Enligt uppgift finns det runt 80 miljoner borrmaskiner i USA. Med tanke p\u00e5 att det bor 327 miljoner m\u00e4nniskor i landet s\u00e5 kanske siffran i sig inte \u00e4r s\u00e5 h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Det sensationella \u00e4r att en genomsnittlig borrmaskin endast anv\u00e4nds totalt tretton minuter innan den kasseras. Resterande tid ligger allts\u00e5 fullt anv\u00e4ndbara elverktyg outnyttjade f\u00f6r att enbart ta upp plats och samla damm.<\/p>\n
Det finns otaliga exempel p\u00e5 liknande resurssl\u00f6seri i v\u00e5r vardag. Nyligen visade en unders\u00f6kning att en majoritet av de svenska personbilarna rullar i genomsnitt anv\u00e4nds mindre \u00e4n fyra timmar per vecka. Bilar \u00e4r inte bara enormt resurskr\u00e4vande att tillverka de tar ocks\u00e5 upp \u00e5tr\u00e5v\u00e4rt utrymme i det offentliga rummet - \u00e4ven n\u00e4r de inte anv\u00e4nds. Genom att anv\u00e4nda bilpooler, hyrbilar och taxitj\u00e4nster har privat bil\u00e4gande blivit on\u00f6digt och \u00f6verfl\u00f6digt. Trots detta forts\u00e4tter nybilsf\u00f6rs\u00e4ljningen sl\u00e5 nya rekord \u00e5r efter \u00e5r.<\/p>\n
Kruxet \u00e4r att det knappt k\u00e4nns i pl\u00e5nboken n\u00e4r vi k\u00f6per saker som vi knappt anv\u00e4nder. Det finns helt enkelt inga ekonomiska incitament att bryta dagens slit- och sl\u00e4ngm\u00f6nster. D\u00e4remot r\u00e5der det inget tvivel om att det \u00e4r ett enormt sl\u00f6seri med resurser - ett pris som betalas av milj\u00f6 och kommande generationer. Ber\u00e4kningar visar att tillverkningen av enkel borrmaskin ger upphov till 52 kilo avfall. Denna utveckling \u00e4r inte h\u00e5llbar. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att det finns b\u00e4ttre alternativ till att \u00e4ga prylar och apparater som n\u00e4stan aldrig anv\u00e4nds. \u00c4nd\u00e5 bygger dagens ekonomiska system p\u00e5 att privatpersoner och f\u00f6retag k\u00f6per prylar och maskiner f\u00f6r att l\u00f6sa de behov som uppst\u00e5r. De samh\u00e4llsekonomiska kostnaderna f\u00f6r detta sl\u00f6seri \u00e4r enormt.<\/p>\n
Vi m\u00e5ste b\u00f6rja ifr\u00e5gas\u00e4tta invanda tankem\u00f6nster och b\u00f6rja utnyttja alternativ till dagens linj\u00e4ra aff\u00e4rsmodeller. En viktig del i att f\u00e5 till dessa attitydf\u00f6r\u00e4ndringar handlar om att se \u00f6ver v\u00e5rt spr\u00e5kbruk och vilka betydelser vi l\u00e4gger i specifika ord. I dag \u00e4r ord som \u201cbegagnad\u201d och \u201csecond-hand\u201d ofta negativt laddade - vilket g\u00f6r att de allra flesta k\u00f6per nya produkter ist\u00e4llet f\u00f6r att tillvarata de enorma resurser som \u00e5teranv\u00e4ndning och tj\u00e4nstefiering erbjuder. T\u00e4nk efter - vi skulle aldrig kalla en antik m\u00f6bel eller en bostadsr\u00e4tt f\u00f6r begagnad bara f\u00f6r att den nyttjats av n\u00e5gon innan oss.<\/p>\n
Det finns en rad sammanhang d\u00e4r det redan i dag finns uppenbara vinster med att dela p\u00e5 resurser genom tj\u00e4nstifiering. Inte minst inom industrin - alltfler f\u00f6retag har b\u00f6rjat inse nyttan med att k\u00f6pa funktioner ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa den utrustning som kr\u00e4vs f\u00f6r att p\u00e5 egen hand utf\u00f6ra densamma.<\/p>\n
Denna typ av funktionsk\u00f6p \u00e4r inte bara klimat- och milj\u00f6smarta - de \u00e4r oftast ocks\u00e5 ekonomiskt l\u00f6nsamma. Om vi vill ta klimatutmaningen p\u00e5 allvar \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att st\u00e4lla om v\u00e5rt ekonomiska system i en mer cirkul\u00e4r riktning. Ett viktigt f\u00f6rsta steg i detta arbete \u00e4r att b\u00f6rja utnyttja tillg\u00e4ngliga resurser p\u00e5 ett mer effektivt s\u00e4tt.<\/p>\n
Vid funktionsf\u00f6rs\u00e4ljning kan tillverkare och leverant\u00f6rer satsa p\u00e5 kvalitet och l\u00e5ga livscykelkostnader ist\u00e4llet f\u00f6r att som i dag fokusera p\u00e5 att tillverka produkter som har ett attraktivt f\u00f6rs\u00e4ljningspris och snabbt f\u00f6rbrukas s\u00e5 att kunderna k\u00f6per nya. Vi m\u00e5ste sluta att se oss som konsumenter och ist\u00e4llet se som anv\u00e4ndare - detta g\u00f6r att vi kommer att kunna g\u00f6ra resurssmarta val n\u00e4r vi st\u00e4lls inf\u00f6r olika ink\u00f6psbeslut. Ofta kan k\u00f6p av tj\u00e4nster och funktioner vara betydligt mer resurseffektivt \u00e4n traditionella varuink\u00f6p. Fr\u00e5ga bara n\u00e5gon av USA:s 80 miljoner borrmaskins\u00e4gare.<\/p>\n
<\/p>\n
Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat milj\u00f6arbete vid Link\u00f6pings universitet<\/strong><\/p>\n","qoute":" \"Kruxet \u00e4r att det knappt k\u00e4nns i pl\u00e5nboken n\u00e4r vi k\u00f6per saker som vi knappt anv\u00e4nder. Det finns helt enkelt inga ekonomiska incitament att bryta dagens slit- och sl\u00e4ngm\u00f6nster. D\u00e4remot r\u00e5der det inget tvivel om att det \u00e4r ett enormt sl\u00f6seri med resurser - ett pris som betalas av milj\u00f6 och kommande generationer.\"<\/p>\n Mattias Lindahl, Link\u00f6pings universitet<\/strong><\/p>\n","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4331","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4333"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4331"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4331"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}