Kommer Sverige klara sina klimatmål – går det åt rätt håll?

– Sverige ser inte ut att klara sina klimatmål med den nuvarande samlade politiken. Den behöver på ett bättre sätt genomsyra hela statsförvaltningen, inklusive myndigheterna. Klimatpolitiska rådets förra rapport visade på behovet av en acceleration för att nå målen. Under senare tid har dessutom politiken – såsom pausad reduktionsplikt och skattesänkningar på fossila bränslen – samt även utvecklingen i Europa bidragit till att utvecklingen går åt fel håll.

Vad behöver ske i närtid och på lång sikt för att klara målen?

– I närtid behöver politiken finna alternativ till den pausade reduktionsplikten för att Sverige ska nå transportmålet 2030. Viktigt är exempelvis att bygga ut laddinfrastrukturen och kollektivtrafiken, men också hitta stabila spelregler för biobränslen. Vidare krävs satsningar på energieffektivitet, en uppsnabbad tillståndsprövning, satsningar på vind- och solenergi som har kortare ledtider för att förbättra situationen på energimarknaden.

– På lite längre sikt (vi har inte tid för lång sikt!) krävs en samlad energipolitik som både ser till energislag och stamnät. I klimatpolitiska rådets förra rapport tog vi upp fyra områden som kräver en acceleration: Effektivare energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skog- och jordbruk, upptag och lagring av koldioxid. Förutom att fortsätta med satsningarna som nämnts ovan behöver politiken bygga grunden för en mer inkluderande klimatomställning samt se till att klimatet integreras i alla relevanta samhällsmål och i den samlade politiken.

Vad bör Sverige prioritera i klimatfrågan under Sveriges ordförandeskap i EU 2023?

– Prioriteringar i klimatfrågan under Sveriges ordförandeskap i EU 2023 handlar bland annat om energi, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi samt innovationer som leder till minskade utsläpp. Att EU tar frågan om klimaträttvisa vidare är också viktigt för den globala klimatutvecklingen.