Sveriges vidsträckta skogar är en grön oljereserv. Energiminister Ibrahim Baylan har nyligen deklarerat att han vill göra el av den svenska skogen när den svenska kärnkraften fasas ut. Statsrådet erkänner att vindkraften är en nyckfull ersättare. Självklart ska biomassa användas för el men vi får inte glömma att kärnkraften är fossilfri. Bioavfall och restprodukter från skogen bör i första hand användas för att minska koldioxidutsläppen från petroleumanvändning.
Klimathotet måste tas på allvar. Den viktigaste utmaningen finns i transportsektorn eftersom den slukar fossil energi. Närmare 90 procent av de bränslen vi använder för svenska bilar, bussar och lastbilar är fossila. Andelen är ännu högre för flyg- och sjötransporter.
Biobaserade drivmedel utvinns framför allt ur råtallolja som finns i restprodukter från massabruken. (Trots sitt namn finns råtallolja i olika sorters vedslag, inte bara tall.) Det förnybara drivmedel som ökar mest i Sverige är HVO som kan användas direkt i befintliga dieselmotorer. Denna syntetiska diesel kan rakt av ersätta fossila drivmedel, det krävs inga kompletterande investeringar i fordon eller infrastruktur. Därför är syntetisk diesel en så viktig produkt. I praktiken innebär detta att vägtransporternas behov av drivmedel i hög utsträckning kan tillgodoses med biomassa. Utvecklingen av HVO går i rasande takt, under några år har de tillgängliga volymerna mångdubblats.
Allt fler aktörer är på väg in i bränsletillverkning av skogsavfall, även internationellt. Oljebolaget Preem var först ut men skogsbolaget UPM-Kymmene och oljebolaget Neste har var för sig byggt raffinaderier i skogsrika Finland för produktion av HVO från råtallolja.
Biodrivmedelsindustrin i Sverige står inför gigantiska investeringsbeslut men saknar långsiktiga och förutsägbara regler. Det brådskar att regeringen ger tydliga besked till EU-kommissionen. Den skattefrihet som nu råder för biodrivmedel är endast temporärt godkänd av EU. Kommissionen kräver att Sverige inom sex månader presenterar en plan för så kallad kvotplikt. Det innebär att de stora aktörerna inom drivmedel måste sälja en viss del fossilfria bränslen. Kommissionen vill att Sverige har en tydlig inriktning på hur stöd till biodrivmedel ska utformas efter utgången av 2016. Det vill även branschen.
Det är av yttersta vikt att regeringen skyndsamt tar fram förslag. Det är avgörande för utvecklingen av biodrivmedel i Sverige. Svensk skogsindustri möter redan en tuff internationell konkurrens. Genom innovation och investeringar kan mer restprodukter bidra till nya jobb i hela Sverige och högre andel klimatsmarta drivmedel. Branschen ser stora möjligheter att tillverka förnybar bensin och förnybar diesel från lignin, en annan restprodukt från svensk skog, och där tillgången på råvaran är mycket stor. Men den här typen av investeringar uppgår till hundratals miljoner kronor och ställer därför krav på långsiktiga och trovärdiga spelregler.
Vår skog kan bidra till bättre klimat, ökad export, fler jobb, en levande landsbygd och stärkt konkurrenskraft för skogsnäringen. Skogen kan bryta Sveriges och EU:s säkerhetspolitiskt farliga oljeberoende. Nästan hälften av råoljan som används i Sverige importeras från Vladimir Putins allt mer auktoritära Ryssland.
Globalt ligger fordon bakom vart femte ton koldioxid som släpps ut. Regeringen måste främja att den svenska skogen används för klimatvänliga transporter internationellt. Det brådskar mer än att avveckla den fossilfria svenska kärnkraften.
