Katastrofer med översvämningar, bränder och stormar inträffar idag över hela världen. Från tyfonen i Filippinerna till den senaste tidens översvämningar på Balkan. Vi har redan tre gånger så många väderkatastrofer som på 80-talet, till priset av stort mänskligt lidande.

När det kommer till de rent materiella kostnaderna börjar vi få ganska exakta siffror. Återförsäkringsbolaget Munich Re räknar på klimatrelaterade skadekostnader för hela branschen, som nu överstiger 1000 miljarder årligen. Sedan 80-talet har återförsäkringsbranschen tittat på riskscenarior kopplade till klimatförändringarna men det är först de senaste åren som försäkringsbranschen på allvar arbetar med frågan utifrån ett risk- och kostnadsperspektiv.

Vi lever i en global ekonomi där klimatförändringarna påverkar alla, men drabbar olika hårt. För oss i Sverige handlar det till största delen om kostnader. Det varmare och fuktigare klimatet ökar risken för mögelskador på våra hus, kraftigare skyfall kan slå ut dagvattensystemen, riskera vårt dricksvatten och försvåra avrinning i våra allt större städer, en ökning av havsnivån kan skapa stora problem för alla de bostäder som byggs kust- och strandnära. Stormfälld skog är känsligare för nya stormar, och utan tjäle i marken är skogen än mer sårbar. Värmen gör även att vi kan få en ökad spridning av sjukdomar och skadedjur.

Detta är stora utmaningar för försäkringsbranschen som därför har all anledning att föra dialog kring och arbeta med att förebygga den utvecklingen.

Det är inte ofta miljö- och klimatfrågorna hamnar högst på agendan i varken styrelserummen eller på den politiska dagordningen. Det är de ekonomiska frågorna som styr. Men med rätt siffra framför ögonen kanske det just är de ekonomiska frågorna som får oss att agera. Det blir för dyrt att inte arbeta förebyggande.

Skribent: Karin Stenmar, miljö- och klimatchef Folksam