Ja, s\u00e4ger st\u00e5lindustrin, Sveriges st\u00f6rsta utsl\u00e4ppare. Men om vi ska lyckas kr\u00e4vs en omfattande satsning fr\u00e5n b\u00e5de industri och samh\u00e4lle. St\u00e5lindustrins vision till 2050 lovar bara samh\u00e4llsnyttiga produkter. Det \u00e4r ett relativt begrepp men vad som \u00e4r onyttigt \u00e4r enklare, t.ex. utsl\u00e4pp till luft och vatten. SSAB, LKAB och Vattenfall har d\u00e4rf\u00f6r inlett en l\u00e5ngsiktig satsning p\u00e5 att g\u00f6ra st\u00e5l p\u00e5 nytt s\u00e4tt d\u00e4r j\u00e4rnmalmen reduceras med v\u00e4tgas ist\u00e4llet f\u00f6r koks, med r\u00e5st\u00e5l och vatten som resultat. Processm\u00e4ssigt \u00e4r det en kostsam utmaning f\u00f6r f\u00f6retagen men en minst lika stor del faller p\u00e5 samh\u00e4llet med satsningar i infrastruktur, forskning och energitillg\u00e5ng. Noll koldioxid \u00e4r en f\u00f6r stor utmaning f\u00f6r att kunna l\u00f6sas av en part och ett l\u00e5ngsiktigt samarbete mellan stat-industri-akademi beh\u00f6vs.<\/p>\n
Att reducera processutsl\u00e4ppen fr\u00e5n st\u00e5lindustrin \u00e4r en h\u00f6gprioriterad fr\u00e5ga som kommer att ta m\u00e5nga \u00e5r att l\u00f6sa. Parallellt utvecklar svensk st\u00e5lindustri bland de mest kvalificerade st\u00e5len i v\u00e4rlden. St\u00e5l som i anv\u00e4ndning ger t.ex. l\u00e4ttare bilar vilket drar mindre br\u00e4nsle och l\u00e4gre utsl\u00e4pp av koldioxid. Det g\u00e5r ocks\u00e5 \u00e5t mindre material i ett avancerat st\u00e5l \u00e4n i ett traditionellt, vilket bidrar till resurshush\u00e5llning. Fast det b\u00e4sta med st\u00e5l \u00e4r \u00e5tervinningsbarheten, en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r cirkul\u00e4r ekonomi. Skulle Eiffeltornet \u00e5tervinnas och byggas med dagens st\u00e5lkvalit\u00e9 blir det fyra nya torn. Varf\u00f6r g\u00f6rs d\u00e5 st\u00e5l fr\u00e5n jungfrulig malm n\u00e4r man bara skulle kunna \u00e5tervinna? Svaret \u00e4r enkelt; det finns inte tillr\u00e4ckligt med skrot f\u00f6r v\u00e4rldens behov av st\u00e5l. I en v\u00e4rld av st\u00e4ndig utveckling med allt fler som kommer ur fattigdom \u00f6kar behovet av st\u00e5l snarare \u00e4n minskar. Allt st\u00e5l som insamlas \u00e5tervinns men allt st\u00e5l kan inte \u00e5tervinnas eftersom det \"sitter fast\" i samh\u00e4llet.<\/p>\n
N\u00e5gra argumenterar f\u00f6r att st\u00e5l inte beh\u00f6vs i framtiden, det finns s\u00e5 m\u00e5nga andra material man kan anv\u00e4nda. Idag anv\u00e4nds 1,5 miljarder ton st\u00e5l\/\u00e5r. Den som menar att annat material kan anv\u00e4ndas m\u00e5ste ocks\u00e5 kunna svara p\u00e5 med vad och till vilken kostnad. Skulle t.ex. tr\u00e4 anv\u00e4ndas ist\u00e4llet, beh\u00f6ver uttaget av global skogsr\u00e5vara f\u00f6rdubblas vilket nog inte \u00e4r vare sig l\u00e4mpligt eller m\u00f6jligt \u00e5r efter \u00e5r. Om vi \u00e4r \u00f6verens om att st\u00e5l \u00e4r ett material ocks\u00e5 i framtiden, m\u00e5ste villkor och f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r konkurrenskraften v\u00e4rnas och nya investeringar komma till st\u00e5nd.<\/p>\n
Sverige och Europa beh\u00f6ver st\u00e5lindustrin f\u00f6r t.ex. ekonomin, arbetstillf\u00e4llen och \u00e5tervinningen. F\u00f6r varje ton st\u00e5l som g\u00f6rs i Sverige \u00e4r vinsten f\u00f6r milj\u00f6n stor, dels f\u00f6r att processerna redan idag \u00e4r bland v\u00e4rldens mest effektiva, dels f\u00f6r produkterna som faktiskt s\u00e4nker utsl\u00e4ppen av koldioxid i anv\u00e4ndningen. S\u00e5 en slutsats \u00e4r att h\u00e5llbar produktion \u00e4r \u00f6kad produktion i Sverige. Det \u00e4r skillnad p\u00e5 st\u00e5l och st\u00e5l och st\u00e5lindustri och st\u00e5lindustri. D\u00e4rf\u00f6r blir styrmedel som EU:s utsl\u00e4ppshandelssystem extra kritiska. \u00c4ven om tanken \u00e4r att gynna de b\u00e4sta s\u00e5 kommer den f\u00f6reslagna fria tilldelningen inte att r\u00e4cka och produktionen riskera att minska i Sverige. N\u00e5gon annan g\u00f6r st\u00e5let med st\u00f6rre utsl\u00e4pp globalt som resultat.<\/p>\n
Vi beh\u00f6ver mer samarbete och en samsyn p\u00e5 hur vi gemensamt kan leverera mot globala m\u00e5l och en positiv svensk samh\u00e4llsutveckling. St\u00e5lindustrin satsar mot 2050 och diskuterar g\u00e4rna hur det kan kombineras med genomt\u00e4nkt lagstiftning och satsningar p\u00e5 forskning, energi och infrastruktur.<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4230","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4230"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4230"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}