Bör näringslivet bidra till att få upp klimatfrågan på den politiska agendan?

Svaret är ja, men fällorna är många. Nu vet jag att det är svårt att få direktörer att läsa romaner. Men Jonathan Franzens Frihet tycker jag är värd en rekommendation för den som vill förstå en del av problematiken. Adresseras miljöfrågor i kommersiella syften är det heller inte så trovärdigt. Samtidigt tycker jag att det svenska näringslivet kan ses som ett föredöme i många avseenden, det finns en tradition av att ta branschansvar i många frågor. Återvinning är ett sådant exempel. På så sätt kan man säga att det varit mer framgångsrikt när politiken uppstår i näringslivet, för att knyta an till frågeställningen.

Klimat- och resursfrågorna en viktig del av välfärdsfrågan – varför märks inte detta i den politiska debatten?

Miljöfrågor ingår idag i politikens flesta områden och kan säkert därför också uppfattas som osynliga när det egentligen handlar om en framgång. Jag skulle vilja påstå att kommunpolitiker idag ägnar relativt stor del åt praktisk miljöpolitik. Medialt är det däremot inte alltid intressant.

Hur kan näringslivet och media bidra till att lyfta dessa perspektiv i valet? 

En av de viktigaste miljöfrågorna näringslivet kan driva är konkurrensfrågor, lika villkor ger den bästa förutsättningen för en utveckling i rätt riktning. Ett exempel är det svenska jordbruket som lyder under hårdare miljökrav än många andra länder på den inre marknaden. Vi är på många sätt systemets fångar, med ambitiösa nationella krav på livsmedelsproduktion kombinerat med ett regelverk som gör det svårt, eller omöjligt, att ställa motsvarande krav i upphandlingar. Det måste gå att finna en väg ur detta moment 22.

Foto: Lars-Göran Rydqvist