På vilket sätt är EU:s utsläppshandel viktig för att EU ska minska sin klimatpåverkan?
– Utsläppshandeln är EU:s viktigaste verktyg för att minska klimatutsläppen och för att EU ska nå sina klimatmål till år 2030 samt klimatneutralitet till senast år 2050. ETS är ett marknadsbaserat system som bygger på den grundläggande principen att den som släpper ut också ska betala för sina utsläpp. Den grundläggande tanken är att utsläppshandelssystemet ska ge en ekonomisk incitamentsstruktur på marknaden där det lönar sig för företag att ligga i framkant och investera i klimatsmarta lösningar för att minska sina utsläpp.

Det råder inga tvivel om att EU kommer att behöva minska sina klimatutsläpp mer och snabbare framöver – både för att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och för att kunna nå sitt mål om klimatneutralitet. ETS kommer att spela en nyckelroll för att detta ska lyckas. Under många år har utsläppshandelssystemet inte skapat tillräckliga incitament för företag att ställa om.

Hagainitiativet släppte på tisdagen den 19 maj rapporten 15 förslag för ett EU ETS i linje med 1,5-gradersmålet. Hur kan utsläppshandeln vässas för att klara 1,5 gradersmålet?
– Så bra och viktigt att Hagainitiativet tagit fram den här rapporten! Det är helt klart så att ETS måste förbättras ytterligare när EU nu höjer ambitionerna på klimatområdet. Först och främst måste antalet utsläppsrätter på marknaden reduceras ytterligare, det finns alltjämt för många utsläppsrätter i omlopp och det urholkar prissignalen i EU ETS.

Tack vare gemensamma insatser från den svenska regeringen och inte minst europaparlamentarikern Jytte Guteland (S) lyckades vi skrota en del av överskottet när ETS nyligen reformerades, men för att klara 1,5-gradersmålet måste den här ”utsläppsbubblan” punkteras en gång för alla. För mig är det också självklart att den internationella sjöfarten, som idag inte täcks av EU:s klimatmål, måste inkluderas i ETS för att få bukt med sektorns ökande klimatutsläpp. Det är dessutom hög tid att förändra den rådande ordningen i ETS där en stor del av industrin mottar utsläppsrätter gratis. Den kostnadsfria tilldelningen var från början tänkt som ett undantag, men har istället blivit regel och det utarmar ETS klimatnytta avsevärt.

Flyget måste också betala mer för sina utsläpp! Hagainitiativets förslag som syftar till att flygets utsläppsrätter ska kosta mer är väldigt intressant. Jag instämmer förstås också i att flygbränslet bör beskattas!

Hur kan vi tillsammans lyfta debatten om utsläppshandeln i Sverige?
– Sverige är på många vis ett föregångsland på klimatområdet och har spelat en mycket aktiv roll i EU-förhandlingarna om ETS. Detta till trots vill jag påstå att ETS inte alltid lyfts fram som det viktiga verktyg det faktiskt är, kanske delvis för att vi i Sverige har ett framstående nationellt klimatarbete med många andra verktyg som fått mer uppmärksamhet. Jag tror att många är mer bekanta med den svenska koldioxidskatten, eller för den delen Klimatklivet, för att nämna några exempel. Men det kan också bero på den allmänt bristfälliga bevakningen av frågor som beslutas på europeisk nivå.

ETS är helt centralt för vår möjlighet att begränsa klimatförändringarna och det vore välkommet med ett ökat utbyte av idéer och perspektiv för att tillsammans kunna förbättra utsläppshandeln framöver, särskilt inför att EU-kommissionen presenterar sitt förslag till revidering av ETS i juni nästa år. Er rapport är ett utmärkt bidrag till detta.

Läs Hagainitiativets 15 förslag för ett EU ETS i linje med 1,5-gradersmålet