Klimattoppm\u00f6tet i Glasgow \u00e4r nyligen avslutat och minnena fr\u00e5n en sommar med b\u00e5de \u00f6versv\u00e4mningar och sv\u00e5ra br\u00e4nder i Europa \u00e4r fortfarande f\u00e4rska. Klimatet \u00e4r v\u00e5r tids \u00f6desfr\u00e5ga och s\u00e4tter agendan f\u00f6r diskussionen om framtiden. Mitt i denna debatt har branschen sl\u00e4ppt en rapport om framtidens jordbruk med fokus p\u00e5 mj\u00f6lk och n\u00f6tk\u00f6tt. Tv\u00e5 livsmedelskategorier som onekligen st\u00e5tt i centrum f\u00f6r mat- och klimatdebatten och som utm\u00e5las som det stora problemet p\u00e5 grund av kornas metanutsl\u00e4pp. I cirka tio \u00e5r har detta varit en sanning som f\u00e5tt allt starkare f\u00e4ste i olika sammanhang. Men nu kommer ny kunskap och gamla sanningar beh\u00f6ver ompr\u00f6vas.<\/p>\n
I IPCC:s senaste rapport nyanseras synen p\u00e5 metan. F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00e5ste man skilja p\u00e5 fossilt och biogent metan. Det fossila metanet orsakar st\u00f6rre klimatp\u00e5verkan \u00e4n det biogena p\u00e5 grund av det ger ett tillskott av koldioxid i atmosf\u00e4ren n\u00e4r metanet bryts ner. F\u00f6r det andra s\u00e5 \u00f6verskattar den g\u00e4ngse modellen GWP100 \u2013 som omvandlar klimatgasernas p\u00e5verkan till en gemensam enhet, koldioxidekvivalenter \u2013 klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n konstanta metanutsl\u00e4pp. Samtidigt underskattas klimatp\u00e5verkan av \u00f6kande metanutsl\u00e4pp av samma modell.<\/p>\n
F\u00f6rklaringen till detta \u00e4r att metan och koldioxid skiljer sig \u00e5t. Metan bryts ner i atmosf\u00e4ren p\u00e5 cirka tio \u00e5r medan koldioxiden stannar kvar minst 1000 \u00e5r. Det betyder att om metanutsl\u00e4ppen \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade \u00f6ver tid orsakas ingen ytterligare uppv\u00e4rmning eftersom det bryts ner i samma takt som det tillf\u00f6rs. Man kan likna det vid ett badkar d\u00e4r kranen spolar i vatten exakt lika snabbt som vattnet rinner ner i avloppet. Vattenytan h\u00e5lls d\u00e5 p\u00e5 samma niv\u00e5. Koldioxidutsl\u00e4ppen kan man ist\u00e4llet likna vid att det s\u00e4tts en propp i botten p\u00e5 karet och vattenytan stiger d\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge som det fylls p\u00e5 med vatten. F\u00f6r att bibeh\u00e5lla vattenytan p\u00e5 samma niv\u00e5 m\u00e5ste kranen st\u00e4ngas helt. De fossila koldioxidutsl\u00e4ppen m\u00e5ste allts\u00e5 ner till noll s\u00e5 fort som m\u00f6jligt f\u00f6r att n\u00e5 klimatneutralitet, medan det kr\u00e4vs att metanutsl\u00e4ppen inte \u00f6kar f\u00f6r att uppn\u00e5 samma sak.<\/p>\n
Detta \u00e4r egentligen inte ny kunskap, utan snarare bortgl\u00f6md kunskap. Det breda genomslaget f\u00f6r GWP100, som inte helt r\u00e4ttvisande sammanv\u00e4ger klimatgaserna till en enhet, har gjort att mj\u00f6lk och n\u00f6tk\u00f6tt sticker ut i s\u00e5 kallade livscykelanalyser \u00f6ver olika produkters klimatp\u00e5verkan. Det \u00e4r olyckligt och riskerar att fel \u00e5tg\u00e4rder prioriteras i arbetet med att utveckla en h\u00e5llbar livsmedelsproduktion f\u00f6r framtiden. Klimatavtrycket borde ist\u00e4llet ber\u00e4knas p\u00e5 ett s\u00e4tt som tar h\u00e4nsyn till de olika egenskaperna, eller helt enkelt redovisar de olika gasernas p\u00e5verkan separat.<\/p>\n
