Vi vet alla att vi l\u00e5ngsiktigt beh\u00f6ver n\u00e5 mycket l\u00e5ga utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Samtidigt pekar klimatforskningen p\u00e5 att l\u00e4get \u00e4r br\u00e5dskande och att utsl\u00e4ppen redan p\u00e5 kort sikt beh\u00f6ver minska p\u00e5tagligt. Vad inneb\u00e4r d\u00e5 detta f\u00f6r val av strategier och styrmedel i klimatarbetet?<\/p>\n
En generell slutsats som nog kan dras \u00e4r att vi inte har tid att v\u00e4nta p\u00e5 de perfekta styrmedlen. Provisoriska \u201dn\u00e4st b\u00e4sta\u201d styrmedel m\u00e5ste spela en viktig roll om vi ska kunna n\u00e5 tv\u00e5gradersm\u00e5let. Med andra ord, det b\u00e4sta f\u00e5r inte bli det godas fiende.<\/p>\n
En sektor d\u00e4r det \u00e4r speciellt angel\u00e4get med provisoriska styrmedel \u00e4r flygsektorn. Redan inom 10-15 \u00e5r ber\u00e4knas utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n den svenska befolkningens flygresande (varav ca 90% \u00e4r utrikes) \u00f6verstiga utsl\u00e4ppen fr\u00e5n befolkningens totala personbilsresande. Sedan 1 januari 2012 \u00e4r flyget med i EUs utsl\u00e4ppshandel, och man skulle d\u00e5 kunna tro att flyget tar sitt klimatansvar. S\u00e5 \u00e4r dock inte fallet. Flyget betalar idag n\u00e5got mer \u00e4n den faktiska marginalkostnaden f\u00f6r flygplatstj\u00e4nster, flygledning mm, men mindre \u00e4n en tiondel av vad man i v\u00e4gsektorn betalar per kilo koldioxid. Antagligen mindre k\u00e4nt, men lika viktigt, \u00e4r att man f\u00f6r internationella flygresor inte betalar n\u00e5gon moms alls. Finns det d\u00e5 n\u00e5gra exempel p\u00e5 provisoriska styrmedel som kan anv\u00e4ndas?<\/p>\n
I Storbritannien har den konservativa\/liberala regeringen nyligen h\u00f6jt den s\u00e5 kallade Air Passenger Duty, trots intensiv lobbying fr\u00e5n flygbranschen. APD \u00e4r en skatt som betalas p\u00e5 flygbiljetter och \u00e4r uppdelad i fyra niv\u00e5er beroende p\u00e5 hur l\u00e5ng flygningen \u00e4r. Sj\u00e4lvklart \u00e4r det en enkel match f\u00f6r vilken nationalekonom som helst att visa att denna skatt har stora brister j\u00e4mf\u00f6rt med en ideal klimatskatt. Fr\u00e5gan \u00e4r dock om en febrig planet har r\u00e5d att v\u00e4nta i decennier p\u00e5 det perfekta styrmedlet. Kanske borde vi ist\u00e4llet mer fokusera p\u00e5 den p\u00e5tagliga och snabba effekt som denna typ av provisoriska styrmedel \u00e4nd\u00e5 kan ge.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller infrastrukturinvesteringar, inte minst p\u00e5 transportomr\u00e5det, \u00e4r det en delikat balansakt som beh\u00f6ver genomf\u00f6ras. Vi beh\u00f6ver g\u00f6ra l\u00e5ngsiktiga investeringar i infrastruktur som st\u00f6djer ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle. Samtidigt ger alla s\u00e5dana investeringar upphov till \u00f6kade utsl\u00e4pp under byggfasen. Detta inneb\u00e4r att vi m\u00e5ste vara mycket restriktiva med investeringar som ocks\u00e5 leder till \u00f6kade transporter med klimatd\u00e5liga transportslag. Den strategi som till\u00e4mpats av svenska regeringar till h\u00f6ger och v\u00e4nster sedan 2002 har varit att satsa mycket p\u00e5 investeringar i b\u00e5de klimatsmarta och klimatd\u00e5liga transportslag, vilket oftast inte leder till n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd \u00f6verflyttning till de klimatsmarta transportslagen.\u00a0 H\u00e4r kr\u00e4vs en mycket tuffare prioritering, samtidigt som ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur b\u00f6r fr\u00e4mjas.<\/p>\n
L\u00e5ter l\u00e4get besv\u00e4rligt? Tja, det \u00e4r en hel del tuffa prioriteringar som beh\u00f6ver g\u00f6ras. Samtidigt \u00e4r det viktigt att ta fasta p\u00e5 att klimat\u00e5tg\u00e4rder i m\u00e5nga fall (kanske de flesta) har positiva synergieffekter p\u00e5 omr\u00e5den som ofta prioriteras h\u00f6gre \u00e4n klimatfr\u00e5gan.<\/p>\n
TeliaSonera har exempelvis aktivt styrt mot att ers\u00e4tta tj\u00e4nsteresor med virtuella m\u00f6ten. P\u00e5 detta s\u00e4tt sparar man n\u00e4ra en halv miljard kronor (nej, inte miljon utan miljard) per \u00e5r p\u00e5 minskade resekostnader och ett effektivare utnyttjande av medarbetarnas arbetstid.\u00a0 H\u00e4r \u00e4r det s\u00e5ledes inte fr\u00e5ga om \u201duppoffringar\u201d f\u00f6r klimatet, utan ren f\u00f6retagsekonomisk vinst. Cyklingen i Stockholm har n\u00e4rap\u00e5 f\u00f6rdubblats p\u00e5 10 \u00e5r, sannolikt mest p\u00e5 grund av att det \u00e4r billigt, h\u00e4lsosamt och relativt snabbt att cykla. Smartare utnyttjande av bilparken genom samutnyttjande (bilpooler mm) kan ge konkret ekonomisk vinst f\u00f6r hush\u00e5ll och f\u00f6retag samtidigt som kollektivtrafikens konkurrenskraft st\u00e4rks och P-platser kan omvandlas till cykelbanor och uteserveringar. Och sist men inte minst, n\u00e4r oljepriset g\u00e5r i h\u00f6jden kommer det att k\u00e4nnas det bra i pl\u00e5nboken, f\u00f6rutsatt att man i tid gjort r\u00e4tt investeringar...<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4646","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4646"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}