{"id":4267,"date":"2017-09-12T14:40:00","date_gmt":"2017-09-12T12:40:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/?post_type=inlagg&#038;p=4267"},"modified":"2022-08-11T14:40:55","modified_gmt":"2022-08-11T12:40:55","slug":"per-lofgren-byggmaterial-och-klimatet","status":"publish","type":"inlagg","link":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/inlagg\/per-lofgren-byggmaterial-och-klimatet\/","title":{"rendered":"Per L\u00f6fgren: Byggmaterial och klimatet"},"content":{"rendered":"","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"featured_media":4269,"parent":0,"template":"","kategori":[23],"class_list":["post-4267","inlagg","type-inlagg","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","kategori-hagabloggen"],"meta_box":{"show_post_en":"0","text":"<p>Den p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringen av det globala klimatet \u00e4r en av v\u00e5r tids stora utmaningar. JM:s l\u00e5ngsiktiga m\u00e5ls\u00e4ttning \u00e4r att minska b\u00e5de de direkta och indirekta klimatp\u00e5verkande utsl\u00e4ppen s\u00e5 n\u00e4ra noll det g\u00e5r att komma till \u00e5r 2030. Genom denna ambition vill vi p\u00e5 JM vara med och bidra till b\u00e5de FN:s globala h\u00e5llbarhetsm\u00e5l och Sveriges milj\u00f6m\u00e5l om minskad klimatp\u00e5verkan. Samtidigt vill vi visa att det b\u00e5de \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, m\u00f6jligt och l\u00f6nsamt att g\u00e5 f\u00f6re med den klimatomst\u00e4llning som m\u00e5ste ske i samh\u00e4llet.<\/p>\n<p>F\u00f6r att f\u00e5 mer kunskap om hur vi kan minska v\u00e5r klimatp\u00e5verkan har vi tillsammans med IVL Svenska Milj\u00f6institutet genomf\u00f6rt en analys av v\u00e5rt klimatavtryck. F\u00f6r att p\u00e5 ett mer genomgripande s\u00e4tt minska v\u00e5r klimatp\u00e5verkan har vi identifierat sex omr\u00e5den d\u00e4r vi kommer att fokusera v\u00e5rt utvecklingsarbete - v\u00e5r f\u00e4rdplan f\u00f6r klimatp\u00e5verkan n\u00e4ra noll.<\/p>\n<p>Analysen visar att byggmaterialen i allm\u00e4nhet och betongen och st\u00e5let i synnerhet, \u00e4r ett av de st\u00f6rsta av JM:s klimatp\u00e5verkande omr\u00e5den. Att hantera betongens klimatp\u00e5verkan \u00e4r kanske den enskilt st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r b\u00e5de JM som bostadsutvecklare och hela infrastruktursektorn inom klimatomr\u00e5det. Betong \u00e4r ett av de viktigaste materialen inom sektorn, men det st\u00e5r samtidigt f\u00f6r bara en liten del av kostnaden i ett byggprojekt. D\u00e4rf\u00f6r saknas det idag en stark ekonomisk drivkraft inom branschen att minska m\u00e4ngden betong.<\/p>\n<p>Klimatm\u00e4ssigt bidrar dock betongen till mycket stora koldioxidutsl\u00e4pp, framf\u00f6rallt vid cementtillverkning. F\u00f6r att kunna \u00e5tervinna betong som ny betong beh\u00f6ver ny cement tillf\u00f6ras som bindemedel, och det \u00e4r cement som st\u00e5r f\u00f6r den stora milj\u00f6p\u00e5verkan. Betong har samtidigt en kombination av v\u00e4rdefulla egenskaper som f\u00e5 andra material kan m\u00e4ta sig med i form av exempelvis robusthet, t\u00e5lighet mot fukt och vatten, brandskydd, ljudisolering, termiska egenskaper och det faktum att det \u00e4r relativt billigt. Det g\u00f6r att det inte enkelt kan ers\u00e4ttas av andra material idag.<\/p>\n<p>Tv\u00e5 viktiga strategier f\u00f6r att reducera klimatavtrycket fr\u00e5n byggmaterialen \u00e4r dels att vi tillsammans med v\u00e5ra materialproducenter och leverant\u00f6rer utvecklar materialen mot minskade utsl\u00e4pp, dels genom att skapa mer effektiv materialanv\u00e4ndning och mer cirkul\u00e4ra materialfl\u00f6den. Genom att minska behovet av material samt \u00f6ka livsl\u00e4ngden, \u00e5teranv\u00e4ndningen och \u00e5tervinningen av de olika materialslagen, byggprodukterna och byggdelarna som anv\u00e4nds i verksamheten kan klimatavtrycket radikalt minskas.