Vita huset i USA har sagt att de ska lämna besked om de ska vara med i Parisavtalet i slutet av maj, det var ett oroväckande besked som kom i veckan i samband med att länderna i G7 träffades. Redan idag har 143 länder ratificerat, accepterat eller godkänt Parisavtalet, och ett av dessa länder är USA. USA är också världens nästa största utsläppare av växthusgaser och att backa ur avtalet kommer på sikt att hämma USA:s konkurrenskraft och välfärd.
Tyvärr misslyckades G7:s energiministrar i veckan att komma överens om ett gemensamt uttalande om klimat efter att USA reserverat sig. Detta på grund av att USA ”om-analyserar” sin energipolitik. President Trump har föreslagit att den federala budgeten ska skära ner minst 100 miljoner dollar till olika program som är avsedda för att bekämpa klimatförändringar, varav en tredjedel är föreslagna nedskärningar på USA:s naturvårdsverk.
Detta sker trots att G7 (2015) menade att klimatförändringarna är ett avgörande globalt säkerhetshot, påverkan är gränsöverskridande, bidrar till våldsamma konflikter och har negativ påverkan på ekonomin i utvecklingsländerna.
På samma sätt visar World Economic Forums riskrapport för 2017 att 4 av 5 globala risker som toppar listan är kopplade till klimat. Dessa risker påverkar ekonomisk tillväxt och stabilitet i världen.
Ett ljus i mörkret är initiativet Business Backs Low-Carbon USA med stöd från över 1000 företag och investerare i USA. De vill se en fortsättning av klimatpolitik, klimatsmarta investeringar och att USA fortsätter stödja Parisavtalet. Varför? Jo, så här skriver de:
“We want the US economy to be energy efficient and powered by low-carbon energy. Cost-effective and innovative solutions can help us achieve these objectives. Failure to build a low-carbon economy puts American prosperity at risk. But the right action now will create jobs and boost US competitiveness.”
Sammanfattningsvis ser många amerikanska företag att rätt klimatpolitik leder till att jobb skapas och att konkurrenskraften ökar. Det är precis detta vi har sett i Sverige. Utsläppen har minskat med 25 procent och BNP ökat med 69 procent sedan 1990, vi har lyckats frikoppla dessa två frågor från varann.
Likaså ser företagen i Haga att minskade utsläpp skapar affärer. För sex år sedan satte vi upp målet att minska utsläppen med minst 40 procent till 2020 och majoriteten av företagen har redan nått dessa mål. Nu har vi satt upp målet om att bli fossilfria till 2030. Dessa ambitiösa mål sätts för att det är affärsmässigt riktigt och ökar konkurrenskraften för våra företag i världen. Sveriges företag har stimulerats av klimatpolitik och i synnerhet koldioxidskatten som infördes redan 1991. Vi har bland annat den att tacka för att vi idag har minskat utsläppen och skapat nya affärer, framförallt inom industri- och värmesektorn där några av de största utsläppsminskningarna skett. Såklart att detta driver nya gröna affärer. Om USA inte ska hamna på efterkälken så bör de passa på att prata med både svenska politiker och företagsledare om den svenska klimatframgången.
Detta kommer vi att lyfta fram på seminariet Business Opportunities for the Climate and Economy i Washington. Jag lovar att återkomma med en blogg om vilken respons vi fick.
