Vad var den viktigaste framgången på COP23 i Bonn?
– Att USA inte fått fler länder att lämna vilja Parisavtalet är ett styrkebesked. Fler länder ansluter sig istället vilket visar att Parisavtalet står starkt. Framsteg skedde i många frågor på teknisk nivå, vi lyckades presentera en ny allians för utfasning av kolkraft och ratificera överenskommelse om utfasning av florerade växthusgaser (HFCer).

Har chanserna att klara Parisavtalet ökat eller minskat efter förhandlingarna och i så fall hur?
– De har ökat. Viktigast för arbetet framåt var att nu sätta igång den dialog, ”Talanoa-dialogen”, som syftar till att jämföra vetenskapen med länders åtaganden. Den ska nu pågå ett år fram till COP24 och jag hoppas att den kommer tydliggöra det stora behovet av att öka ländernas ambitioner. Det var viktigt att vi lyckades skapa en koppling mellan denna dialog och det vetenskapliga underlag som kommer från FN:s klimatpanel under året.

Har dina förväntningar på näringslivet ändrats efter COP23 för deras bidrag till Parisavtalet?
– Mina förväntningar har ökat, både på grund av behovet av utsläppminskningar och av det breda stöd för avtalet som vi nu ser. Näringslivets egna bidrag kommer vara oerhört viktiga för att nå Parismålen. Med det kommer också ett ansvar. Det finns nu ett enormt intresse för den omställning som sker i Sverige. Näringslivet är viktigt också för att ge en bild av Sverige som det föregångsland och exempel som världen behöver.

Vilka nya klimatmål måste EU sätta för att vara i linje med Parisavtalet?
– EU:s mål och åtgärder är alldeles för svaga. De utsätter EU för en tydlig risk att hamna på efterkälken och är inte i linje med det ansvar och förmåga som EU har inom Parisavtalet. Jag kommer engagera mig för att få upp ambitionerna ytterligare under kommande år.