Ligger EU:s politik i linje med Parisavtalet? Om nej – varför inte?

– Nej! Rättvisefrågor har varit en del av klimatförhandlingarna från start. Eftersom det är svårt för länder att komma överens, har man inte preciserat vad en rättvis utsläppsminskning för varje land är. Det finns därför inget definitivt svar på hur mycket olika länder bör minska sina utsläpp med, men däremot fastslås olika principer att utgå från. Enligt vissa principer har rika länder redan använt upp sin ’fair share’ för att kunna klara 1,5-gradersmålet. Det är därför man också brukar prata om vilka utsläppsminskningar som är tekniskt och ekonomiskt möjliga. Flera studier visar att rika länder snabbt måste få ner sina utsläpp (snabbare än takten nu) och dessutom hjälpa andra länder att få ner sina utsläpp. Även EU:s klimatpolitiska råd menar att EU:s styrmedel måste skärpas ytterligare under vägen till nettonoll för att ligga i linje med Parisavtalet.

Varför är det viktigt med utsläppsminskningar i närtid ur ett internationellt samarbetsperspektiv?

– Växthusgaser ackumuleras i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen. Det är därför forskare brukar säga att varje ton utsläpp, varje tiondels grad uppvärmning gör skillnad. Vi är just nu halvvägs från det att Parisavtalet slöts till 2030 då utsläppen ska ha halverats. COP26 i Glasgow uppmanade länder att stärka sina NDC:er för att snabbare minska utsläppen till 2030. Trots detta är gapet mellan nuvarande NDC:er och målet till 2030 fortfarande stort. Samtidigt kommer nya studier som visar att världens utsläppsbudget går åt snabbt och att takten på utsläppsminskningar därför behöver öka avsevärt framöver för att ha en chans att hålla temperaturerna inom Parisavtalets mål. All politik som fördröjer utsläppsminskningar går därför stick i stäv med vetenskapen.

Om Sverige ska behålla ledartröjan i klimatarbetet – vad anser du att Sverige behöver göra?

– Med tanke på ovan är det viktigt att länder som kan gå före (exempelvis Sverige) fortsatt för en ambitiös klimatpolitik. Den största effekt som Sverige kan ha på klimatet är genom att driva EU mot en ambitiös klimatpolitik, vilket bäst görs genom en ambitiös nationell klimatpolitik och demonstrationseffekter. En ambitiös klimatpolitik är också viktig för att ge företag långsiktiga spelregler för att kunna investera rätt och stärka konkurrenskraften. Den svenska klimatpolitiken bör skärpas för att kunna ligga steget före så att det inte blir så som i Tyskland där en klimatstämning gjorde att staten fick skärpa sina klimatmål, något som flera företag inte var förberedda på. Sverige bör integrera de globala hållbarhetsmålen i klimatarbetet och satsa mycket mer på resurseffektivitet och cirkulär ekonomi samtidigt som man återengagerar sig i internationella klimatinitiativ. Det är viktigt att få ned utsläppen både på kort och lång sikt, samt hjälpa andra länder att ställa om.

Om du fick önska fritt – vad är ditt best case scenario från COP28?

– Under COP28 ska världens länder slå fast hur vi får ny fart i klimatarbetet och ändrar kurs så att Parisavtalets mål kan uppfyllas. Det ser ut som att man kanske kan sätta upp mål för att öka mängden förnyelsebar energi och enas om mål för energieffektiviseringar under COP28. I bästa fall kommer man även överens kring formuleringar om att trappa ner fossil energi. Det är viktigt att påbörja arbetet mot att fasa ut fossilindustrin över tid på ett rättvist sätt. Även en operationalisering av finansieringsmekanismen för skador och förluster och tydligare reformer av finansiella flöden från det fossila till det förnybara vore önskvärt. Klimatfinansiering är på det stora nyckeln i att öka tempot i utvecklingsländers klimatarbete, både när det kommer till utsläppsminskningar och klimatanpassning.

Hur har näringslivets roll i klimatarbetet förändrats sedan Parisavtalet?

– Parisavtalet befäste icke-statliga aktörers (däribland näringslivet) viktiga roll i klimatarbetet. Det bygger på insikten att stater inte kommer kunna uppfylla Parisavtalet själva, utan det behövs även konstruktivt agerande från företag, städer och civilsamhället bland andra. Därför inrättades ’Climate champions’ som hjälper dessa aktörer att engagera sig i det globala klimatarbetet. Genom frivilliga åtaganden, partnerskap och samarbeten i olika initiativ, har näringslivet i flera delar av världen blivit mer engagerade i klimatfrågan. Samtidigt pressas många bolag som är beroende av fossila energislag till att ställa om, men dessa bolags roller är fortfarande sällan i linje med Parisavtalet. Klimatstämningar lär öka med tiden ju längre dessa företag väljer att inte agera i linje med Parisavtalet.