En av de st\u00f6rsta utmaningarna med skiftet fr\u00e5n fossilt och linj\u00e4rt till f\u00f6rnybart och cirkul\u00e4rt \u00e4r att vi beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndra hur vi g\u00f6r aff\u00e4rer. F\u00f6retag som skapar nya produkter och tj\u00e4nster beh\u00f6ver inte bara attrahera riskkapital, st\u00e4lla om industritillverkning, bygga nya v\u00e4rdekedjor och hitta kunder, de m\u00e5ste ocks\u00e5 ofta skapa nya aff\u00e4rsmodeller.<\/p>\n
Innovationer och f\u00f6r\u00e4ndringar riskerar att skapa en sunk cost[1]<\/a>\u00a0hos de traditionella f\u00f6retagen om de inte hinner anpassa sig. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det ofta finns ett motst\u00e5nd mot det gr\u00f6na skiftet. Vi ser redan hur tj\u00e4nstef\u00f6retag som till exempel Spotify, med sin aff\u00e4rsmodell har f\u00f6r\u00e4ndrat hur vi konsumerar musik. Inom energisektorn ser vi samma f\u00f6r\u00e4ndring. Akt\u00f6rer som satsar p\u00e5 bioenergi, sol, vind och batteriteknik utmanar de traditionella f\u00f6retagen. Inom transportsektorn sker nu en revolution och allt fler ifr\u00e5gas\u00e4tter varf\u00f6r vi i Sverige bygger hus i betong eller anv\u00e4nder fossil plast. Hagamedlemmar som Stockholm Exergi, Preem och Lantm\u00e4nnen har bidragit till att normen att anv\u00e4nda fossila br\u00e4nslen allt mer ifr\u00e5gas\u00e4tts. H\u00e4r spelar \u00e4ven brukandet av skogen en viktig roll och utvecklingen av de nya produkter och tj\u00e4nster med fokus p\u00e5 h\u00e5llbarhet som Sveaskog driver. Traditionella industrier m\u00e5ste anpassa sig till en ny verklighet som kr\u00e4ver andra tankes\u00e4tt, investeringar och en medvetenhet om slutkonsumenternas allt h\u00f6gre krav p\u00e5 h\u00e5llbarhet och information.<\/p>\n Efter 2015 \u00e5rs viktiga globala milstolpar som klimatavtalet i Paris och FN:s globala m\u00e5l f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling st\u00e5r det nu klart att m\u00e5nga f\u00f6retag kommer att ha en allt st\u00f6rre post av \u201dsunk cost\u201d i sin balansr\u00e4kning. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen inneb\u00e4r ocks\u00e5 att staten m\u00e5ste se \u00f6ver hur Sverige kan st\u00f6dja framtidens f\u00f6retagande och v\u00e4lf\u00e4rd. Om vi inte blickar fram\u00e5t finns det risk att de statliga satsningar som g\u00f6rs idag ses som en \u201dsunk cost\u201d inom en snar framtid.<\/p>\n Insikten har i viss utstr\u00e4ckning redan n\u00e5tt den privata sektorn. Bolag och fonder som inte kan bevisa att de \u00e4r h\u00e5llbara f\u00e5r allt sv\u00e5rare att locka till sig kapital, just p\u00e5 grund av den \u00f6kade finansiella risken fr\u00e5n \u201dsunk costs\u201d. Redan innan 2015 var intresset f\u00f6r h\u00e5llbara investeringar stort, mellan 2012 till 2014 v\u00e4xte denna finansiella sektor med 61 procent, fr\u00e5n 13,3 triljoner US dollar till 21,4 triljoner US dollar[2]<\/a>. Tillv\u00e4xten f\u00f6r h\u00e5llbara investeringar \u00e4r fortsatt stark, n\u00e4r Sveaskog nyligen emitterade en gr\u00f6n miljard som \u201dpure play\u201d obligation[3]<\/a>\u00a0s\u00e5lde den omedelbart slut[4]<\/a>.<\/p>\n Det stora och \u00f6kande intresset f\u00f6r h\u00e5llbara investeringar visar att f\u00f6retagen inom Hagainitiativet ligger r\u00e4tt positionerade inf\u00f6r framtiden. Vi ser att f\u00f6r\u00e4ndringen som manifesterades i Paris \u00e4r verklig. Vi st\u00e5r redo att bidra med v\u00e5r gr\u00f6na tillv\u00e4xt till den gr\u00f6na omst\u00e4llningen som inneb\u00e4r ett n\u00e4sta steg i svensk samh\u00e4llsutveckling.<\/p>\n
\n