Tror du att en klimatomställning är positivt eller negativt för svensk välfärd?
– Det beror på, det kan vara både och. Det finns stora möjligheter förknippade med en omställning ur ett företagsperspektiv, men det finns sektorer och delar av samhället som givetvis kommer drabbas negativt genom att de inte klarar omställningen på ett bra sätt. Men vi tycker framförallt att det finns potential när det gäller omställningen kopplat till klimatfrågan.
Vilka sektorer kommer drabbas?
– De som är beroende av fossila bränslen och de som har stora koldioxidutsläpp. För dessa aktörer blir det tuffare. Det handlar till exempel om bil- och fordonsindustrin. Anser du att klimatomställningen är jobbskapande?
-Klimatomställningen kan vara jobbskapande då den kräver omfattande investeringar och förändringar i samhället vilket brukar leda till fler jobb.
Vilka sektorer är vinnare?
– Alla som lyckas ställa om. Det handlar mest om att klara omställningen. Om du tittar på energimarknaden har till exempel skog och de areella näringarna stor potential att växa.
Gynnas Sveriges konkurrenskraft av klimatomställningen i ett europeiskt/globalt perspektiv?
– Ja, om vi är snabba och gör rätt gynnas konkurrenskraften. Det är som vanligt, den som går först och är snabbast på att utveckla ny teknik och lyckas kommersialisera den, gynnas av det. Sverige har också, jämfört med många andra länder, fördelen att ha mycket förnyelsebart och möjlighet att skapa oss mera. Därför tror jag vi har stark snarare än en svag position.
Ska Sverige gå före?
– Ja det är klart vi ska gå före och utveckla de områden där vi är starka och har möjlighet att göra det. Den som är först, snabbast och gör rätt är den som kommer vara framgångsrik i många aspekter, också vad gäller jobb och välfärd. Sveriges klimatavtryck är fortfarande stort sett till per capita och vi har därför inte gjort tillräckligt.
Kan klimatomställningen vara en hävstång för ett mer innovationer i näringslivet?
– Ja, det är klart. För varje stor utmaning som ska lösas krävs det innovationer och förnyelse. Vad kan staten göra för att underlätta denna typ av innovation i näringslivet? -Det är många delar. Dels handlar det förstås om utbildningssystemet, forskningen och hela innovationskedjan. Hur vi finansierar företag, skattesystemet och hur vi själva som stat, kommun och landsting är med och upphandlar. Vi är stora kunder och skulle kunna göra stor skillnad på det området också. Det kan göras mycket mer där.
Bör statens bolag gå före i klimatomställningen?
– Det statliga ägandet har lite olika syften, men vill vi vara värdeskapande i ett längre perspektiv är det viktigt att vi har med hållbarhets- och klimatfrågan. De statliga bolagen behöver ställa om för att de ska kunna finnas med på marknaden framöver.
Tycker du att börsföretagen, såsom i Storbritannien, obligatoriskt bör redovisa sin klimatpåverkan?
– Att redovisa sin klimatpåverkan är något de i större utsträckning borde göra på frivillig basis men jag tror att man tänka sig den typen av krav också i förlängningen. I Riksrevisionens senaste undersökning ”Mer klimat för pengarna?” skriver de att ”vi ser en risk att staten inte använder sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader”.
Hur utformas klimatpolitiska styrmedel mer kostnadseffektivt?
– Det är klart att det är viktigt att träffa det man anser vara problemet. När det gäller klimatfrågan är det i första hand frågan om koldioxidutsläpp. Men frågan är större än så, det handlar om en bred omställning i samhället; om att se över våra transporter, hur vi bor, energisystemet och så vidare. Det är klart en samhällsfråga.
– Koldioxidskatten har visat sig vara effektiv, men det handlar egentligen om en bredare uppgift. Då är det inte alltid bra att endast stirra sig blind på en liten del utan det handlar om att se hela samhällssystemet.
