Under 2015 ansågs hållbarhet vara ett av de mest kritiska och globalt relevanta ämnen för såväl företag som för politiker. I september, antog FN:s generalförsamling de globala målen för hållbar utveckling.

Under klimatmötet i Paris ”COP21” i december så klubbades det mest omfattande klimatavtalet i vår historia för att bekämpa klimatförändringarna. Huvudmålet är att hålla den globala temperaturstigningen i detta århundrade under 2°C och helst under 1,5°C jämfört med förindustriell nivå.

Men varför vänta? Innan klimatmötet i Paris så beslutade Siemens sig för att inte vänta in politikerna utan vi ville visa vägen med att det är möjligt att minska sina klimatutsläpp och samtidigt vara lönsamma. Vi sa att vi har som mål att Siemens ska bli världens första koldioxidneutrala globala industribolag till 2030, med ett första delmål att halvera våra koldioxidutsläpp till 2020.

Om vi betänker att Siemens idag släpper ut runt 2,2 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär 4 % av Sveriges totala utsläpp på 54,4 miljoner ton (2014), så inser man att det är ett stort beslut för ett företag som självklart har som mål att vara lönsamt.

För att bli koldioxidneutrala så fokuserar vi våra åtgärder på ett antal områden:

1)    närmare hälften av våra utsläpp kommer från el vi använder i våra produktionsanläggningar och kontor runt om i världen

2)    en betydande del kommer från uppvärmning av våra anläggningar

3)    ytterligare en stor del från de fordon vi har i företaget.

Därför har vi riktat in vårt arbete på energi, fastigheter och fordon. För att göra detta kommer vi under de närmaste tre åren investera knappt 1 miljard kronor för att minska våra utsläpp. Det är ju ett väldigt stort belopp, men vi räknar med att vi kommer att minska våra energikostnader med närmare 200 miljoner kronor per år. Detta gör vi bland annat genom att använda mycket av vår egen teknik och lösningar i våra fastigheter och produktionsanläggningar. Det tar därmed endast fem år för oss att räkna hem investeringen. Så vårt klimatarbete för att minska våra utsläpp är inte bara bra för miljön utan även för vår lönsamhet som företag.

Frågan jag ställer mig är; varför gör inte fler företag, kommuner och samhällen samma sak? Tekniken för att exempelvis energieffektivisera och minska sina utsläpp är ofta tillgänglig redan idag och återbetalningstiden är bara några år. Under 2015 tog vi fram en studie som visar att svenska kommuner kan spara 18 miljarder kronor över 10 år på att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd och ändå har bara ett fåtal kommuner tagit tillvara på potentialen. Beror det på okunskap om vad som är möjligt? Behöver vi som leverantörer göra något annorlunda? Beror det på decentraliserad budget hos företagen och kommunerna? Fattas investeringsbeslut på avdelningsnivå och inte på ledningsnivå?

Det man oavsett kan konstatera är att det finns möjligheter att nå de globala hållbarhetsmålen och Sveriges miljömål. För att lyckas tror jag att behövs ett tydligt ledarskap, vilja och engagemang hos både politiker, företagsledare och organisationer. Kunskap och vilja är viktiga drivkrafter men den viktigaste drivkraften för företag bör vara att det går att förena lönsamhet och hållbarhet, även på lång sikt.

Som FN:s generalsekreterare, Ban Ki-Moon, sa under klimatförhandlingarna i Paris: “There cannot be a Plan B, because we don’t have a Planet B.”