{"id":4639,"date":"2012-06-04T09:08:00","date_gmt":"2012-06-04T07:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/?post_type=inlagg&p=4639"},"modified":"2022-08-12T09:11:11","modified_gmt":"2022-08-12T07:11:11","slug":"ulf-wikstrom-klimatfragan-kanner-bara-en-systemgrans-den-globala","status":"publish","type":"inlagg","link":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/inlagg\/ulf-wikstrom-klimatfragan-kanner-bara-en-systemgrans-den-globala\/","title":{"rendered":"Ulf Wikstr\u00f6m: Klimatfr\u00e5gan k\u00e4nner bara en systemgr\u00e4ns – den globala"},"content":{"rendered":"","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"featured_media":0,"parent":0,"template":"","kategori":[23,17],"class_list":["post-4639","inlagg","type-inlagg","status-publish","hentry","kategori-hagabloggen","kategori-nyheter"],"meta_box":{"show_post_en":"0","text":"

P\u00e5 v\u00e4g mot sex graders temperaturh\u00f6jning den kallaste junidagen p\u00e5 \u00f6ver 80 \u00e5r. Om utsl\u00e4pp som p\u00e5 samma g\u00e5ng minskar och \u00f6kar, samt om energianv\u00e4ndning som p\u00e5 samma g\u00e5ng minskar och \u00f6kar.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att n\u00e5 tv\u00e5gradersm\u00e5let b\u00f6r vi komma ner i tv\u00e5 ton per person och \u00e5r senast 2050. Det kr\u00e4vs en minskning av dagens utsl\u00e4ppsniv\u00e5 av v\u00e4xthusgaser med 85 procent.<\/p>\n

En f\u00f6rhandsrapport fr\u00e5n\u00a0International Energy Agency (IEA)<\/strong>\u00a0pekar p\u00e5 att globala CO2-utsl\u00e4ppen fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen \u00f6kat med 3,2% eller sm\u00e5tt ofattbara 1000 miljoner ton, mellan \u00e5ren 2010 och 2011. IEA:s chefsekonom Fatih Birol tror inte p\u00e5 n\u00e5gra minskade utsl\u00e4pp i n\u00e4rtid och varnar f\u00f6r att om detta \u00e4r trenden kan globala uppv\u00e4rmningen hamna p\u00e5 sex grader, n\u00e5got som Birol menar kan vara f\u00f6r\u00f6dande.<\/p>\n

Naturv\u00e5rdsverket<\/strong>\u00a0meddelar att Sveriges koldioxidutsl\u00e4pp fr\u00e5n energi- och industrif\u00f6retag som omfattas av lagen om handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter uppgick \u00e5r 2011 till ca 19,8 miljoner ton. Utsl\u00e4ppen fr\u00e5n svenska f\u00f6retag inom handelssystemet har minskat med ca 12,4 % i j\u00e4mf\u00f6relse med 2010. Trots \u00f6kad BNP sj\u00f6nk utsl\u00e4ppen av koldioxid f\u00f6r de svenska anl\u00e4ggningarna i handelssystemet.<\/p>\n

Stockholms stads<\/strong>\u00a0m\u00e5l \u00e4r utsl\u00e4ppen ska minska fr\u00e5n 3,75 (\u00e5r 2010) till 3 ton per inv\u00e5nare vid \u00e5r 2015.<\/p>\n

Tankesmedjan Cogito och Stockholm Environment Institute<\/strong>\u00a0visar i en ny studie att en stockholmare orsakar i genomsnitt utsl\u00e4pp om 15,7 ton v\u00e4xthusgaser per \u00e5r, om konsumtionens utsl\u00e4pp r\u00e4knas in.<\/p>\n

Boverket vs fj\u00e4rrv\u00e4rmebranschen:<\/strong>\u00a0Kraven p\u00e5 energisparande i svenska byggnormer riktas idag mot den k\u00f6pta energin, inte hur mycket som faktiskt anv\u00e4nds. Anta att tv\u00e5 nya fastigheter i Stockholm ska klara kravet p\u00e5 k\u00f6pt energi p\u00e5 h\u00f6gst 55 kWh\/kvm.<\/p>\n

