”Jag vill att ni får panik” säger Greta Thunberg i flera tal för att få oss att ta klimatproblemen på allvar. Greta har naturligtvis helt rätt. Forskningen pekar smärtsamt tydligt på att vi måste agera nu om vi ska kunna hindra den negativa utvecklingen.

Klimatförändringen är vår tids ödesfråga. Koldioxidutsläppen måste ned till noll senast år 2050. I Sverige ser vi många initiativ från både regeringen och näringslivet. Inte minst alla de färdplaner som olika branscher tagit fram genom Fossilfritt Sverige visar att svenska företag tar problemen på allvar och är beredda att agera. Trots det behövs mer. Vad många missar är återvinningens avgörande roll för att nå de uppsatta klimatmålen. Att materialanvändning inte syns i den nationella utsläppsstatistiken av växthusgaser gör att detta alltför ofta glöms bort när utsläppsfrågan diskuteras. Här finns lågt hängande frukter.

Materialåtervinning är en av de mest energieffektiva åtgärder som kan genomföras och har långt större effekt på vår klimatpåverkan än många andra åtgärder. Dessutom sparar det pengar, skapar affärer och arbetstillfällen. Att använda återvunna råvaror vid tillverkning av produkter och byggande av infrastruktur ger radikalt mycket lägre växthusgasutsläpp än produktion med jungfruliga råvaror.

En ökad användning av återvunnet material är en viktig nyckel för att lösa klimatfrågan. För vissa material minskar koldioxidutsläppen med hela 96 procent när vi använder återvunnet istället för jungfruligt material. Rapporten Circular economy – a powerful force for climate mitigation. visar att industrins koldioxidutsläpp i Europa skulle kunna halveras genom mer resurseffektiva materialflöden där produkter tillverkas av återvunnet material och designas för att kunna återvinnas.

Vi blir fler människor på jorden och vi står inför stora utbyggnader av infrastruktur. Utan uppbyggnad och tillverkning med återvunna material, kommer vi inte att kunna uppfylla Parisavtalet. Basmaterial som cement, stål, aluminium och plast svara idag för nära 20 procent av koldioxidutsläppen globalt. Men mer än hälften av den urbana infrastrukturen som kommer att behövas globalt år 2050 är ännu inte byggd. Först om användningen av återvunnet material prioriteras finns en potential att inte bara spara tiotals miljarder kronor årligen, utan även öka möjligheterna att nå målet om nollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050.

Långt mer av dagens avfall skulle kunna återvinnas. För att möjliggöra detta behövs styrmedel och andra incitament som gynnar materialåtervinning. Idag är det ofta billigare att använda jungfruliga råvaror än återvunnet material. Resurseffektivitetens klimatnytta måste därför synliggöras i klimatpolitiken och företag som använder återvunnet material måste premieras för det ekonomiskt. Det är bråttom nu. Genom att skapa en marknad för återvunnet material som konkurrerar med det jungfruliga kan vi öka chansen att bromsa den negativa utvecklingen snabbare.

Lina Bergström, VD Återvinningsindustrierna, Grundare av Circular Sweden