Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen har nyligen f\u00f6reslagit ett sk\u00e4rpt m\u00e5l om ett Sverige med nettonollutsl\u00e4pp av fossil koldioxid till 2045. En klar f\u00f6rb\u00e4ttring j\u00e4mf\u00f6rt med 2050. Men \u00e4r detta m\u00e5l verkligen, som det p\u00e5st\u00e5s, i linje med Parisavtalet? Och ska vi verkligen se p\u00e5 denna omst\u00e4llning som en b\u00f6rda som ska minimeras och skjutas framf\u00f6r oss? \u00c4r det inte en efterstr\u00e4vansv\u00e4rd aff\u00e4rsm\u00f6jlighet som b\u00f6r p\u00e5skyndas?<\/p>\n
Som en del av min p\u00e5g\u00e5ende forskning om h\u00e5llbar snabbomst\u00e4llning till fossilfria transporter best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att skaffa mig en mer konkret bild \u00f6ver vad Parisavtalet kan inneb\u00e4ra f\u00f6r Sverige.<\/p>\n
Vad s\u00e4ger d\u00e5 Parisavtalet? Jo. Att v\u00e4rlden b\u00f6r h\u00e5lla den globala uppv\u00e4rmningen v\u00e4l under tv\u00e5 grader och helst under 1,5 grader. Enligt IPCC s\u00e5 inneb\u00e4r detta att v\u00e4rlden har kvar ett utrymme fr\u00e5n 2015 till 2050 p\u00e5 ca 840 000 megaton f\u00f6r att vi med h\u00f6g sannolikhet ska kunna h\u00e5lla uppv\u00e4rmningen under tv\u00e5 grader och med 240 000 megaton f\u00f6r 1,5 grader. Om vi antar att Sverige har r\u00e4tt till en andel av det kvarvarande utsl\u00e4ppsutrymmet som motsvarar v\u00e5r andel av v\u00e4rldens befolkning (ca 1,3 promille) s\u00e5 har vi r\u00e4tt till ca 1100 megaton f\u00f6r tv\u00e5 grader och 310 megaton f\u00f6r 1,5 grader.<\/p>\n
Denna ber\u00e4kning tar\u00a0 dock inte h\u00e4nsyn till att Sverige \u00e4r ett av v\u00e4rldens rikaste l\u00e4nder (ca 7 promille av v\u00e4rldens BNP) och under sin industrialisering har sl\u00e4ppt ut en betydligt st\u00f6rre andel \u00e4n en promille av de ca 2 000 000 megaton som v\u00e4rlden har sl\u00e4ppt ut sedan industrialismens b\u00f6rjan. Ur ett globalt r\u00e4ttviseperspektiv borde allts\u00e5 Sveriges andel av kvarvarande utsl\u00e4ppsutrymme vara mindre \u00e4n den dryga promille som n\u00e4mns ovan.<\/p>\n
Men hur st\u00e5r sig de svenska klimatm\u00e5len d\u00e5? Johan Rockstr\u00f6m, Hagainitiativet med flera har g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n Milj\u00f6m\u00e5lsberedningen och f\u00f6reslagit att Sverige ska fasa ut fossila br\u00e4nslen redan till 2030. Med antagande om en j\u00e4mn minskningstakt fr\u00e5n 2015 \u00e5rs niv\u00e5 (ca 55 megaton) skulle detta motsvara ca 400 megaton \u2013 allts\u00e5 i n\u00e4rheten av de 310 megaton som ryms inom v\u00e5rt utsl\u00e4ppsutrymme f\u00f6r 1,5 grader. Milj\u00f6m\u00e5lsberedningens f\u00f6reslagna m\u00e5l om nettonoll av v\u00e4xhusgasutsl\u00e4pp till 2045 kommer d\u00e4remot inte att r\u00e4cka f\u00f6r att Sverige ska kunna leva upp till Parisavtalet.<\/p>\n
Ok. Men varf\u00f6r \u00e4r detta ett problem? Sverige har ju en bra startposition just nu med v\u00e4rldsledande andel f\u00f6rnybar energi. Borde vi inte kunna ta det lite lugnare? Det \u00e4r v\u00e4l inte bara Sverige som ska b\u00e4ra b\u00f6rdan av dessa globala samh\u00e4llsomst\u00e4llningar?<\/p>\n
Nja. Om v\u00e4rldens mest avancerade land inom h\u00e5llbarhetsomr\u00e5det sl\u00e5r av p\u00e5 takten just n\u00e4r utvecklingen tar fart globalt s\u00e5 riskerar vi tv\u00e5 saker. F\u00f6r det f\u00f6rsta kan det bidra till att v\u00e4rlden i stort inte hinner st\u00e4lla om i tid till 2050 med katastrofala klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6ljd. F\u00f6r det andra \u00e4r det en aff\u00e4rsm\u00f6jlighet snarare \u00e4n en b\u00f6rda som missas n\u00e4r andra l\u00e4nders f\u00f6retag kommer ikapp och tar marknadsandelar i den h\u00e5llbarhetsomst\u00e4llning som trots allt kommer att \u00e4ga rum. Vi har ju de andra 999 promillen av v\u00e4rldens befolkning som snart p\u00e5 allvar kommer att b\u00f6rja efterfr\u00e5ga klimatl\u00f6sningar.<\/p>\n
Jag \u00e5terkommer med en mer detaljerad analys av vad detta inneb\u00e4r i den bok om h\u00e5llbar snabbomst\u00e4llning till fossilfria transportsystem som jag kommer att lansera inom ett par m\u00e5nader.<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4204","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4206"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4204"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4204"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}