<\/p>\n<p>JM har mycket p\u00e5g\u00e5ende arbete f\u00f6r att minska verksamhetens klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n byggmaterialen. Ett exempel \u00e4r ett stort internt projekt kallat AvMin (avfallsminimering), som sedan ett \u00e5r tillbaka drivs med syftet att halvera JM:s byggavfall till \u00e5r 2021. Genom en kraftig effektivisering av materialhanteringen, med mindre spill och mindre sl\u00f6seri med material som idag \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i branschen, minskar \u00f6verm\u00e4ngdning och d\u00e5 samtidigt klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n byggmaterialen i verksamheten.<\/p>\n<p>JM genomf\u00f6r under h\u00f6sten flera testprojekt med att ers\u00e4tta vanlig betong med s\u00e5 kallad milj\u00f6betong i samarbete med v\u00e5ra leverant\u00f6rer. Den tillverkas genom att delvis ers\u00e4tta vanligt cement, som har stor klimatp\u00e5verkan med andra alternativa bindmedel med mycket liten p\u00e5verkan. Best\u00e5ndsdelarna i dessa bindemedel p\u00e5minner mycket om det vanliga cementets och reaktionsprodukterna \u00e4r i stort sett identiska med dem i vanlig betong. IVL Svenska milj\u00f6institutet har p\u00e5 uppdrag av Svensk Betong analyserat hur ett flerbostadshus med betong i ytterv\u00e4ggar och stomme kan klimatbantas. Resultatet visar att det g\u00e5r att n\u00e4stan halvera klimatp\u00e5verkan med k\u00e4nd byggteknik och genom att anv\u00e4nda mer milj\u00f6v\u00e4nlig betong.<\/p>\n<p>JM deltar i det nya forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit som syftar till att de kommande \u00e5ren visa v\u00e4gen till ett koldioxidneutralt samh\u00e4lle. Programmet kommer att analysera och identifiera de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningarna som Sverige st\u00e5r inf\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller att n\u00e5 m\u00e5let om netto nollutsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser \u00e5r 2045, samt f\u00f6resl\u00e5 hur svensk industri kan st\u00e4llas om f\u00f6r att klara detta m\u00e5l.<\/p>\n<p>Mistra Carbon Exit fokuserar p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjningskedjorna f\u00f6r byggnader, transportinfrastruktur och transporter. I Mistra Carbon Exit-konsortiet ing\u00e5r en bred representation av forskare och akt\u00f6rer: fyra universitet: Chalmers, G\u00f6teborgs universitet, Link\u00f6pings universitet och Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH), tre forskningsinstitut: IVL Svenska Milj\u00f6institutet, Resources for the Future (RFF) och det tyska institutet f\u00f6r ekonomisk forskning (DIW), The Centre for European Policy Studies (CEPS) samt cirka 20 icke akademiska organisationer, d\u00e4ribland JM. En bred samverkan som detta kr\u00e4vs f\u00f6r att hantera de utmaningar som ligger framf\u00f6r oss med att radikalt minska klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n bland annat byggmaterialen.<\/p>\n<p>I en omv\u00e4rld och i ett samh\u00e4lle som b\u00e5de m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras och omv\u00e4rdera tidigare givna sanningar relaterat till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, anser vi p\u00e5 JM att den enda framg\u00e5ngsrika v\u00e4gen fram\u00e5t f\u00f6r oss som f\u00f6retag \u00e4r att agera snabbt f\u00f6r att n\u00e5 utsl\u00e4pp n\u00e4ra noll. Det f\u00f6ruts\u00e4tter dock kraftfulla styrmedel fr\u00e5n politiken. Det \u00e4r en av anledningarna till att vi \u00e4r medlemmar i Hagainitiativet, d\u00e4r vi tillsammans med andra f\u00f6retag med samma insikter som oss, kan p\u00e5verka politiken och samh\u00e4llet i r\u00e4tt riktning.<\/p>\n<p><strong>Per L\u00f6fgren, h\u00e5llbarhetschef p\u00e5 JM<\/strong><\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4267","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}