I v\u00e5r rapport \u201dFramtidens Jordbruk: Mj\u00f6lk & N\u00f6tk\u00f6tt\u201d visar vi tydligt p\u00e5 den viktiga roll som kossan spelar f\u00f6r ett h\u00e5llbart livsmedelssystem. Kossor \u00e4ter mestadels gr\u00e4s. Vall i v\u00e4xtf\u00f6ljden och stallg\u00f6dseln har en central roll f\u00f6r att bevara och f\u00f6rb\u00e4ttra b\u00f6rdigheten i \u00e5kermarken. Animalieproduktionen och v\u00e4xtodlingen \u00e4r delar av ett samverkande system och b\u00e5da viktiga f\u00f6r att n\u00e5 l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara l\u00f6sningar. Vall och betesmarker binder in koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren och lagrar det i marken. Vall \u00e4r ocks\u00e5 en bra gr\u00f6da f\u00f6r \u00e5kermark som inte l\u00e4mpar sig f\u00f6r annan odling och att f\u00f6r\u00e4dla gr\u00e4sets n\u00e4rings\u00e4mnen via djuren \u00e4r ett resurseffektivt s\u00e4tt att anv\u00e4nda \u00e5kermarken i stora delar av Sverige. L\u00e4gg d\u00e4r till den biologiska m\u00e5ngfalden d\u00e4r svenska naturbetesmarker \u00e4r en av de artrikaste biotoperna och kossans betande avg\u00f6rande. I rapporten pekar vi ocks\u00e5 ut en l\u00e5ng rad m\u00f6jligheter f\u00f6r den svenska mj\u00f6lk- och n\u00f6tk\u00f6ttsproduktionen att minska klimatp\u00e5verkan i den takt som kr\u00e4vs f\u00f6r att n\u00e5 Parisavtalets 1,5 graders m\u00e5l.<\/p>\n
F\u00f6renklade sanningar om att vi beh\u00f6ver sluta \u00e4ta k\u00f6tt och dricka mj\u00f6lk f\u00f6r att r\u00e4dda klimatet beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r utmanas, visar v\u00e5r rapport. Sj\u00e4lvklart finns begr\u00e4nsningar i konsumtion, liksom f\u00f6r de flesta livsmedel. Metanutsl\u00e4ppen fr\u00e5n idisslarna f\u00e5r ju inte \u00f6ka, och i takt med en \u00f6kande befolkning globalt blir m\u00e4ngden animaliebaserade livsmedel per person givetvis mindre. Inom ramen f\u00f6r \u201dden globala metanbudgeten\u201d \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att en st\u00f6rre andel av n\u00f6tkreaturen finns p\u00e5 st\u00e4llen d\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4r de b\u00e4sta och d\u00e4r produktionen kan ske p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt, som i Sverige.<\/p>\n
Det finns allts\u00e5 goda m\u00f6jligheterna att g\u00f6ra r\u00e4tt p\u00e5 g\u00e5rden. Nu m\u00e5ste vi ocks\u00e5 b\u00f6rja r\u00e4kna r\u00e4tt \u2013 f\u00f6r att det i slut\u00e4ndan ska bli r\u00e4tt.<\/p>\n
<\/p>\n
Vera S\u00f6derberg, Research & CR Development Manager, HKScan Sweden Klimattoppm\u00f6tet i Glasgow \u00e4r nyligen avslutat och minnena fr\u00e5n en sommar med b\u00e5de \u00f6versv\u00e4mningar och sv\u00e5ra br\u00e4nder i Europa \u00e4r fortfarande f\u00e4rska. Klimatet \u00e4r v\u00e5r tids \u00f6desfr\u00e5ga och s\u00e4tter agendan f\u00f6r diskussionen om framtiden. Mitt i denna debatt har branschen sl\u00e4ppt en rapport om framtidens jordbruk med fokus p\u00e5 mj\u00f6lk och n\u00f6tk\u00f6tt. Tv\u00e5 livsmedelskategorier som onekligen st\u00e5tt i centrum f\u00f6r mat- och klimatdebatten och som utm\u00e5las som det stora problemet p\u00e5 grund av kornas metanutsl\u00e4pp. I cirka tio \u00e5r har detta varit en sanning som f\u00e5tt allt starkare f\u00e4ste i olika sammanhang. Men nu kommer ny kunskap och gamla sanningar beh\u00f6ver ompr\u00f6vas.<\/p>\n Vera S\u00f6derberg, Research & CR Development Manager, HKScan Sweden
\nClaes Johansson, h\u00e5llbarhetschef, Lantm\u00e4nnen<\/em><\/p>\n","qoute":"
\nClaes Johansson, h\u00e5llbarhetschef, Lantm\u00e4nnen<\/em><\/p>\n","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4392","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4394"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4392"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4392"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}