En ny regeringsförklaring har presenterats. Det finns flera positiva punkter både i den och bland de 73 samarbetsområdena i januariavtalet. Det kommer att bli spännande att bevaka dessa områden framöver, inte minst vad gäller miljö, mat och landsbygdsutveckling. Överhuvudtaget är det ett steg i rätt riktning, att miljö och hållbarhetsfrågor får ta plats och inte, som så många gånger tidigare, prioriteras ned.

Ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria land är både offensivt och bra. Det är en viktig symbolfråga som ökar den svenska konkurrenskraften och hjälper till att driva utvecklingen framåt. För att lyckas krävs att inriktningen i januariavtalet och regeringsförklaringen omsätts till konkret och konsekvent politik. Samtidigt som politiken måste främja och förenkla för satsningar på resurseffektiv, biobaserad och cirkulär ekonomi, är det viktigt att inte annan politik drar i motsatt riktning.

Grön skatteväxling tas upp i regeringsförklaringen. Arbete och företagande ska premieras medan skatter ska införas och höjas för miljöförstörande verksamhet. Att införa en generell skatt på plast, baserad på jungfrulig fossil råvara, hade varit rimligt och ligger i linje med en ambition om grön skatteväxling. En sådan skatt skulle göra det billigare att använda förnybar och återvunnen råvara och ger den möjlighet att blomstra på allvar. Det skulle gynna investeringar i hållbara material och stärka innovationskraften.

Istället aviseras en generell skatt på en enskild produkt, plastpåsar, oavsett vilken råvara de tillverkats av och oavsett om det är en plast som går att materialåtervinna eller inte. En stor del av handeln har, eller håller på att, ställa om till material som inte är fossila för plastpåsar. Det finns dessutom en branschöverenskommelse som handeln tagit fram och följer. Många Hemköpsbutiker har dessutom infört ett pantsystem för att öka tillgången på rena materialflöden där olika plastsorter inte blandas. En generell skatt på plastpåsar som likställer fossila material med förnybara är inte rättvist ur ett klimathänseende. Det lurar konsumenterna att tro att det är just plastbärkassar som är boven i dramat när vi pratar om plast, vilket inte är fallet. Det finns fortfarande många plaster som är helt fossilt baserade och inte fungerar i något materialåtervinningssystem.

Regeringsförklaringen tar också upp att det ska införas pant på fler produkter. Det är utmärkt! Fördelen med pant är att olika plastsorter hålls rena från varandra istället för att blandas. Det ökar återvinningen genom att det blir lättare att hitta användningsområden för plastfraktioner som inte är blandade och därför minskar klimatpåverkan. På Axfood kommer vi att fortsätta att, på frivillig väg, se till att allt fler plastförpackningar kan pantas. Det finns redan förpackningar som är förberedda för pant men som vi inte kan införa pant på eftersom Returpack än så länge inte tar emot dem. Lagstiftning skulle underlätta eftersom enskilda företag själva har svårt att bygga upp retursystem. Vi märker också att pant uppskattas av kunderna som i allt större utsträckning ställer sig positiva till återvinning och återbruk. Att återvunna kläder blev förra årets julklapp, enligt HUI (Handelns Utredningsinstitut), är ett exempel på ett ökande intresse för såväl återvinning som för återanvändning.

Privata och kommersiella transporter har stor klimatpåverkan. Det borde därför vara en självklarhet att det ska gå att tanka fossilfritt och ladda fordon med el över hela landet. Men så är det tyvärr inte. På Axfood väljer vi att inte binda oss vid en viss fordonstyp eller ett visst drivmedel i vårt arbete mot fossilfria varutransporter. Tvärtom har vi ett mål om att diversifiera fordonsflottan och satsa på flera drivmedel och el. Tillgången till hållbara drivmedel är nödvändigt om vi och andra företag ska lyckas med omställningen. Vi välkomnar därför en rikstäckande satsning på fossilfria drivmedel. För att det ska finnas drivmedel måste det också vara långsiktigt bra skattevillkor för att det ska bli investeringar i produktion av drivmedel. Tillgång till fossilfritt i tanken borde vara en självklarhet oavsett om det gäller Burträsk eller Malmö.

I regeringsförklaringen står det att det ska vara enkelt och lönsamt att investera i egen produktion av förnybar energi. Vår förhoppning är att det ska ge avtryck i den kommande vårpropositionen och att tidigare stöd till investeringar med hög klimatnytta, till exempel solceller, återinförs. Sverige behöver fler satsningar som bidrar till minskade utsläpp – inte minst för att vi ska klara klimatmålen.

Även kampen mot matsvinn nämns kort i regeringsförklaringen. Det är bra eftersom Sverige behöver ett nationellt matsvinnsmål, enhetliga mätmetoder, gemensamma uppföljningssystem och någon på myndighet måste få i uppdrag att sköta uppföljningen. Det är dags att regeringen nu fattar beslut om ett nationellt mål om minskat matsvinn och hur det ska fördelas på olika sektorer inom livsmedelskedjan. Matsvinnet har allt för stor klimatpåverkan för att inte prioriteras tydligt under mandatperioden.

Det är viktigt att fortsätta att påverka och att uppmuntra till flera beslut och åtgärder på klimatområdet. Efter den här hösten med IPCC-rapporten i oktober och klimatförhandlingar i Katowice borde det vara läge för att våga omvandla inriktningen i regeringsförklaringen till konkret politik. På Axfood och i Hagainitiativet kommer vi att fortsätta att ställa krav på politiken för att driva på utvecklingen i rätt riktning. Tiden då en stor del av näringslivet var emot klimatpolitiska beslut är förbi. I november ställde sig alla nordiska näringslivsorganisationer sig bakom målet om nollutsläpp till 2050.

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood