Annelie Lundell, kvalitets- och h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 HKScan Sweden | 23 May, 2017<\/p>\n
HKScan Swedens klimatm\u00e5l \u00e4r att minska p\u00e5verkan av utsl\u00e4pp med hela 95 procent till 2030 j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r f\u00f6retaget startade 2003. I m\u00e5let ing\u00e5r utsl\u00e4pp fr\u00e5n HKScans produktionsanl\u00e4ggningar, personalens tj\u00e4nsteresor och djurtransporter. Prim\u00e4rproduktionen ing\u00e5r i m\u00e5let i det perspektivet att HKScan ska ta fram underlag och formulera strategier f\u00f6r hur och vad f\u00f6retaget kan g\u00f6ra.<\/p>\n
Den svenska n\u00f6tk\u00f6ttsproduktionen syssels\u00e4tter \u00f6ver 10.000 personer varav h\u00e4lften arbetar i f\u00f6r\u00e4dlingsindustrin och resten p\u00e5 n\u00e5gon av v\u00e5ra m\u00e5nga g\u00e5rdar.<\/p>\n
Sverige har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r djurh\u00e5llning. P\u00e5 b\u00f6rdig \u00e5kermark d\u00e4r vi kan odla gr\u00f6dor f\u00f6r livsmedelsproduktion \u00e4r det ur h\u00e5llbarhetssynpunkt inte optimalt att producera stora m\u00e4ngder foder till djur. Om vi i st\u00e4llet kan \u00f6ka utnyttjandet av betesmarker, som inte \u00e4r l\u00e4mpliga att odla andra gr\u00f6dor p\u00e5, kan vi minska resursutnyttjandet p\u00e5 den b\u00f6rdiga \u00e5kermarken. Det finns gott om s\u00e5dan mark i Sverige. Det svenska n\u00f6tk\u00f6ttet har 25 procent l\u00e4gre klimatp\u00e5verkan \u00e4n snittet i EU, vilket beror p\u00e5 v\u00e5ra friska djur, men ocks\u00e5 p\u00e5 det s\u00e4tt de svenska korna f\u00f6ds upp.<\/p>\n
N\u00e4r vi arbetar med milj\u00f6fr\u00e5gor handlar det mesta om att vara resurseffektiv, anv\u00e4nda mindre vatten, energi och insatsmaterial. Vi anv\u00e4nder bio\u00e5nga, fasar ut fossilt br\u00e4nsle och nyttjar fj\u00e4rrv\u00e4rme samt hittar nya tekniker f\u00f6r att ers\u00e4tta naturgas. Dessa \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r direkt l\u00f6nsamma f\u00f6r oss som f\u00f6retag. Samma effektivitetsarbete och besparingspotential ser vi hos v\u00e5ra prim\u00e4rproducenter. M\u00e5nga arbetar med energieffektivisering i stallar genom effektiva lantbruksmaskiner, biogas och cirkul\u00e4r uppv\u00e4rmning. N\u00e5gra exempel \u00e4r avkylning fr\u00e5n mj\u00f6lk som v\u00e4rmer upp hus och v\u00e4rme fr\u00e5n g\u00f6dsel som samlas upp och d\u00e4r energin \u00e5teranv\u00e4nds f\u00f6r uppv\u00e4rmning av stallar.<\/p>\n
Vallproduktion som best\u00e5r i huvudsak gr\u00e4s och kl\u00f6ver binder kol till marken n\u00e4r det v\u00e4xer och \u00e4r en viktig del i v\u00e4xtf\u00f6ljden och ett bra exempel p\u00e5 klimatv\u00e5rd i prim\u00e4rproduktionen. Vall hj\u00e4lper ocks\u00e5 till att minska behovet av kemikalier. God planering av v\u00e4xtf\u00f6ljden, genom att variera olika gr\u00f6dor p\u00e5 \u00e5krarna \u00e5r f\u00f6r \u00e5r, ger b\u00e4ttre sk\u00f6rdar. Genom att \u00e5terf\u00f6ra n\u00e4ring till jorden via djurens g\u00f6dsel bevaras b\u00f6rdigheten i marken. Ett viktigt n\u00e4rings\u00e4mne att \u00e5terf\u00f6ra till jorden \u00e4r fosfor, som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att gr\u00f6dor ska kunna v\u00e4xa p\u00e5 den svenska \u00e5krarna.<\/p>\n
N\u00e4r djuren f\u00e5r n\u00e4ringsriktigt foder blir de ocks\u00e5 friskare. Friska djur utan antibiotika har b\u00e4ttre foderomvandling, de sl\u00e4pper ut mindre metan n\u00e4r de sm\u00e4lter maten och v\u00e4xer b\u00e4ttre. Faktorer som tillsammans ger mer klimatsmarta djur. Att minska sojaanv\u00e4ndningen i fodret genom att odla eget proteinfoder, \u00e5kerb\u00f6nor, gynnar milj\u00f6n b\u00e5de i Sverige och i Sydamerika och eliminerar on\u00f6diga transporter.<\/p>\n
Framf\u00f6r oss p\u00e5 HKScan ligger nu ett stort arbete i att samla ihop alla goda exempel och sprida mellan alla v\u00e5ra leverant\u00f6rer, stort som sm\u00e5tt s\u00e5 att alla bidrar. Det kommer inte att l\u00f6sa hela klimatfr\u00e5gan men kommer att tillsammans med forskning och nya innovationer att bidra till v\u00e5rt nya m\u00e5l.<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4259","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4261"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4259"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4259"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}