I juli 2010 slog FN:s Generalförsamling fast att tillgång till dricksvatten och sanitet är en mänsklig rättighet och i september 2010 bekräftade FN:s råd för mänskliga rättigheter genom ett konsensusbeslut att rätten till dricksvatten och sanitet är juridiskt bindande enligt internationell lagstiftning. Men trots att rent vatten och sanitet är mänskliga rättigheter så saknar nästan en miljard människor tillgång till rent vatten. Årligen dör mer än 2,4 miljoner människor i sjukdomar som orsakats av smutsigt vatten och brist på god sanitet.

I Sverige tar vi rent vatten för givet, men det är inte så länge sedan som också vi svenskar drabbades hårt av dåliga sanitära förhållanden och smutsigt vatten. Epidemin i Östersund tidigare i vintras visar dessutom att vi långt ifrån har löst alla problem. Tvärtom finns det en stor risk för ökade problem. Det beror delvis på åldrande rörledningssystem och brist på samordning, men dessutom så kommer klimatförändringen att medföra nya utmaningar, såväl här hemma som globalt.

Överhuvudtaget så är klimatfrågan till stor del en vattenfråga. Vi kommer att drabbas av klimateffekter genom för mycket, för lite eller för smutsigt vatten. För att kunna hantera det här måste vi bygga motståndskraftiga samhällen. Det är lätt att främst tänka på de akuta katastrofsituationerna – översvämningar och torka – men mycket handlar om att minska sårbarheten för de långsiktiga konsekvenserna. Många nycklar till välfärd och tillväxt kräver vatten, t.ex. energi- och matproduktion. Klimatförändringen kommer att sätta ytterligare press på världens redan sinande vattenresurser. Därför är en central och kostnadseffektiv klimatåtgärd att använda våra vattenresurser så hållbart och effektivt som möjligt.

Inom jordbruket, som använder 70 procent av jordens vattenresurser, finns mycket att göra. Det handlar om vattensmart teknik men också om vad vi odlar. Livsmedelsproducenter och matvaruhandeln har därmed en stor möjlighet att bidra till en effektiv användning av våra vattenresurser. Som svenska konsumenter kan vi medverka och påskynda utvecklingen genom att välja mat med lågt vattenfotavtryck och genom att undvika svinn och släng.

Också inom energiproduktion och andra industrinäringar finns en stor potential för att bidra till att lösa världens vattenproblem men också för att minska de kostnader som är förknippade med oförsiktig vattenanvändning. För företag med verksamhet i länder med vattenbrist är detta en viktig investeringsfråga. Många företag har redan insett vikten av att se över sin vattenanvändning. Ett exempel är Swedish Textile Water Initiative www.swedishwaterhouse.se/opencms/en/about_us/STWI/index.html, ett samarbete mellan drygt 25 företag med syftet att utveckla och implementera riktlinjer för en effektiv och miljövänlig vattenanvändning i sin produktion.

För näringslivet är det hög tid att integrera vattenfrågorna i sina hållbarhetsstrategier och i sitt klimatarbete. Många svenska företag går redan i bräschen, men ännu fler behöver komma till skott. Det finns mycket att vinna!