{"id":4346,"date":"2019-10-22T15:08:00","date_gmt":"2019-10-22T13:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/?post_type=inlagg&#038;p=4346"},"modified":"2022-08-11T15:09:40","modified_gmt":"2022-08-11T13:09:40","slug":"fredric-bauer-vagar-mot-nollutslapp-i-industrin-tre-starka-trender","status":"publish","type":"inlagg","link":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/inlagg\/fredric-bauer-vagar-mot-nollutslapp-i-industrin-tre-starka-trender\/","title":{"rendered":"Fredric Bauer: V\u00e4gar mot nollutsl\u00e4pp i industrin \u2013 tre starka trender"},"content":{"rendered":"","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"featured_media":4348,"parent":0,"template":"","kategori":[23],"class_list":["post-4346","inlagg","type-inlagg","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","kategori-hagabloggen"],"meta_box":{"show_post_en":"0","text":"<p>Industrin st\u00e5r inf\u00f6r stora utmaningar n\u00e4r det g\u00e4ller att minska sin klimatp\u00e5verkan. Globalt st\u00e5r industrin f\u00f6r runt 30% av klimatgasutsl\u00e4ppen, och under l\u00e5ng tid har dessa utsl\u00e4pp ansetts vara sv\u00e5ra att minska. I m\u00e5nga av de scenarier som studerats och redovisats har man visat hur energisektorn och transportsektorn kan g\u00e5 mot nollutsl\u00e4pp, medan delar av industrins utsl\u00e4pp legat kvar i scenarierna och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vt kompenseras, tex med negativa utsl\u00e4pp genom koldioxidlagring fr\u00e5n bioenergi. De utsl\u00e4pp som setts som sv\u00e5ra att komma \u00e5t har i h\u00f6g grad varit de processrelaterade, som utsl\u00e4ppen fr\u00e5n st\u00e5lindustrins masugnar och fr\u00e5n kemiindustrins anl\u00e4ggningar.<\/p>\n<p>Nya tekniska l\u00f6sningar och en omsv\u00e4ngning \u2013 b\u00e5de i den politiska sf\u00e4ren och inom industrin \u2013 har dock lett till att det nu ses som fullt m\u00f6jligt att st\u00e4lla om ocks\u00e5 den tunga industrin till nollutsl\u00e4pp (eller n\u00e4ra noll). P\u00e5 klimattoppm\u00f6tet i New York i september 2019 lanserades d\u00e4rf\u00f6r en ledarskapsgrupp f\u00f6r industrins omst\u00e4llning, under ledning av Sverige och Indien. Omst\u00e4llningen kommer dock kr\u00e4va omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar av b\u00e5de processer och v\u00e4rdekedjor, samt stora investeringar. Tre av de utvecklingsv\u00e4gar, eller trender, som kan m\u00f6jligg\u00f6ra nollutsl\u00e4pp i industrin \u00e4r satsningar p\u00e5 elektrifiering, cirkul\u00e4ra materialfl\u00f6den, och nya biobaserade material.<\/p>\n<p>Elektrifieringen b\u00f6rjar sl\u00e5 igenom i transportsektorn, men \u00e4ven inom den tunga industrin \u00e4r detta n\u00e5got som det finns stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 som en v\u00e4g mot nollutsl\u00e4pp. Stora delar av industrins energibehov handlar om uppv\u00e4rmning \u2013 vilket idag oftast sker med fossila br\u00e4nslen \u2013 och nu utvecklas och sprids olika tekniker baserade p\u00e5 infrar\u00f6d str\u00e5lning, mikrov\u00e5gor, plasma och v\u00e4rmepumpar f\u00f6r h\u00f6ga temperaturer vilket kan leda till att v\u00e4rme och energi ist\u00e4llet kan tillf\u00f6ras med elektricitet. Ett \u00e4nnu st\u00f6rre steg i elektrifieringen \u00e4r att b\u00f6rja anv\u00e4nda elkraft som en r\u00e5vara f\u00f6r processen \u2013 d\u00e4r storskalig elektrolys av vatten till v\u00e4tgas ofta pekas ut som en nyckel. Intresset f\u00f6r detta v\u00e4xer \u00f6ver hela v\u00e4rlden och vi ser nu pilotanl\u00e4ggningar i olika industrier byggas.<\/p>\n<p>Kemikoncernen Yara ska i en anl\u00e4ggning i Australien anv\u00e4nda 100 MW solceller f\u00f6r att producera v\u00e4tgas som d\u00e4refter ska omvandlas till ammoniak, en av de viktigaste kemikalierna och grunden f\u00f6r allt kv\u00e4veg\u00f6dsel. HYBRIT, som \u00e4r ett gemensamt utvecklingsprojekt drivet av svenska LKAB, SSAB och Vattenfall har siktet inst\u00e4llt p\u00e5 fossilfri j\u00e4rnmalms- och st\u00e5lproduktion genom att anv\u00e4nda v\u00e4tgas. En pilotanl\u00e4ggning h\u00e5ller p\u00e5 att byggas och planer finns p\u00e5 en fullskalig anl\u00e4ggning som skulle anv\u00e4nda 15 TWh om \u00e5ret \u2013 motsvarande 10% av Sveriges nuvarande elkonsumtion.<\/p>\n<p>Att g\u00f6ra materialfl\u00f6den cirkul\u00e4ra, genom \u00e5teranv\u00e4ndning och \u00e5tervinning, skulle dels minska stora delar av den jungfruliga materialproduktionen, dels ers\u00e4tta en del tillverkningsprocesser som har h\u00f6ga processutsl\u00e4pp. En mer cirkul\u00e4r ekonomi minskar d\u00e4rf\u00f6r trycket p\u00e5 resurser samtidigt som det \u00e4r bra f\u00f6r klimatet, vilket \u00e4r anledningen att det idag st\u00e5r h\u00f6gt upp p\u00e5 agendan f\u00f6r m\u00e5nga organisationer och regeringar. En del industriella materialfl\u00f6den \u00e4r redan idag i h\u00f6g grad cirkul\u00e4ra, tex vissa v\u00e4rdefulla metaller, medan andra \u00e4r mycket mer linj\u00e4ra, tex plaster och textilier.