Romina Pourmokhtari om visionen för Sverige som fossilfritt välfärdsland år 2050

Hagainitiativet har fått en exklusiv intervju med Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

Kan du beskriva din vision för Sverige som fossilfritt välfärdsland år 2050?

– Sverige kommer att vara ett resursstarkt samhälle med en dynamisk marknadsekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv som exporterar fossilfria varor och tjänster världen över. Även om vi kommer att se allvarliga negativa effekter av den globala uppvärmningen så kommer klimathotet till största del att vara avvärjt. I Sverige kommer man att ha framtidstro.

Kan du säga något om den kommande klimathandlingsplanen som kommer att arbetas fram under 2023?

– Klimathandlingsplanen kommer att fokusera på att Sveriges utsläpp ska vara netto noll 2045. Det ställer höga krav redan nu eftersom det krävs ett långsiktigt samarbete mellan näringsliv, civilsamhället, forskare, hushållen och oss politiker för att nå klimatmålen.

– Regeringens klimathandlingsplan utarbetas i nära samverkan med näringslivet och andra intressenter. Under vintern och våren träffar vi en lång rad aktörer i flera olika sektorer för att diskutera vilka hinder de ser för att de ska kunna ställa om sina verksamheter. Regeringens viktigaste uppdrag i klimatfrågan är att ta bort dessa hinder och skapa bästa förutsättningar för alla – från hushållen till näringslivet – att ställa om inom utsatt tid.

Vilka klimat- och miljöfrågor kommer Sverige hantera under ordförandeskapet?

– Högsta prioritet är att driva EU:s klimatpaket Fit for 55 så långt som möjligt. I miljörådet där jag som klimat- och miljöminister är ordförande så kommer vi att hantera frågor som rör luftföroreningar, avfallstransport, industriutsläppsdirektivet och förslag om restaurering av natur.

Vilka exportmöjligheter ser du för svensk industri på klimatområdet framöver?

– Den svenska exportindustrin ligger i framkant i världen vad gäller att utveckla fossilfria varor och tjänster. När svenska fossilfria produkter säljs till hela världen blir det generellt sett bra för klimatet, eftersom svenska produkter då konsumeras i stället för andra med sämre klimatprestanda. Som liberal vill jag arbeta för att skapa politiska förutsättningar för en bredd av möjligheter, snarare än att göra politiska satsningar på enskilda sektorer.

Vad är det viktigaste för att näringslivet ska lyckas med klimatomställningen?

– Det viktigaste är att Sverige har lagar och regler som skapar förutsägbarhet och en rättvis konkurrenskraft. Det är därför vi vill inkludera nyckelspelare från näringslivet i arbetet med att ta fram klimathandlingsplanen. Det är också ett av skälen till att vi vill driva en ambitiös klimatpolitik på EU-nivå. Det ger goda förutsättningar för en rättvis konkurrens både på den europeiska marknaden och gentemot omvärlden.

Hur kan Sverige säkerställa en klimatpolitik som driver på en rättvis strukturomvandling (Just Transition)?

– Sverige bidrar genom att leda klimatomställningen och föregå med gott exempel. Genom att politiken samarbetar med näringslivet i klimatomställningen och utvecklar den politiska regleringen, stöttar vi vår dynamiska marknadsekonomi så att arbetsmarknaden kan hantera omställningen på ett inkluderande sätt.

Vilka är de främsta fördelarna med sammanslagen av miljö- och näringsdepartementet? Och vilka risker ser du?

– Klimat-, energi-, miljö- och näringslivsfrågorna är i praktiken sammanvävda. Hela vårt samhälle genomgår just nu en stor klimatomställning till fossilfritt och det berör inte minst vårt näringsliv. I Sverige står transport och industri tillsammans för mer än hälften av våra utsläpp. Det är i samarbetet med dem som vi kan skynda på omställningen och bana vägen för att vi i Sverige når vårt nationella klimatmål om nettonollutsläpp 2045.

– Den största fördelen med sammanslagningen är att de kunniga medarbetarna som fram tills årsskiftet satt på olika departement nu har kommit närmare varandra organisationsmässigt. Det underlättar arbetet och gör det lättare för regeringen att driva effektiv politik, när våra experter arbetar närmare tillsammans. En risk är om vi inte lyckas med en bra sammanslagning men jag börjar redan se positiva effekter av vårt nya arbetssätt. Det här är en organisatorisk förändring med politiska följder som bidrar till Sveriges klimatomställning.

Nytt år – nya möjligheter. Vad önskar du dig under 2023? 

– Jag önskar seger för Ukraina och ett Iran där kvinnor får leva i frihet med rättigheter. Jag önskar förstås att regeringens arbete är framgångsrikt, särskilt i klimatfrågorna. Och att vi kan lägga mer resurser på att arbeta mer aktivt med att värna vår biologiska mångfald både på land och i våra hav och vattendrag. Jag hoppas också att klimattoppmöte COP28 bidrar till att klimatomställningen globalt gör framsteg.

Det viktigaste är att Sverige har lagar och regler som skapar förutsägbarhet och en rättvis konkurrenskraft. Det är därför vi vill inkludera nyckelspelare från näringslivet i arbetet med att ta fram klimathandlingsplanen. Det är också ett av skälen till att vi vill driva en ambitiös klimatpolitik på EU-nivå. Det ger goda förutsättningar för en rättvis konkurrens både på den europeiska marknaden och gentemot omvärlden.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Romina Pourmokhtari
Klimat- och miljöminister