Den ena fastigheten v\u00e4ljer investera i elv\u00e4rme genom att borra efter bergv\u00e4rme och installera en v\u00e4rmepump. Huset kommer att anv\u00e4nda ca 155 kWh energi per kvm. Den k\u00f6pta energin - 55 kWh - utg\u00f6rs till 100 % av el. Resten av energibehovet \u00e4r geoenergi som pumpas upp till huset med hj\u00e4lp av den k\u00f6pta elen. OK enligt Boverket och milj\u00f6m\u00e5let.<\/p>\n

Att st\u00e4lla samma v\u00e4rmepump utanf\u00f6r huset och k\u00f6pa v\u00e4rmen \u00e4r inte OK enligt Boverket. Den andra fastigheten v\u00e4ljer fj\u00e4rrv\u00e4rme. Den k\u00f6pta energin \u00e4r fj\u00e4rrv\u00e4rme och energianv\u00e4ndningen blir h\u00e4r 55 kWh per kvm eller en tredjedel j\u00e4mf\u00f6rt med bergv\u00e4rmehusets anv\u00e4ndning. F\u00f6r att klara detta m\u00e5ste den fj\u00e4rrv\u00e4rmda fastigheten investera i betydligt b\u00e4ttre isoleringsstandard.<\/p>\n

Listan kan nog g\u00f6ras l\u00e5ng \u00f6ver fr\u00e5gor d\u00e4r valet av perspektiv \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r vad du ser. Att det \u00e4r rekordkallt i i Stockholm i juni s\u00e4ger intet om den globala temperaturtrenden. Globala utsl\u00e4ppen \u00f6kar och Sveriges minskar medan konsumtionsk\u00e4nsliga BNP \u00f6kar. Om vi st\u00e4nger all energiproduktion i Stockholm minskar vi utsl\u00e4ppen med n\u00e5gon halv promille av den globala \u00f6kningen - och flyttar produktionen till andra anl\u00e4ggningar som ger avsev\u00e4rt st\u00f6rre utsl\u00e4pp. Ser bra lokalt men f\u00f6r\u00f6dande globalt.<\/p>\n

Det som i huvudsak skiljer de olika syns\u00e4tten \u00e5t \u00e4r systemgr\u00e4nsen. Klimatfr\u00e5gan k\u00e4nner bara en systemgr\u00e4ns - den globala. Utsl\u00e4ppen fr\u00e5n uppv\u00e4rmningen av Stockholm minskar p\u00e5 riktigt endast d\u00e5 utsl\u00e4ppen fr\u00e5n utvinning och f\u00f6r\u00e4dling av br\u00e4nslen som beh\u00f6vs f\u00f6r produktion av anv\u00e4nd el och v\u00e4rme minskar. Energianv\u00e4ndningen minskar p\u00e5 riktigt endast n\u00e4r den prim\u00e4ra energianv\u00e4ndningen minskar.<\/p>\n

Slutsatsen \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst att g\u00f6ra som f\u00f6retagen i Hagainitiativet - ber\u00e4kna det totala klimatavtrycket, l\u00e4ngs hela v\u00e4rdekedjan. N\u00e4sta steg \u00e4r att bed\u00f6ma investeringar genom att ber\u00e4kna alla marginella effekter i det p\u00e5verkade systemet. Den tredje slutsatsen \u00e4r att vi sannolikt g\u00f6r st\u00f6rst nytta f\u00f6r klimatet om vi i Sverige utvecklar milj\u00f6teknik som kan exporteras och ges st\u00f6rre skala och global omfattning. \u00c4nd\u00e5 ses Kyotoprotokollets s k flexibla mekanism om spridning av ren teknik - CDM-mekanismen - ofta som n\u00e5got suspekt som ska g\u00f6ras i andra hand. Varf\u00f6r? Det f\u00e5r bli temat f\u00f6r n\u00e4sta blogg!<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4639","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4639"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4639"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}