De flesta av oss \u00e4r medvetna om de stora samh\u00e4llsutmaningar som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r med sig b\u00e5de f\u00f6r oss h\u00e4r i Sverige och runt om i v\u00e4rlden. Men klimatutmaningarna st\u00e4ller oss ocks\u00e5 inf\u00f6r stora kommunikationsutmaningar. Hur kan vi tala om denna v\u00e5r tids \u00f6desfr\u00e5ga p\u00e5 s\u00e4tt som engagerar m\u00e4nniskor, sporrar till handling och inte leder till hoppl\u00f6shet och handlingsf\u00f6rlamning?<\/p>\n
I ett allvarligt l\u00e4ge beh\u00f6vs v\u00e4ckarklockor. Att v\u00e5ra politiska partier och medier nu lyft klimat- och milj\u00f6fr\u00e5gor i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning inf\u00f6r valet \u00e4r v\u00e4lkommet, och medborgarnas oro \u00e4r stor. I f\u00f6rra \u00e5rets Eurobarometerunders\u00f6kning om klimatet (Special Eurobarometer 459) s\u00e5 l\u00e5g Sverige i topp bland EU-l\u00e4nderna n\u00e4r det g\u00e4ller andelen respondenter som ans\u00e5g att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ett av de allvarligaste problem som v\u00e4rlden st\u00e5r inf\u00f6r, och den senaste SOM-unders\u00f6kningen visar att f\u00f6r\u00e4ndringar i jordens klimat samt milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring \u00e4r de fr\u00e5gor som oroar de tillfr\u00e5gade svenskarna mest, t\u00e4tt f\u00f6ljt av terrorism. Samtidigt visar mycket av milj\u00f6kommunikationslitteraturen att oro och r\u00e4dsla inte \u00e4r tillr\u00e4ckliga som drivkrafter f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar f\u00f6r\u00e4ndring. N\u00e4r vi v\u00e4l blivit medvetna om situationens allvar beh\u00f6vs kommunikation kring konstruktiva, handlingsorienterade och l\u00f6sningsinriktade budskap som kan leda till motivation och handlingskraft snarare \u00e4n till klimat\u00e5ngest och klimattr\u00f6tthet.<\/p>\n
Vi beh\u00f6ver vision\u00e4ra ber\u00e4ttelser och konkreta exempel fr\u00e5n dem som g\u00e5r f\u00f6re i omst\u00e4llningen. Hur ser ett fossilfritt v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle ut? Vad inneb\u00e4r en h\u00e5llbar framtid? Vilka v\u00e4rden blir viktiga i en s\u00e5dan framtid? Hur kan vi komma dit? Vilka akt\u00f6rer beh\u00f6ver samverka och ta ledningen? Vad g\u00f6rs redan idag och vilka id\u00e9er finns f\u00f6r framtiden?<\/p>\n
Att visa p\u00e5 och kommunicera goda exempel \u00e4r ett viktigt s\u00e4tt att ut\u00f6va klimatledarskap. Detta framh\u00e5lls s\u00e5v\u00e4l i forskningslitteraturen som av respondenter vid v\u00e5ra enk\u00e4t- och intervjustudier vid de internationella klimatf\u00f6rhandlingarna (www.internationalnegotiationssurvey.se).<\/p>\n
Det forskningsf\u00e4lt som brukar ben\u00e4mnas milj\u00f6kommunikation v\u00e4xer snabbt. H\u00e4r handlar det inte bara om att studera effekterna av olika kommunikationsinsatser, mediebudskap eller visualisering, utan ocks\u00e5 om att analysera hur vi skapar mening kring milj\u00f6relaterade fr\u00e5gor som kan upplevas som abstrakta, komplexa, nya eller moraliskt utmanande och hur vi f\u00f6rst\u00e5r och f\u00f6rh\u00e5ller oss till samh\u00e4llsomst\u00e4llningar f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling. S\u00e5dan kunskap \u00e4r viktig ur ett demokratiskt perspektiv eftersom den kan bidra till \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else av de olika samh\u00e4lleliga och politiska val som st\u00e5r p\u00e5 spel.<\/p>\n
Inom ramen f\u00f6r flera p\u00e5g\u00e5ende forskningssatsningar \u2013\u00a0Mistra Carbon Exit<\/a>,\u00a0Mistra Geopolitics<\/a>\u00a0och Formasprojektet Ledarskap f\u00f6r dekarbonisering \u2013 arbetar vi bland annat med att utveckla metoder och processer f\u00f6r strukturerade, ofta visualiseringsst\u00f6dda, dialoger som involverar f\u00f6retag, myndighetsrepresentanter, forskare och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r frivilligorganisationer. H\u00e4r ligger fokus p\u00e5 samtal kring hur vi kan hantera de utmaningar som Sverige st\u00e5r inf\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller omst\u00e4llning f\u00f6r att uppn\u00e5 svenska och internationella klimatm\u00e5l och hur svenska akt\u00f6rer kan m\u00f6ta \u00f6kande geopolitisk os\u00e4kerhet.<\/p>\n I ett annat av v\u00e5ra p\u00e5g\u00e5ende forskningsprojekt samarbetar vi fr\u00e5n Link\u00f6pings universitet med partners i Kina, USA, Fiji och Kap Verde f\u00f6r att genom fokusgruppssamtal unders\u00f6ka medborgares f\u00f6rst\u00e5else av h\u00e5llbara samh\u00e4llsomst\u00e4llningar. I dessa dialoger kommer det fram ett myller av ber\u00e4ttelser kring vilka samh\u00e4llen deltagarna skulle vilja se i framtiden, vad omst\u00e4llning kan inneb\u00e4ra och vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att det ska bli m\u00f6jligt att st\u00e4lla om. H\u00e4r blir det tydligt att n\u00e4r klimatutmaningarna landar i m\u00e4nniskors vardagsliv kan de inte s\u00e4rskiljas fr\u00e5n andra h\u00e5llbarhetsutmaningar. Fokusgruppsdeltagarna menade att h\u00e5llbarhetsomst\u00e4llningar \u00e4r m\u00f6jliga, men att det kommer att kr\u00e4vas mycket stora anstr\u00e4ngningar p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l individuell, lokal, nationell som global niv\u00e5. I detta pekade de bland annat p\u00e5 vikten av utbildning och samh\u00e4llsdialoger kring visioner f\u00f6r h\u00e5llbara samh\u00e4llen. Detta som en bland flera ingredienser f\u00f6r att inspirera och skapa engagemang till f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n H\u00e5llbara samh\u00e4llsomst\u00e4llningar f\u00f6ruts\u00e4tter samarbete mellan n\u00e4ringsliv, politik, utbildningsv\u00e4sende, media, medborgare, med flera. I detta kommer kommunikationsfr\u00e5gorna \u00e4ven framgent vara centrala.<\/p>\n <\/p>\n Victoria Wibeck, professor vid Tema Milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndring och Centrum f\u00f6r klimatpolitisk forskning med inriktning mot kommunikationsvetenskap, Link\u00f6pings Universitet.<\/em><\/p>\n","qoute":" \"Att visa p\u00e5 och kommunicera goda exempel \u00e4r ett viktigt s\u00e4tt att ut\u00f6va klimatledarskap. Detta framh\u00e5lls s\u00e5v\u00e4l i forskningslitteraturen som av respondenter vid v\u00e5ra enk\u00e4t- och intervjustudier vid de internationella klimatf\u00f6rhandlingarna.\"<\/p>\n Victoria Wibeck, Link\u00f6pings universitet<\/p>\n","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4303","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4305"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4303"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4303"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}