<\/p>\n<p>Stora satsningar sker d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att utveckla insamling, sortering och \u00e5tervinning av material, samtidigt som nya tekniker f\u00f6r \u00e5tervinning utvecklas. Kemisk \u00e5tervinning av plast (\u00e4ven kallat feedstock\u00e5tervinning) som bryter ner plasten till molekyl\u00e4ra byggstenar som sedan kan anv\u00e4ndas f\u00f6r ny plast eller andra kemiska produkter \u00e4r en s\u00e5dan teknikgren. Multinationella kemibolag som SABIC, BASF och Dow har alla under det senaste \u00e5ret annonserat satsningar p\u00e5 detta, och andra som Borealis har \u00e4ven k\u00f6pt \u00e5tervinningsbolag f\u00f6r att ha kontroll \u00f6ver tillg\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5tervunnet material.<\/p>\n<p>Nya biobaserade material skapar ocks\u00e5 stort intresse. Att kunna ers\u00e4tta fossilbaserade material med biobaserade minskar det generella fossilberoendet samtidigt som det minskar processutsl\u00e4ppen. F\u00f6rutom att anv\u00e4nda tr\u00e4 och papper har hittills de st\u00f6rsta satsningarna och de politiska prioriteringarna varit p\u00e5 biobr\u00e4nslen, men nu \u00f6kar intresset \u00e4ven f\u00f6r andra till\u00e4mpningar. Stort intresse finns f\u00f6r nya textilfibrer fr\u00e5n tr\u00e4 och halm, vilka b\u00e5de skulle kunna ers\u00e4tta den milj\u00f6belastande bomullen och den fossila polyestern. Satsningar p\u00e5 detta g\u00f6rs exempelvis av den stora finska skogskoncernen M\u00e4ts\u00e4, och av nya bolag som det svenska Treetotextile som f\u00e5tt uppbackning av H&amp;M, IKEA och Stora Enso.<\/p>\n<p>Dessa trender \u00e4r dock inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt garanterade att leda till nollutsl\u00e4pp och det finns fortfarande m\u00e5nga fr\u00e5getecken kvar kring deras potential och genomf\u00f6rande. \u00c4ven om en storskalig elektrifiering leder till \u00f6kad energieffektivitet kr\u00e4ver det enorma investeringar i f\u00f6rnybar elproduktion, \u00f6kad transmissionskapacitet till industriella kluster, och l\u00f6sningar f\u00f6r n\u00e4tstabilitet. Cirkul\u00e4r ekonomi har blivit ett popul\u00e4rt begrepp, men m\u00e5nga m\u00f6jliga cirkul\u00e4ra materialfl\u00f6den \u00e4r ekonomiskt ol\u00f6nsamma s\u00e5 l\u00e4nge jungfruliga och fossila resurser \u00e4r billiga och rentav subventionerade.<\/p>\n<p>Dessutom kr\u00e4ver det att hela v\u00e4rdekedjorna st\u00e4ller om till att designa och anv\u00e4nda material f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra h\u00f6gkvalitativa cirkul\u00e4ra fl\u00f6den och minimera materialf\u00f6rlusterna. N\u00e4r allt fler industrier intresserar sig f\u00f6r biobaserade material \u00f6kar konkurrensen om land och r\u00e5varor vilket kr\u00e4ver en prioritering av hur vi ska anv\u00e4nda dessa begr\u00e4nsade resurser.<\/p>\n<p>Industrin har goda m\u00f6jligheter att n\u00e5 nollutsl\u00e4pp men det kr\u00e4ver drivkraft, investeringsvilja, och en vision som idag saknas i m\u00e5nga sektorer. Dessutom m\u00e5ste politiken ta ett helhetsgrepp om att st\u00f6dja omst\u00e4llningen i industrin genom sammanh\u00e4ngande klimat- och industripolitik.<\/p>\n<p><strong>Fredric Bauer,<br \/>\nPost-doc vid Milj\u00f6- och Energisystem, Lunds Tekniska H\u00f6gskola<\/strong><\/p>\n","qoute":"<p>\"Att g\u00f6ra materialfl\u00f6den cirkul\u00e4ra, genom \u00e5teranv\u00e4ndning och \u00e5tervinning, skulle dels minska stora delar av den jungfruliga materialproduktionen, dels ers\u00e4tta en del tillverkningsprocesser som har h\u00f6ga processutsl\u00e4pp. En mer cirkul\u00e4r ekonomi minskar d\u00e4rf\u00f6r trycket p\u00e5 resurser samtidigt som det \u00e4r bra f\u00f6r klimatet, vilket \u00e4r anledningen att det idag st\u00e5r h\u00f6gt upp p\u00e5 agendan f\u00f6r m\u00e5nga organisationer och regeringar.\"<\/p>\n<p><em><strong>Fredric Bauer<br \/>\nPost-doc vid Milj\u00f6- och Energisystem, Lunds Tekniska H\u00f6gskola<\/strong><\/em><\/p>\n","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4346","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4348"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4346"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4346"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}