{"id":4163,"date":"2015-11-09T13:59:00","date_gmt":"2015-11-09T12:59:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/?post_type=inlagg&#038;p=4163"},"modified":"2022-08-11T13:59:43","modified_gmt":"2022-08-11T11:59:43","slug":"stefan-edman-lat-oss-lara-av-danmark","status":"publish","type":"inlagg","link":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/inlagg\/stefan-edman-lat-oss-lara-av-danmark\/","title":{"rendered":"Stefan Edman: L\u00e5t oss l\u00e4ra av Danmark"},"content":{"rendered":"","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"featured_media":4165,"parent":0,"template":"","kategori":[23],"class_list":["post-4163","inlagg","type-inlagg","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","kategori-hagabloggen"],"meta_box":{"show_post_en":"0","text":"<p>Internationella Handelsh\u00f6gskolans \u201dGlobal Innovation Index\u201d rankar Danmark som v\u00e4rldsetta i att oms\u00e4tta forskning till varor och tj\u00e4nster. N\u00e4r det g\u00e4ller kommersialisering av milj\u00f6teknik har landet n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 h\u00f6gt index som Sverige.<\/p>\n<p>Sverige tillh\u00f6r i samma ranking de b\u00e4sta forskningsnationerna i v\u00e4rlden - \u00a0men har halkat ner fr\u00e5n topp tio till artonde plats i konsten att f\u00f6rvandla forskningsresultat till industriproduktion och utveckling. Med Danmarks h\u00f6ga utvecklingstakt i den gr\u00f6na industrin skulle Sverige uppskattningsvis skapa gr\u00f6na aff\u00e4rer f\u00f6r 250 miljarder kronor och ca 116\u00a0000 nya jobb!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 h\u00e4r? Tre t\u00e4nkbara orsaker:<\/p>\n<ol>\n<li>Sverige dras med en \u00e5ldrande industristruktur medan Danmarks \u00e4r betydligt yngre. M\u00e5nga svenska storf\u00f6retag bygger p\u00e5 tekniska genombrott som gjordes f\u00f6r flera decennier sedan och satsar og\u00e4rna p\u00e5 os\u00e4kra kort i form av ny forskning och kostsamma utvecklingsinsatser.<\/li>\n<li>Danmark har skapat effektivare stimulanser f\u00f6r klimatomst\u00e4llningen och klara, tydliga milj\u00f6m\u00e5l d\u00e4r lagstiftningen successivt sk\u00e4rps, i snabbare takt \u00e4n i omv\u00e4rlden. Med bred politisk majoritet har det danska folketinget beslutat att 100 procent av landets energif\u00f6rs\u00f6rjning ska vara f\u00f6rnybar \u00e5r 2050<\/li>\n<li>Det svenska gr\u00f6na elcertifikatsystemet \u00e4r teknikneutralt och fr\u00e4mjar i f\u00f6rsta hand den billigaste tekniken typ landbaserad vindkraft och bioenergi. Medan Danmark likt Tyskland och Storbritannien har certifikatsystem som stimulerar framv\u00e4xten av ny klimatsmart teknik, mer kostsam idag men med potential att g\u00f6ra Danmark till spjutspets i klimatomst\u00e4llningen om fem, tio \u00e5r. Och skapa industriell utveckling och fler jobb.<\/li>\n<\/ol>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Solenergin \u00e4r ett l\u00e4rorikt exempel. \u00c5r 2012 installerade Danmark varannan vecka lika mycket solceller som tillkommit de senaste tio \u00e5ren i Sverige. Investeringarna tog fart genom ett f\u00f6rm\u00e5nliga skatteavdrag, ett garanterat produktionspris och s\u00e5 kallad nettodebitering, som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r producenterna att leverera \u00f6verskott till eln\u00e4tet och kvitta det mot f\u00f6rbrukningen vid en annan tidpunkt. I Sverige har s\u00e5dana system utretts och diskuterats i m\u00e5nga \u00e5r men f\u00f6rst p\u00e5 sistone kunnat f\u00f6rverkligas.<\/p>\n<p>Bristen p\u00e5 modiga riskkapitalister \u00e4r en annan orsak: Sverige har utvecklat banbrytande teknik f\u00f6r effektivare batterier. Men Boston Power byggde tillverkningen, nu med kinesiska \u00e4gare.<\/p>\n<p>\u00c5ngstr\u00f6mlaboratoriet i Uppsala utvecklade de v\u00e4rldsledande billigare tunnfilmssolcellerna. Men n\u00e4r inget riskkapital d\u00f6k upp gick tyska Q-cells in med tv\u00e5 miljarder kronor i tv\u00e5 produktionsanl\u00e4ggningar i Tyskland. Nu har tekniken k\u00f6pts upp av kinesiska Hanergy.<\/p>\n<p>Sveriges milj\u00f6teknikforskning \u00e4r mycket framg\u00e5ngsrik \u2013 och vi har f\u00f6rvisso ocks\u00e5 mycket gr\u00f6n produktion. Men f\u00f6r att kunna snabba p\u00e5 takten m\u00e5ste regering och riksdag \u2013 som i Danmark \u2013 s\u00e4tta upp tydligare och mer ambiti\u00f6sa milj\u00f6- och klimatm\u00e5l och p\u00e5skynda den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Det skapar en hemmamarknad som sedan fr\u00e4mjar exporten.<\/p>\n<p>V\u00e5r gr\u00f6na potential \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n den vi manifesterar idag. Med trettio \u00e5rs perspektiv v\u00e5gar jag p\u00e5st\u00e5 att det fortfarande \u00e4r f\u00f6r mycket snack, utredningar och kr\u00e5ngel i Sverige \u2013 och f\u00f6r lite verkstad. Det m\u00e5ste vi snabbt \u00e4ndra p\u00e5!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><em>Stefan \u00e4r f\u00f6rel\u00e4sare, kr\u00f6nik\u00f6r och f\u00f6rfattare till drygt 40 b\u00f6cker om natur-milj\u00f6-m\u00e4nniska, bl a \u201dJorden har feber\u201d och \u201dV\u00e4rldens chans \u2013 om teknik, ekologi och solidaritet\u201d.\u00a0<\/em><\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4163","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4165"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4163"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4163"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}