Johan Sandström: Vilja och verklighet kolliderar i transportsverige

Sverige har högt ställda mål kring transporter. De ska vara fossiloberoende 2030, det finns en nollvision för dödade och antalet bullerexponerade ska minska. Men är vi på väg ditåt?

Järnvägen kan bidra till alla de här målen. Vi har ett av världens mest elektrifierade järnvägssystem och en elproduktion som ur koldioxidsynpunkt är extremt gynnsam. Järnvägen är ett säkert transportsätt och säkerhetsarbetet är systematiskt och prioriterat både för operatörer och Trafikverket. Långt färre är exponerade för buller från järnväg än vägbunden trafik.

Näringslivet vill också ha gods på tåg. Vi möter hela tiden en vilja att tranportera klimatsmart och säkert. Den stora och snabba klimatvinst som görs om landtransporterna placeras på räls är mycket attraktiv för alla företag som klimatredovisar.  Vissa aktörer har inte heller några realistiska alternativ, många industrier är helt beroende av tunga regelbundna godsflöden via järnväg som en del av produktionen.

Men statistiken står still. Järnvägstransporterna ökar inte varken totalt eller som andel av marknaden. Snarare så har de senaste åren varit tuffa och branschen kämpar för att få lönsamhet över huvud taget. För att få fart på hjulen så behövs insatser från tre olika håll:

Vi behöver bli ännu bättre. Green Cargo har länge jobbat stenhårt med den egna kvaliteten, säkerheten och effektiviteten. Just nu pågår ett arbete där vi centraliserar det administrativa arbetet och tågverksamheten körs mer i huvudstråk där vi kan ha högre fyllnadsgrad och effektivitet.

Vi behöver hjälp från politiskt håll och från Trafikverket. Järnvägen är i dåligt skick och Trafikverket ligger efter med underhåll och reinvesteringar. Samtidigt höjs banavgifterna och regeringen sviker sitt löfte om att frysa banavgifterna tills järnvägen återfått sin robusthet. Det går inte ihop. Samtidigt så sker konkurrensen på vägsidan i viss mån genom så kallat olagligt cabotage och de planerade slitageavgifterna för tung vägtrafik verkar skjutas på framtiden.

Vi behöver hjälp från kunderna. Nytt gods på järnväg kommer ibland att kräva ändringar i logistiken hos kunder. En tåglösning kanske inte kan leverera med samma frekvens och på samma tider som en tidigare lösning, men om det finns möjlighet och beredskap att ändra i intern logistik så går det ofta att lösa.

Om det här faller in så kan vi få ett transportsystem som rör sig mot hållbarhet. Alla transportslag behövs, i samverkan. Men för att nå visionerna behöver så mycket som möjligt av det långväga godset transporteras energisnålt och med förnybar energi.