Ni slår fast att befintlig politik inte räcker för att klara målet om nettonoll-utsläpp till 2045, vad är det som saknas?
– Regeringen har lagt en klimatpolitisk handlingsplan – med en välvillig tolkning av den och om allt genomförs optimalt och skyndsamt är vår bedömning att den kan få en betydande effekt på utsläppsutvecklingen till 2045.
– Det vi framförallt saknar i nuläget är att planen inte är tillräckligt konkret. Men vi saknar också insatser som kan påverka utsläppsutvecklingen i närtid. Som det är nu minskar utsläppen för långsamt och vi kan inte se att det finns insatser i handlingsplanen som kan bryta trenden. Som det är nu förlitar sig regeringen på reduktionsplikten – den är starkt styrande. Vi menar dock att det är riskfyllt att så tungt vila på biodrivmedel både vad gäller ekonomi och hållbarhet.
– När det gäller industrins omställning är det dags att ta nästa steg med de färdplaner som tagits fram inom Fossilfritt Sverige, så att de blir verklighet. Vi ser även att mer kan göras i jordbrukssektorn, en hel del utvecklingsarbete har skett under den senaste tiden, men regeringen är mer defensiv är branschen själv.”
Klimatpolitiska rådet har kommit med 16 rekommendationer till regeringen för att skärpa klimatpolitiken, vilka tre anser du vara de viktigaste?
– Våra tre viktigaste i årets rapport är:
Vi lämnade 16 rekommendationer i förra årets rapport och 12 i denna.
Vad är din förväntan med vad näringslivet kan bidra med för att Sverige ska klara nettonoll till 2045?
– Industrin står för stora utsläpp i Sverige idag och vi ser väldigt positivt på näringslivets arbete med färdplanerna som tagits fram inom Fossilfritt Sverige. Industrin har stor potential och goda förutsättningar att ställa om och vi menar att nu behöver färdplanerna genomföras. Både politiken och näringslivet behöver bidra här och vi saknade förtydliganden i regeringens handlingsplan kring hur detta ska göras.
Hur mycket ser du att EU påverkar möjligheterna att nå nettonoll 2045? Hur borde regeringens EU-politik utvecklas för att nå nettonoll?
– Nu när EU beslutat om klimatneutralitet till 2050 kommer våra nationella mål inte längre framstå som så väldigt ambitiösa som varit fallet tidigare. När EU ska genomföra sitt 2050 mål kommer målen på kortare sikt behöva revideras vilket är något Sverige drivit på under längre tid. EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 kommer hjälpa Sverige att nå vårt mål till 2045-målet. Regeringen bör fortsatt arbeta för att stärka EU ETS, att EU:s regelverk inte hindrar en omställning i Sverige och att skapa incitament för negativa utsläpp. Regeringen bör också driva på för ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet och att EU höjer ambitionen i sin NDC till 2030.
"Industrin har stor potential och goda förutsättningar att ställa om och vi menar att nu behöver färdplanerna genomföras. Både politiken och näringslivet behöver bidra här och vi saknade förtydliganden i regeringens handlingsplan kring hur detta ska göras."