FN:s resurspanel vill att vi tar naturresurser och vår konsumtion på allvar

Hagainitiativet har intervjuat Anders Wijkman, ledamot i FN:s resurspanel, om Global Resources Outlook 2024.

 

Vad är huvudbudskapet i den nya rapporten från FN:s resurspanel?

– Den årliga utvinningen av jordens naturresurser har mer än tredubblats sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer materialutvinningen att öka med ytterligare minst 60 procent till 2060. En sådan utveckling skulle allvarligt hota både möjligheterna att stabilisera klimatet och hejda förlusten av biologisk mångfald – det är huvudbudskapet i en ny rapport från FN:s Resurspanel – Global Resources Outlook 2024. Sammantaget står utvinningen och bearbetningen av fossila bränslen, metaller och mineraler samt produktionen inom jord- och skogsbruk för mer än 60 procent av genereringen av växthusgaser, drygt 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och 40 procent av partiklar i luften som är ett hot mot hälsan.

– Problematiken underlättas inte av den grundläggande ojämlikheten i resursanvändningen. Medan det materiella fotavtrycket i rika länder ligger på 20 ton per capita och år är motsvarande fotavtryck i låginkomstländer ungefär 3 ton. Genereringen av växthusgaser är bara en tiondel så stor.

 

Vad behöver göras för att minska resursanvändningen?

 -Slutsatsen är att det materiella fotavtrycket i höginkomstländerna över tid måste reduceras, både för att rädda den biologiska mångfalden och vitala ekosystem och för att klara klimatmålen och därtill ge utrymme för människor i låginkomstländer att öka sin del av resursutrymmet.

 

Vad behöver politiken göra?

– Klimatdebatten har mest handlat om behovet att fasa ut de fossila bränslena. Men om inte materialanvändningen tas på större allvar är möjligheterna att nå klimatmålen i realiteten lika med noll. En av rapportens viktigaste slutsatser är därför att insatser för att göra produktionen grönare – vilket varit fokus för politiken hittills – inte räcker. De måste kombineras med kraftfulla åtgärder på efterfrågesidan, framför allt i de rika länderna. Det handlar både om allas våra konsumtionsval men lika mycket om att ändra de affärsmodeller och konsumtionssystem som byggts upp.

 

Vad innebär slutsatserna för oss i den rika världen?

– Övergripande innebär utmaningen för hög- och medelinkomstländerna att resursintensiteten i våra ekonomier måste minska. Systemen för energi, transporter och mobilitet, mat, bostäder och lokaler måste ses över och anpassas till vad klimat och miljö långsiktigt tål. Målet på sikt måste vara ”absolut frikoppling” – att bryta länken mellan ekonomisk tillväxt och uttagen av virgina material eller- uttryckt mera direkt – att tillgodose mänskliga behov samtidigt som resursanvändningen och dess miljöpåverkan minskar i absoluta mått mätt. Samtidigt måste den nödvändiga ökningen av resursanvändningen i låginkomstländerna göras så effektiv som möjligt genom en strävan mot relativ frikoppling.

 

Hur bör vår konsumtion förändras?

– Dagens konsumtionskultur där en betydande del av produkterna har kort livslängd – som till exempel snabbt mode och elektronik – och där alltför litet av materialen återanvänds måste förändras i grunden. Människors behov måste mötas på ett mer intelligent sätt genom att beivra slöseri och överkonsumtion, påskynda en övergång från linjära till cirkulära materialflöden med bland annat längre livslängd på produkterna, en övergång på många områden från att äga till att bruka (produkter blir till tjänster) samt åtgärder för återbruk och renovering.

Om oss