00e4ngningen f\u00e5 ned arbetsl\u00f6sheten som bitit sig fast p\u00e5 8-procentsniv\u00e5n.<\/p>\n
M\u00e5nga var de bankekonomer som kommenterade Riksbankens tilltag: kommer det att lyckas? Kommer det \u201dr\u00e4ntel\u00f6sa\u201d samh\u00e4llet att driva upp bostadspriserna och den privata skulds\u00e4ttningen?<\/p>\n
Ingen kommentar jag s\u00e5g kopplade dock Riksbankens stimulans\u00e5tg\u00e4rder till klimatfr\u00e5gan. \u00c4r inte detta det ultimata exemplet p\u00e5 det stupr\u00f6rssamh\u00e4lle vi hamnat i? Konjunkturpolitiken diskuteras p\u00e5 ekonomisidorna och klimathotet \u2013 om det nu diskuteras \u2013 inom milj\u00f6- och vetenskapsjournalistiken. Ocks\u00e5 i regeringen \u00e4r det olika departement. S\u00e5 kanske det ska vara \u2013 men politiken m\u00e5ste samordnas.<\/p>\n
V\u00e5ra svenska CO2<\/sub>-utsl\u00e4pp \u00e4r starkt kopplade till ekonomins aktivitetsniv\u00e5. \u00d6kar vi farten p\u00e5 hjulen p\u00e5 det gamla vanliga s\u00e4ttet \u00f6kar utsl\u00e4ppen. Minskar vi farten minskar ocks\u00e5 utsl\u00e4ppen.<\/p>\n I korthet ser den svenska utsl\u00e4ppsbilden ut s\u00e5 h\u00e4r: de svenska nationella v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen var \u00e5r 2013 56 Mt och har trendm\u00e4ssigt sjunkit sedan 1996 d\u00e5 de uppgick till 77 Mt. Till en del avspeglar den minskningen energieffektiviseringar, till en del \u00f6verg\u00e5ng till fossilfria br\u00e4nslen, men ocks\u00e5 en industriell omvandling: vi k\u00f6per allt mer av v\u00e5r konsumtion fr\u00e5n utlandet. I den\u00a0konsumtionsbaserade<\/i>\u00a0svenska statistiken har v\u00e5ra utsl\u00e4pp d\u00e4rf\u00f6r, trots alla klimat\u00e5tg\u00e4rder,\u00a0\u00f6kat<\/i>\u00a0fr\u00e5n 106 Mt CO2<\/sub>e (1996) till 117 Mt \u00e5r 2011.<\/p>\n Utsl\u00e4ppen sjunker fr\u00e5n 2007 n\u00e4r den ekonomiska krisen s\u00e4tter in och de stiger igen med \u00e5terh\u00e4mtningen fr\u00e5n 2009. Sambanden \u00e4r komplexa: industriutsl\u00e4ppen r\u00f6r sig i delvis andra cykler \u00e4n personbilstransporter och ren varukonsumtion, och energiindustrin p\u00e5verkas av v\u00e4dret. Under allt ligger ocks\u00e5 de l\u00e5ngsiktiga energi\u00e5tg\u00e4rder som m\u00e5nga f\u00f6retag \u00e4gnar sig \u00e5t. Men den samlade bilden \u00e4r tydlig: det finns en stark relation mellan BNP och utsl\u00e4pp.<\/p>\n Den svenska ekonomins\u00a0genomsnittliga utsl\u00e4ppsben\u00e4genhet<\/i>\u00a0\u00e4r drygt 30 Kt CO2<\/sub>\u00a0f\u00f6r varje miljard kr i BNP.\u00a0 Den\u00a0marginella utsl\u00e4ppsben\u00e4genheten<\/i>\u00a0beror t.ex. p\u00e5 hur st\u00e5lindustrin ligger i konjunkturcykeln. Eftersom v\u00e5ra byggnader \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rms och vi fortfarande reser till k\u00f6pcentra f\u00f6r att handla kan man nog r\u00e4kna med att de marginella CO2<\/sub>\u00a0utsl\u00e4ppen i genomsnitt ligger p\u00e5 ungef\u00e4r h\u00e4lften. Kort sagt: en tv\u00e5procentig \u00f6kning av BNP, dvs. med cirka 75 mdr kr, medf\u00f6r ocks\u00e5 \u00f6kade CO2<\/sub>\u00a0utsl\u00e4pp p\u00e5 kanske 1-2 Mt.<\/p>\n Riksbankens inflationsm\u00e5l strider d\u00e4rf\u00f6r mot Sveriges klimatm\u00e5l. Tar man klimathotet p\u00e5 allvar m\u00e5ste den ekonomiska politiken bli starkt selektiv: allt som \u00f6kar utsl\u00e4ppen bestraffas, allt som minskar dem bel\u00f6nas.\u00a0Riksbankens roll m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r balanseras av ett kraftfullt klimatr\u00e5d som med samma auktoritet deklarerar hur klimatm\u00e5let p\u00e5 4 procent \u00e5rlig utsl\u00e4ppsminskning (det \u00e4r ungef\u00e4r vad som beh\u00f6vs) ska uppn\u00e5s. Och d\u00e4rtill vrider p\u00e5 de klimatpolitiska rattarna.<\/p>\n F\u00f6rmodligen vore detta ocks\u00e5 mycket effektivare m\u00e4tt med traditionella m\u00e5tt. Det vimlar av privatpersoner och f\u00f6retag i v\u00e5rt land som ligger i startgroparna f\u00f6r att k\u00f6pa eller investera i gr\u00f6na aktiviteter men \u00e4nnu inte ser att det \u00e4r l\u00f6nsamt.\u00a0 Ska man f\u00e5 fart p\u00e5 de svenska hjulen b\u00f6r man stimulera aktiviteter som har framtiden f\u00f6r sig \u2013 inte de vi \u00e4rvt fr\u00e5n v\u00e5r fossila historia.\u00a0I b\u00e4sta fall \u00e4r detta ocks\u00e5 en politik som f\u00e5r efterf\u00f6ljare i andra l\u00e4nder. En s\u00e5dan sn\u00f6bollseffekt \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt n\u00f6dv\u00e4ndig om de globala klimatm\u00e5len ska kunna n\u00e5s.<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}