Under p\u00e5g\u00e5ende val\u00e5r s\u00e5 blickar vi i denna intervju b\u00e5de fram\u00e5t och bak\u00e5t i tiden kring Sveriges klimatpolitik. Vad har varit viktigt n\u00e4r vi blickar bak\u00e5t och vad beh\u00f6vs framgent f\u00f6r att Sverige ska n\u00e5 sina klimat\u00e5taganden b\u00e5de nationellt och p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/p>\n
Mikael Karlsson,<\/strong> Bitr\u00e4dande professor i milj\u00f6vetenskap och klimatledarskap, Uppsala Universitet<\/p>\n Vilka har varit de viktigaste klimatpolitiska styrmedlen f\u00f6r Sverige de senaste 5-10 \u00e5ren?<\/em><\/strong><\/p>\n - I f\u00f6rh\u00e5llande till de klimatpolitiska m\u00e5len var reduktionsplikten, innan den s\u00e4nktes, det viktigaste styrmedlet. \u00c4ven bonus-malussystemet var viktigt, innan det urholkades. F\u00f6r industrin \u00e4r ETS1 i kombination med industriklivet och klimatklivet avg\u00f6rande. Till detta \u00e4r koldioxid- och energiskatterna alltj\u00e4mt viktiga grundpl\u00e5tar.<\/p>\n Hur ser Sveriges behov ut av klimatpolitiska styrmedel de kommande 5-10 \u00e5ren?<\/em><\/strong><\/p>\n - Det f\u00f6rsta som b\u00f6r ske i n\u00e4sta mandatperiod \u00e4r att \u00e5terst\u00e4lla de styrmedel som har urholkats eller avvecklats i denna mandatperiod, och att kombinera detta med ekonomiskt st\u00f6d till dem som m\u00f6ter problem i \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n fossilt till f\u00f6rnybart. Klimatskadliga subventioner och st\u00f6d till k\u00e4rnkraft beh\u00f6ver avvecklas och investeras i st\u00f6d \u00e5t f\u00f6rnybar energi, elektrifiering, kollektiva transporter och satsningar i vissa n\u00e4ringar. I grunden beh\u00f6vs en reform av det svenska skattesystemet. Avg\u00f6rande viktigt blir att cementera ETS1, inf\u00f6ra ett skarpt ETS2 och ett EU-f\u00f6rbud mot f\u00f6rs\u00e4ljning av nya bensin- och dieselbilar, samt att sk\u00e4rpa CBAM. Det beh\u00f6vs \u00e4ven differentierade styrmedel som minskar \u00f6verkonsumtionen av r\u00f6tt k\u00f6tt och flygresor.<\/p>\n Naghmeh Nasiritousi,<\/strong> docent i statsvetenskap och lektor i tema milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndring vid Link\u00f6pings universitet<\/p>\n Vilka har varit de viktigaste klimatpolitiska styrmedlen f\u00f6r Sverige de senaste 5-10 \u00e5ren?<\/em><\/strong><\/p>\n - Det finns en rad styrmedel som samverkar p\u00e5 klimatomr\u00e5det och vilken som anses viktigast beror d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 perspektivet. P\u00e5 senare tid har EU:s gr\u00f6na giv satt tydligare ramar f\u00f6r svensk klimatpolitik, d\u00e4r EU:s utsl\u00e4ppshandelssystem varit en viktig grundbult. Ur kortsiktigt utsl\u00e4ppsperspektiv har reduktionsplikten varit mest betydelsefull, det s\u00e5g man tydligt genom regeringens s\u00e4nkning av reduktionsplikten som snabbt slog igenom p\u00e5 utsl\u00e4ppsstatistiken. D\u00e4remot \u00e4r reduktionsplikten inte ett styrmedel som bidrar till de genomgripande strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar som beh\u00f6ver ske f\u00f6r att klara klimatomst\u00e4llningen. D\u00e4r har ist\u00e4llet klimatinvesteringsst\u00f6d (s\u00e5som Klimatklivet och Industriklivet) varit av st\u00f6rre vikt. \u00c4ven Stadsmilj\u00f6avtal och bonus-malus systemet har spelat en roll f\u00f6r att driva p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar mot fossilfria alternativ. Till det kan till\u00e4ggas elcertifikatsystemet som underl\u00e4ttat utbyggnad av f\u00f6rnybar el. Ur institutionellt perspektiv \u00e4r det \u00e4ven v\u00e4rt att lyfta det klimatpolitiska ramverkets betydelse f\u00f6r att styra riktningen i klimatpolitiken.<\/p>\n Hur ser Sveriges behov ut av klimatpolitiska styrmedel de kommande 5-10 \u00e5ren?<\/em><\/strong><\/p>\n - Det finns stora behov av fler klimatpolitiska styrmedel, inte minst f\u00f6r att gapet till klimatm\u00e5len \u00f6kat under denna mandatperiod. Sveriges behov av klimatpolitiska styrmedel de kommande 5\u201310 \u00e5ren m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av att en omfattande systemomst\u00e4llning bort fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen fortfarande \u00e5terst\u00e5r. Trots framsteg \u00e4r stora delar av ekonomin \u2013 s\u00e4rskilt transporter, delar av industrin och jordbruket \u2013 fortsatt beroende av fossila inslag. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver Sverige driva p\u00e5 EU f\u00f6r robust klimatpolitik bortom 2030, samt inf\u00f6ra kompletterande styrmedel hemmavid. Till exempel finns ett tydligt behov av att avveckla fossila subventioner och motverkande incitament som h\u00e4mmar klimatomst\u00e4llningen. Det finns m\u00e5nga f\u00e4rdigutredda f\u00f6rslag som snabbt kan inf\u00f6ras f\u00f6r att n\u00e5 uppsatta klimatm\u00e5l. \u00d6versyn av reseavdraget s\u00e5 att det inte gynnar fossilberoende pendling \u00e4r ett exempel.<\/p>\n - D\u00e4rut\u00f6ver kr\u00e4vs en breddning av klimatpolitiken mot omr\u00e5den som hittills varit svagare reglerade. Ett viktigt utvecklingsomr\u00e5de \u00e4r styrmedel f\u00f6r resurseffektivitet och cirkul\u00e4r ekonomi, d\u00e4r dagens fokus p\u00e5 territoriella utsl\u00e4pp beh\u00f6ver kompletteras med \u00e5tg\u00e4rder som minskar materialanv\u00e4ndning och energiefterfr\u00e5gan. Inom jordbruket kr\u00e4vs i sin tur en kombination av st\u00f6d och regleringar f\u00f6r att st\u00e4rka sektorns klimatanpassning och minska utsl\u00e4pp. Parallellt v\u00e4xer behovet av att adressera negativa utsl\u00e4pp, eftersom Sverige har som m\u00e5l att bli ett klimatpositivt land. Allt detta m\u00e5ste g\u00f6ras samtidigt som man v\u00e4rnar biologisk m\u00e5ngfald och tar f\u00f6rdelningspolitiska h\u00e4nsyn. Med andra ord beh\u00f6vs mycket mer politik p\u00e5 flera omr\u00e5den; under n\u00e4sta mandatperiod beh\u00f6vs breda styrmedelspaket d\u00e4r man skruvar upp styrmedel som varit verksamma (priss\u00e4ttning och regleringar) och \u00e4ven l\u00e4gger till nya styrmedel f\u00f6r att accelerera omst\u00e4llningen.<\/p>\n Mathias Fridahl<\/strong>, bitr\u00e4dande professor vid Tema milj\u00f6f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 Link\u00f6pings universitet<\/p>\n