\u201dJag vill att ni f\u00e5r panik\u201d s\u00e4ger Greta Thunberg i flera tal f\u00f6r att f\u00e5 oss att ta klimatproblemen p\u00e5 allvar. Greta har naturligtvis helt r\u00e4tt. Forskningen pekar sm\u00e4rtsamt tydligt p\u00e5 att vi m\u00e5ste agera nu om vi ska kunna hindra den negativa utvecklingen.<\/p>\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r v\u00e5r tids \u00f6desfr\u00e5ga. Koldioxidutsl\u00e4ppen m\u00e5ste ned till noll senast \u00e5r 2050. I Sverige ser vi m\u00e5nga initiativ fr\u00e5n b\u00e5de regeringen och n\u00e4ringslivet. Inte minst alla de f\u00e4rdplaner som olika branscher tagit fram genom Fossilfritt Sverige visar att svenska f\u00f6retag tar problemen p\u00e5 allvar och \u00e4r beredda att agera. Trots det beh\u00f6vs mer. Vad m\u00e5nga missar \u00e4r \u00e5tervinningens avg\u00f6rande roll f\u00f6r att n\u00e5 de uppsatta klimatm\u00e5len. Att materialanv\u00e4ndning inte syns i den nationella utsl\u00e4ppsstatistiken av v\u00e4xthusgaser g\u00f6r att detta alltf\u00f6r ofta gl\u00f6ms bort n\u00e4r utsl\u00e4ppsfr\u00e5gan diskuteras. H\u00e4r finns l\u00e5gt h\u00e4ngande frukter.<\/p>\n
Material\u00e5tervinning \u00e4r en av de mest energieffektiva \u00e5tg\u00e4rder som kan genomf\u00f6ras och har l\u00e5ngt st\u00f6rre effekt p\u00e5 v\u00e5r klimatp\u00e5verkan \u00e4n m\u00e5nga andra \u00e5tg\u00e4rder. Dessutom sparar det pengar, skapar aff\u00e4rer och arbetstillf\u00e4llen. Att anv\u00e4nda \u00e5tervunna r\u00e5varor vid tillverkning av produkter och byggande av infrastruktur ger radikalt mycket l\u00e4gre v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp \u00e4n produktion med jungfruliga r\u00e5varor.<\/p>\n
En \u00f6kad anv\u00e4ndning av \u00e5tervunnet material \u00e4r en viktig nyckel f\u00f6r att l\u00f6sa klimatfr\u00e5gan. F\u00f6r vissa material minskar koldioxidutsl\u00e4ppen med hela 96 procent n\u00e4r vi anv\u00e4nder \u00e5tervunnet ist\u00e4llet f\u00f6r jungfruligt material. Rapporten\u00a0Circular economy \u2013 a powerful force for climate mitigation.<\/em>\u00a0visar att industrins koldioxidutsl\u00e4pp i Europa skulle kunna halveras genom mer resurseffektiva materialfl\u00f6den d\u00e4r produkter tillverkas av \u00e5tervunnet material och designas f\u00f6r att kunna \u00e5tervinnas.<\/p>\n Vi blir fler m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden och vi st\u00e5r inf\u00f6r stora utbyggnader av infrastruktur. Utan uppbyggnad och tillverkning med \u00e5tervunna material, kommer vi inte att kunna uppfylla Parisavtalet. Basmaterial som cement, st\u00e5l, aluminium och plast svara idag f\u00f6r n\u00e4ra 20 procent av koldioxidutsl\u00e4ppen globalt. Men mer \u00e4n h\u00e4lften av den urbana infrastrukturen som kommer att beh\u00f6vas globalt \u00e5r 2050 \u00e4r \u00e4nnu inte byggd. F\u00f6rst om anv\u00e4ndningen av \u00e5tervunnet material prioriteras finns en potential att inte bara spara tiotals miljarder kronor \u00e5rligen, utan \u00e4ven \u00f6ka m\u00f6jligheterna att n\u00e5 m\u00e5let om nollutsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser till atmosf\u00e4ren \u00e5r 2050.<\/p>\n L\u00e5ngt mer av dagens avfall skulle kunna \u00e5tervinnas. F\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra detta beh\u00f6vs styrmedel och andra incitament som gynnar material\u00e5tervinning. Idag \u00e4r det ofta billigare att anv\u00e4nda jungfruliga r\u00e5varor \u00e4n \u00e5tervunnet material. Resurseffektivitetens klimatnytta m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r synligg\u00f6ras i klimatpolitiken och f\u00f6retag som anv\u00e4nder \u00e5tervunnet material m\u00e5ste premieras f\u00f6r det ekonomiskt. Det \u00e4r br\u00e5ttom nu. Genom att skapa en marknad f\u00f6r \u00e5tervunnet material som konkurrerar med det jungfruliga kan vi \u00f6ka chansen att bromsa den negativa utvecklingen snabbare.<\/p>\n Lina Bergstr\u00f6m, VD \u00c5tervinningsindustrierna, Grundare av Circular Sweden<\/strong><\/p>\n","qoute":" \"I Sverige ser vi m\u00e5nga initiativ fr\u00e5n b\u00e5de regeringen och n\u00e4ringslivet. Inte minst alla de f\u00e4rdplaner som olika branscher tagit fram genom Fossilfritt Sverige visar att svenska f\u00f6retag tar problemen p\u00e5 allvar och \u00e4r beredda att agera. Trots det beh\u00f6vs mer. Vad m\u00e5nga missar \u00e4r \u00e5tervinningens avg\u00f6rande roll f\u00f6r att n\u00e5 de uppsatta klimatm\u00e5len.\"<\/p>\n Lina Bergstr\u00f6m,
\n\u00c5tervinningsindustrierna\/Circular Sweden<\/strong><\/p>\n","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4328","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4407"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4328"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4328"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}