Ibland f\u00e5r jag k\u00e4nslan av att jag i hela mitt yrkesliv varit med i dolda kameran. Jag blir inte f\u00f6rv\u00e5nad om det en dag kommer fram en forskare som ber\u00e4ttar att jag deltagit i en l\u00e5ngtidsstudie. En studie d\u00e4r de unders\u00f6kt den psykosociala h\u00e4lsan och upplevelsen av meningsfullhet av att arbeta med antagandet att odling av r\u00e5varor till mat kan ha l\u00e5g p\u00e5verkan p\u00e5 f\u00f6rsurning, \u00f6verg\u00f6dning och klimat samtidigt som den \u00f6kar den biologiska m\u00e5ngfalden och \u00e4r billig att k\u00f6pa. Ett s\u00e5dant Kinder-\u00e4gg finns inte. Alla fem g\u00e5r inte att f\u00f6rena men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r det s\u00e5 samtalet f\u00f6rs.<\/p>\n
En grupp holl\u00e4ndska forskare unders\u00f6kte nyligen i en vetenskaplig uppsats vilka hinder som finns f\u00f6r en h\u00e5llbar matproduktion. De identifierade n\u00e5gra hinder och ett av dem var att 1960 och 70-talets politiska best\u00e4llning p\u00e5 att utveckla det moderna jordbruket varit lyckosam. Jordbruket har med statlig styrning f\u00e5tts att producera stora volymer billig mat. Det har i sin tur med \u00e5ren framkallat en tillv\u00e4njning som \u00f6verg\u00e5tt i ett beroende av just att mat ska vara billig. Det ska inte blandas ihop med m\u00e4nniskor i utvecklingsl\u00e4nder som \u00e4r verkligt beroende av l\u00e5ga matpriser. Under 1970-talet spenderade vi cirka 25 procent av v\u00e5r disponibla inkomst p\u00e5 mat och idag cirka h\u00e4lften. Den f\u00f6rda politiken har d\u00e4rf\u00f6r inte bara revolutionerat jordbruket och livsmedelproduktionen utan hela samh\u00e4llet. Fabriker \u00f6ver hela planeten g\u00e5r f\u00f6r fullt f\u00f6r att tillverka saker som vi kan k\u00f6pa f\u00f6r pengar som vi tidigare anv\u00e4nde till mat.<\/p>\n
Att g\u00e5 tillbaka till 25 procent \u00e4r inte m\u00f6jligt men det m\u00e5ste vara m\u00f6jligt att \u00e5tminstone finansiera det minimum av milj\u00f6- och klimat\u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6ver g\u00f6ras p\u00e5 \u00e5krarna och g\u00e5rdarna s\u00e5 att beslutade milj\u00f6- och klimatm\u00e5l kan n\u00e5s. Enligt en ny redovisning fr\u00e5n Jordbruksverket till regeringen h\u00f6r sju av de 16 svenska milj\u00f6kvalitetsm\u00e5len ihop med odling, djurh\u00e5llning och livsmedel. Ingen annan del av n\u00e4ringslivet sitter ihop med s\u00e5 m\u00e5nga av m\u00e5len. Och inga av de sju f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5s till 2030. D\u00e5 \u00e4r det 30 \u00e5r sedan folket r\u00f6stade fram m\u00e5len i riksdagen. Det beh\u00f6vs en gr\u00f6n omst\u00e4llning \u00e4ven f\u00f6r livsmedel. Den genomsnittliga svenska mediekonsumenten har f\u00e5tt l\u00e4ra sig att gr\u00f6n omst\u00e4llning \u00e4r n\u00e5got som sker fr\u00e4mst i norr med fossilfritt st\u00e5l och batterifabriker. Och har f\u00e5tt l\u00e4ra sig att den gr\u00f6na omst\u00e4llningen sker i st\u00e4der d\u00e4r det ska byggas fabriker av olika slag. Gr\u00f6n omst\u00e4llning verkar inte vara f\u00f6rbeh\u00e5llet landsbygden. \u00c4r det n\u00e5gon som best\u00e4mt det?<\/p>\n
Som en detalj i lantbrukets gr\u00f6na omst\u00e4llning skulle det med dagens priser kosta cirka fyra miljarder kronor extra per \u00e5r att tillverka fossilfri mat. Det \u00e4r vad det kostar att tanka landets traktorer med biodrivmedel och anv\u00e4nda mineralg\u00f6dsel som \u00e4r tillverkad med energi fr\u00e5n sol, vind och vatten. Det \u00e4r fyra miljarder av i storleksordningen 350 miljarder kronor som vi \u00e5rligen k\u00f6per mat och dryck f\u00f6r. En dryg procent. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med tiotals miljarder som matprisinflationen ledde till i prish\u00f6jning och som vi kunde men motvilligt betalade. Efter att jag och kollegor gjort cirka 40 presentationer av rapporten \u201dLivsmedelsberedskap, klimat och natur \u2013 kostnader f\u00f6r lantbrukets gr\u00f6na omst\u00e4llning\u201d <\/em>m\u00e4rks att en del blir tystl\u00e5tna eller flackar med blicken n\u00e4r insikten kommer att finansiering delvis handlar om matens pris. Touchy subject tydligen. Sverige \u00e4r ett land k\u00e4nt \u00f6ver hela v\u00e4rlden f\u00f6r sin innovativa f\u00f6rm\u00e5ga. Skulle de tre parterna: politiker, livsmedelskedjan akt\u00f6rer och lantbruket inte<\/em> klara av att hitta en kommersiell och politisk logik som bekostar en procent f\u00f6r fossilfri mat n\u00e4r bland annat klimatm\u00e5len kr\u00e4ver att vi hittar l\u00f6sningar?<\/p>\n","qoute":" Som en detalj i lantbrukets gr\u00f6na omst\u00e4llning skulle det med dagens priser kosta cirka fyra miljarder kronor extra per \u00e5r att tillverka fossilfri mat. Det \u00e4r vad det kostar att tanka landets traktorer med biodrivmedel och anv\u00e4nda mineralg\u00f6dsel som \u00e4r tillverkad med energi fr\u00e5n sol, vind och vatten. Det \u00e4r fyra miljarder av i storleksordningen 350 miljarder kronor som vi \u00e5rligen k\u00f6per mat och dryck f\u00f6r. En dryg procent. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med tiotals miljarder som matprisinflationen ledde till i prish\u00f6jning och som vi kunde men motvilligt betalade.<\/p>\n","name":"Markus Hoffmann","title-company":"H\u00e5llbarhetsexpert, Lantbrukarnas riksf\u00f6rbund (LRF)"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg\/8041","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/inlagg"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/inlagg"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8043"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8041"}],"wp:term":[{"taxonomy":"kategori","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hagainitiativet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/kategori?post=8041"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}