Byggnader kan v\u00e4rmas med fj\u00e4rrv\u00e4rme, olika typer av v\u00e4rmepumpar, direktverkande el, elpannor eller med pannor som eldas med pellets, ved, gas eller olja. De olika teknikerna f\u00f6r uppv\u00e4rmning, d\u00e4r de tv\u00e5 vanligaste \u00e4r fj\u00e4rrv\u00e4rme och eldrivna v\u00e4rmepumpar, konkurrerar p\u00e5 lokala v\u00e4rmemarknader.<\/p>\n
Konkurrensen baseras fr\u00e4mst p\u00e5 pris, men \u00e4ven upplevd klimatp\u00e5verkan beaktas n\u00e4r fastighets\u00e4gare v\u00e4ljer uppv\u00e4rmningsform. Det \u00e4r d\u00e4rmed viktigt att metoderna f\u00f6r klimatv\u00e4rdering av olika energib\u00e4rare ger relevanta beslutsunderlag.<\/p>\n
En vanligt f\u00f6rekommande metod \u00e4r\u00a0Greenhouse Gas Protocol<\/em>\u00a0(GHG-protokollet). Protokollet finns i flera olika varianter d\u00e4r den mest anv\u00e4nda \u00e4r protokollet f\u00f6r bokf\u00f6ring, vilket normalt inneb\u00e4r ber\u00e4kning av p\u00e5verkan p\u00e5 klimatet under f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/p>\n Klimatv\u00e4rdering av ett f\u00f6retags k\u00f6p av energi hanteras inom det s\u00e5 kallade Scope 2. Ber\u00e4kningen g\u00f6rs p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att m\u00e4ngden k\u00f6pt energi, till exempel m\u00e4ngden k\u00f6pt el och fj\u00e4rrv\u00e4rme, multipliceras med respektive energib\u00e4rares emissionsfaktor. Hur dessa emissionsfaktorer s\u00e4tts \u00e4r kritiskt f\u00f6r metodens resultat.<\/p>\n GHG-protokollet ger vissa frihetsgrader vid valet av emissionsfaktorer. En vanligt f\u00f6rkommande ansats \u00e4r att el till v\u00e4rmepumpar klimatv\u00e4rderas som svensk eller nordisk elmix. Fj\u00e4rrv\u00e4rme v\u00e4rderas normalt som det aktuella fj\u00e4rrv\u00e4rmen\u00e4tets br\u00e4nslemix.<\/p>\n Detta ger i de flesta fall en klimatv\u00e4rdering som visar att eldrivna v\u00e4rmepumpar har b\u00e4ttre klimatprestanda \u00e4n fj\u00e4rrv\u00e4rme. Anledningen \u00e4r att svensk och nordisk elmix har relativt l\u00e5g klimatp\u00e5verkan, medan fj\u00e4rrv\u00e4rme fr\u00e5n fj\u00e4rrv\u00e4rmen\u00e4t med avfallsf\u00f6rbr\u00e4nning anses ha s\u00e4mre prestanda. Fastighets\u00e4gare kan s\u00e5ledes f\u00f6rb\u00e4ttra sin klimatredovisning genom att byta uppv\u00e4rmningsform fr\u00e5n fj\u00e4rrv\u00e4rme till v\u00e4rmepump.<\/p>\n Men m\u00e4ngden avfall som f\u00f6rbr\u00e4nns kommer inte att minska bara f\u00f6r att fastighets\u00e4gare v\u00e4ljer bort fj\u00e4rrv\u00e4rme. Alla fossila material, till exempel plast, som tillf\u00f6rs samh\u00e4llet blir f\u00f6rr eller senare ett avfall som inte g\u00e5r att material\u00e5tervinna. Att avfall f\u00f6rbr\u00e4nns \u00e4r en konsekvens av ett misslyckande som inneb\u00e4r att avfall uppkommer i samh\u00e4llet och d\u00e4r i praktiken f\u00f6rbr\u00e4nning \u00e4r det enda m\u00f6jliga behandlingsalternativet.<\/p>\n Risken \u00e4r snarare att utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser kan komma att \u00f6ka n\u00e4r fastighets\u00e4gare v\u00e4ljer v\u00e4rmepump ist\u00e4llet f\u00f6r fj\u00e4rrv\u00e4rme, eftersom \u00f6kad anv\u00e4ndning av el kan inneb\u00e4ra \u00f6kad elproduktion med fossila br\u00e4nslen i andra l\u00e4nder. \u00d6kad anv\u00e4ndning av el till uppv\u00e4rmning f\u00f6rv\u00e4rrar dessutom problemet med h\u00f6g eleffekt i elsystemet eftersom elbalansen \u00e4r som mest anstr\u00e4ngd n\u00e4r det \u00e4r kallt.<\/p>\n Risken finns allts\u00e5 att energisystemet utvecklas i en ogynnsam riktning och att utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser \u00f6kar, trots att redovisning enligt GHG-protokollet visar motsatsen.<\/p>\n Detta \u00e4r ett problem som m\u00e5ste uppm\u00e4rksammas. Akt\u00f6rer som anv\u00e4nder GHG-protokollet som metod f\u00f6r klimatv\u00e4rdering m\u00e5ste vara inf\u00f6rst\u00e5dda med dess brister, s\u00e5 man kan ta beslut som bidrar till att minska klimatp\u00e5verkan i verkligheten och inte bara \u201dp\u00e5 papperet\u201d.<\/p>\n Grundfelet \u00e4r att m\u00e5nga akt\u00f6rer anv\u00e4nder en metod f\u00f6r bokf\u00f6ring i underlag f\u00f6r beslut n\u00e4r man egentligen ska anv\u00e4nda en metod f\u00f6r konsekvensanalys.<\/p>\n Ett m\u00f6jligt s\u00e4tt att hantera problemet med att metoden f\u00f6r bokf\u00f6ring ger missriktad styrning \u00e4r att man vid klimatv\u00e4rdering av avfallsf\u00f6rbr\u00e4nning allokerar klimatp\u00e5verkan till avfallsbehandlingstj\u00e4nsten ist\u00e4llet f\u00f6r till den levererade energin. Detta skulle skicka \u201dsignalen\u201d bak\u00e5t i avfallsfl\u00f6det mot de akt\u00f6rer som har r\u00e5dighet att p\u00e5verka m\u00e4ngden avfall som l\u00e4mnas till f\u00f6rbr\u00e4nning.<\/p>\n S\u00e5 som m\u00e5nga f\u00f6retag anv\u00e4nder GHG-protokollet synligg\u00f6rs inte v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen fr\u00e5n f\u00f6rbr\u00e4nningen av det avfall som uppkommer i f\u00f6retagets verksamhet. Detta kan g\u00f6ras inom Scope 3, vilket ocks\u00e5 \u00e4r min rekommendation till ber\u00f6rda akt\u00f6rer. F\u00f6retag b\u00f6r redovisa m\u00e4ngden avfall som man genererar och som senare l\u00e4mnas till f\u00f6rbr\u00e4nning, samt att man ber\u00e4knar och redovisar utsl\u00e4ppen som avfallsf\u00f6rbr\u00e4nningen ger upphov till.<\/p>\n Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi<\/em><\/strong><\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4358","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4360"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4358"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4358"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}