Den successiva avregleringen av finansmarknaderna fr\u00e5n 1970-talet och fram\u00e5t har skapat helt nya f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ekonomi och v\u00e4lf\u00e4rd. Georg Soros konstaterade redan f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan att \u201dWe can not have a global economy, without a global society\u201d. Men n\u00e4stan ingenting har h\u00e4nt f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka tygla de finansiella marknaderna.\u00a0 Fr\u00e5n ett l\u00e4ge d\u00e4r regeringar och riksbanker hade kreditgivningen i ett starkt grepp har vi hamnat i ett l\u00e4ge d\u00e4r de i allt v\u00e4sentligt saknar kontroll.<\/p>\n
Finanskrisen 2007 och fram\u00e5t var ett talande bevis. F\u00f6r alla dem som hoppas och tror att det var en eng\u00e5ngsf\u00f6reteelse \u00e4r det lika bra att t\u00e4nka om. Orsaken \u00e4r naturligtvis att politiken p\u00e5 internationell niv\u00e5 gjort alltf\u00f6r litet f\u00f6r att minska riskerna f\u00f6r nya kriser. Vad man fr\u00e4mst uppn\u00e5tt \u00e4r Basel III - en f\u00f6rsiktig sk\u00e4rpning av kapitalt\u00e4ckningskraven, men som inte genomf\u00f6rs fullt ut f\u00f6rr\u00e4n 2019! Dessa regler bed\u00f6ms ha ytterst begr\u00e4nsad effekt p\u00e5 en finansmarknad som tappat mycket av sin egentliga uppgift \u2013 att f\u00f6rs\u00f6rja produktiva f\u00f6retag och hush\u00e5ll med krediter \u2013 och alltmera \u00e4gnar sig \u00e5t spekulation.<\/p>\n
Skuldberg och bubblor har byggts upp \u2013 och forts\u00e4tter att byggas upp. Ett tydligt exempel \u00e4r att de samlade finansiella tillg\u00e5ngarna i v\u00e4rlden \u2013 i form av aktier, obligationer, banktillg\u00e5ngar och fastigheter \u2013 \u00f6kat fr\u00e5n 12. 000 miljarder US dollar \u00e5r 1980 till \u00f6ver 230. 000 miljarder US dollar \u00e5r 2011. En tjugudubbling p\u00e5 trettio \u00e5r! \u00c4r det n\u00e5gon som p\u00e5 allvar tror att det samlade f\u00f6rm\u00f6genhetsv\u00e4rdena kan \u00f6ka s\u00e5 snabbt? Riskerna f\u00f6r nya finansbubblor som ett resultat av denna utveckling m\u00e5ste betecknas som mycket stora.<\/p>\n
Det utifr\u00e5n h\u00e5llbarhetssynpunkt mest bekymmersamma \u00e4r framf\u00f6r allt tv\u00e5 saker: Den snabbt \u00f6kande l\u00e5ngivningen \u2013 som till stora delar g\u00e5tt till konsumtion \u2013 har drivit upp efterfr\u00e5gan p\u00e5 energi och r\u00e5varor, \u00f6kat p\u00e5 klimatutsl\u00e4ppen och \u00f6verutnyttjandet av m\u00e5nga ekosystem. Vad v\u00e4rre \u00e4r, en mycket liten del av verksamheten inom finanssektorn sker med h\u00e4nsyn tagen till de l\u00e5ngsiktiga klimat- och milj\u00f6riskerna. Intervjun i Hagainitiativets senaste nyhetsbrev med Sasja Beslik, VD p\u00e5 Nordea Fonder, ger klart besked: \u201dden finansiella sektorn s\u00f6ker att maximera finansiell avkastning p\u00e5 bekostnad av klimatet, varje sekund, 365 dagar om \u00e5ret. Orsaken \u00e4r att nuvarande finansiella investeringsmodeller inte inkluderar kostnader, p\u00e5 det som \u00e4r icke h\u00e5llbart, vilket resulterar i att priset p\u00e5 en aktie inte \u00e5terspeglar dess riktiga risk eller kostnad. S\u00e5 i princip \u00e4r det en isolerad v\u00e4rld vi lever i och allt \u00e4r lite p\u00e5 l\u00e5tsas, och alla \u00e4r med och alla dansar medans skeppet l\u00e5ngsamt sjunker\u201d.<\/p>\n
Klarare kunde det inte s\u00e4gas. Den enda f\u00f6rklaringen till att inte mera gjorts fr\u00e5n politikens sida f\u00f6r att tvinga fram ett mera ansvarsfullt beteende \u00e4r att de allra flesta beslutsfattare inte f\u00f6rst\u00e5r hur finansmarknaden fungerar, \u00e4n mindre hur nonchalant de flesta av dess akt\u00f6rer tar p\u00e5 sociala, klimat- och milj\u00f6m\u00e4ssiga risker.<\/p>\n
Man kan l\u00e4gga till att avsaknaden av internationella regler naturligtvis \u00e4r en komplikation. Men n\u00e5gonstans m\u00e5ste vi b\u00f6rja. Varf\u00f6r inte i Sverige och EU? Som ett komplement kan vi som enskilda konsumenter b\u00f6rja st\u00e4lla krav p\u00e5 hur v\u00e5ra pensionspengar f\u00f6rvaltas. Vem drar ig\u00e5ng en s\u00e5dan kampanj?<\/p>\n","qoute":"","name":"","title-company":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/4678","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4678"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=4678"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}