Vad var det som fick Sveaskog att bli intresserade av Hagainitiativet?

• Det var flera faktorer. Skogsnäringen behöver bli bättre på att vittna om skogens möjligheter när det gäller det förnybara samhället. Därför var Hagainitiativets fokus på opinionsbildning, diskussion och debatt kring klimatfrågan attraktiv.
• Internt i Sveaskog behöver vi fortsätta att arbeta med det mål vi har för att minska klimatpåverkan från våra transporter. Skogsbruk är i mångt och mycket logistik och emissionerna från lastbilar och skogsmaskiner är något vi måste arbeta med att minska.
• För det tredje hoppas jag att vi kan lära mer hur andra företag resonerar kring klimatutmaningen och hur de arbetar med sina hållbarhetsfrågor. Det är rimligt att tro att vi kan lära och stjäla goda idéer från de andra medlemsföretagen. Återigen tror jag vi kan lära oss något av bolag som är verksamma utanför vår egen bransch.

Hur ser Sveaskogs klimatarbete ut idag? – Vi har sedan början av 2000-talet minskat våra egna utsläpp avsevärt och har nu ett mål på att minska våra utsläpp med 30 procent till år 2020. En del av detta vill vi uppnå genom mer virketransporter på räls, en del kan vara att vi blir bättre på att byta virkesvolymer med skogsbolag och på så sätt transporterna. På sikt hoppas vi nå de största effekterna genom att kunna byta ut fossila drivmedel mot förnybara.

Sveaskog är redan idag en av landets största producenter av förnybara drivmedel? – Ja, vi äger tillsammans med Södra och Preem företaget SunPine som varje år producerar 100 000 kubikmeter råtalldiesel som Preem sedan förädlar och säljer som Evolution diesel. Skogen har kallats Sveriges oljereserv och vi hoppas se mer av biodrivmedelsproduktion i framtiden, men det kräver en långsiktighet i svensk energipolitik.

En annan sak är att den svenska skogen i sig själv binder lika mycket koldioxid som utsläppen från den inhemska transportsektorn. Kan man öka denna inbindning? – Ja, genom aktiva skogsskötselåtgärder kan tillväxten och därmed inbindningen öka ytterligare. Utvecklingen av denna ekosystemtjänst är ännu i sin linda men här har Sveaskog tillsammans med bland andra LKAB och revisionsfirman KPMG utvecklat ett system för handel med vad vi kallar koldioxidkrediter. De kan enkelt beskrivas som skogliga utsläppsrätter vilka skulle kunna handlas på en marknad.

• Det som är oroväckande är de intressen som främst gör sig gällande internationellt, bland annat i Bryssel, som talar om skog som en ”semi-fossil” råvara. Dessa intressen ser gärna att vi slutar bruka skogen, eftersom avverkning temporärt leder till utsläpp av koldioxid. Men då tar man inte tillräcklig hänsyn till inbindning i den nya skogen och att träråvara kan ersätta fossilbaserad produktion. Här måste Sverige och skogsbranschen vara mycket vaksamma så att vi inte får en överstatlig miljöpolitik som hämmar skogens verkliga klimatpotential.

 Har Sveaskog idag något samarbete med några av Hagainitiativets medlemsföretag? – Absolut. Fortum är ju en viktig kund till oss på energisidan och tillsammans med Lantmännen driver vi frågan om behovet av långsiktiga politiska spelregler för energipolitiken.