Vad innebär regeringens nya klimatsatsning för de svenska företagen och den svenska innovationskraften?
– Innovativa företag är de som identifierar och löser utmaningar så att det skapar värde. Klimatutmaningen är påtaglig och de kommande åren kommer stora investeringar att behöva göras för att ställa om till fossilfria lösningar över hela världen. Det finns många som efterfrågar bra problemlösare globalt och där ligger svenska företag i framkant. Regeringen lägger nu en historiskt stark miljö- och klimatbudget där fem miljarder investeras i omställning av såväl energisystemet, fordonsflottan som processindustrin under 2018. Innovationsaspekten i budgeten är tydlig och det gör också att lösningar kan spridas och skapa klimatnytta globalt.
Blir de svenska företagen mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden med den nya klimatsatsningen?
– Svenska företag står sig bra i internationell konkurrens men det som vi har sett de senaste åren är att alla sektorer tar sig an klimatutmaningen på riktigt. Vissa har ett tuffare utgångsläge så som basindustrin, men nu ser vi ett rejält skifte. Ett exempel är hur Vattenfall, LKAB och SSAB vill tillverka stål utan utsläpp av växthusgaser. Klarar vi den utmaningen så har Sverige visat att vi klarar det mesta inom klimatomställningen och kommer att stå starka i relation till konkurrenter. Regeringen vill understödja sådana initiativ från näringslivet och med den nya satsningen på Industriklivet med 300 miljoner kronor per år fram till 2040 stärks svensk industris förutsättningar att ställa om mot mer hållbar, och konkurrenskraftig, produktion.
Är det självklart hos de svenska storbolagen att klimatarbetet är lönsamt?
– Ja, att ha en hållbar affärsmodell är en nödvändighet, sedan skiljer det sig åt mellan branscher hur fort klimatinvesteringarna blir lönsamma. Nu handlar det också mer om att hantera risker och kostnader. Det vill säga, hur aktiekursen eller finansiell klassning påverkar de som inte anpassar sig. Inom vissa branscher ställer man också om till helt nya affärsmodeller, som också hänger ihop med digitalisering, och det finns en kostnad i att avstå och den tror jag kommer att bli allt mer uppenbar.
Ger ökad transparens om klimatfrågor ett större förtroende för företagen?
– Det tror jag, det ger ett betydligt mer seriöst intryck att vara öppen med de klimatutmaningar man som företag har men att samtidigt visa att man ser dem, tar dem på allvar och har en tydlig plan för hur de ska åtgärdas. Klimat som en marknadsföring frikopplad från verklig klimatnytta är något som andra företag och kunder inte går på idag. Klimatfrågan är en plånboksfråga för företagen, det handlar om deras trovärdighet och förmåga att lösa problem och det påverkar i sin tur deras värdering på marknaden.
Att ta hållbarhetsfrågor på allvar betyder också allt mer för förmågan att rekrytera nya begåvade medarbetare till företaget.
